Profiles

profil

Julia Baumann

Doktorand

View page in English
Arbetar vid Institutionen för slaviska och baltiska språk finska nederländska och tyska
Telefon 08-16 35 01
E-post julia.baumann@tyska.su.se
Besöksadress Universitetsvägen 10E, vån 5
Rum E 514
Postadress Institutionen för slaviska och baltiska språk finska nederländska 106 91 Stockholm

Om mig

Arbetar som: Doktorand

Rum: E514

E-post: julia.baumann@tyska.su.se

Besöksadress: Campus Frescati, Södra huset, hus E, plan 5

Språk: Tyska, svenska, engelska

Undervisning

Tyska nybörjarkurs I 

Tyska nybörjarkurs II 

Tyska i tal och skrift 

Grammatik (Tyska I)

Konversation (Tyska I)

Översättning (Tyska I)

Muntlig språkfärdighet (Tyska II)

Kulturorientering (Tyska II)

Forskning

#Återföreningen. En medielingvistisk undersökning av minneskulturen kring Tysklands återförening i de digitala medierna.

Minneskulturforskningen ägnar sig åt frågan hur samhället minns förflutna händelser. Det som är av intresse hur historien framställs utifrån ett samtida perspektiv. Inom minneskulturforskningen undersöks därför hur de dåtida tilldragelserna tolkas och bedöms i medierna. Det ställs också frågan vad det är man minns, vilka bilder som valts ut för att berätta om historien. I vissa politiskt präglade kommunikationskanaler kan man även fråga vilket mål en sådan framställning tjänar.

I den traditionella minneskulturforskningen är det främst massmedier som tv och böcker men även minnesplatser som monument som har studerats utifrån de ovannämnda perspektiven och frågeställningarna. Dessa former av minneskulturer präglas av två aspekter: 1) Det är institutioner eller redaktioner som bestämmer hur det kollektiva minnet ska utformas, dvs vad som ska minnas och hur det ska minnas. 2) De är så kallade one-to-many-kommunikationsformer, dvs. att de sprider sitt budskap utifrån ett perspektiv (institutionen eller redaktionen) till en större publik.

Det som ska undersökas i det här projektet lämnar den traditionella minneskulturforskningen och ägnar sig åt så kallad many-to-many-kommunikation. Den karakteriseras av att många personer får yttra sig framför en större publik och att budskapet inte bara gestaltas utifrån ett perspektiv utan i förhandling och i utbyte med varandra. En sådan form av kommunikation finns till exempel på sociala plattformar som Facebook eller Twitter

De digitala medierna och sociala plattformar bidrar till stor utsträckning till samhällets vardagskommunikation och även här diskuteras historiska händelser. Varje år den 3 oktober, alltså dagen när Tyskland officiellt återförenades hittar man diskussioner kring temat bland annat i kommentarsfältet på Facebook eller i inlägg av olika användare på Twitter. Att undersöka dessa kommentarer innebär att undersöka hundratals små minneskulturer utifrån den tyskspråkiga befolkningens perspektiv. Ändå har forskningen aldrig tidigare uppmärksammat de sociala medierna som en plats för minneskulturer och ett sådant perspektiv på minneskulturer och det kollektiva minnet kommer att öppna helt nya forskningsfrågor.

För att uppnå detta mål måste olika teoretiska och metodiska forskningsfält kopplas samman. Utgångspunkten är minneskulturforskningen och dess frågeställningar kring hur de historiska händelserna framställs, vad man minns och på vilket sätt man minns utifrån ett nutida perspektiv. Dessa frågeställningar ska förankras i språkvetenskapliga perspektiv genom att projektet frågar hur språket används för att minnas och framställa händelserna. Här kommer främst kulturlingvistiska teorier och metoder att tillämpas genom att söka fraser och ord som många språkanvändare inom samma kommunikationssituation gör bruk av och som därför tycks vara typiska för just denna kommunikationskultur. Ett tredje forskningsområde som det här projektet ska ta avstamp i är medielingvistiken som anser att själva kommunikationsmediet är delaktigt i att skapa och forma kommunikationen genom att begränsa medieanvändare eller ge dem möjligheter till kommunikation.

Projektet har följande undersökningssyften:

  1. Twitter har några miljoner användare i Tyskland. Vissa dagar som har betydelse inom återföreningskontexten ökar diskussionerna i medierna – så också på Twitter. Projektet skulle omfatta flera tusen inlägg från nästan lika många användare. På så sätt ger forskningen en inblick i hur en större grupp i (det digitala och) tyskspråkiga samhället kommunicerar kring återföreningen idag.
  2. Datamängden möjliggör analysen av så kallade språkliga mönster dvs. ordkombinationer eller fraser som ofta förekommer i en kommunikationskontext hos flera språkanvändare. Ett exempel är att ordet ”ohne” (utan) ofta följs av ”die” (den) och sedan ”Wiedervereinigung” (återföreningen) eftersom frasen ”ohne die Wiedervereinigung” (utan återföreningen) ofta används när man pratar om återföreningen idag. Även enskilda ord eller kombinationer av ordtyper anses vara språkliga mönster. Genom denna analys undersöks det som kan anses vara typiska kommunikationssätt i en viss kommunikationskontext.
  3. Som nämnts tidigare ska även undersökningen av Twitter som kommunikationsmedium och dess roll i den digitala minneskulturdiskursen ingå i analysen. Forskningen intar därför även ett medielingvistiskt perspektiv och analyserar därför bland annat hur begräsningen i antalet tecken påverkar användarnas sätt att berätta om återföreningen.

Senast uppdaterad: 4 september 2019

Bokmärk och dela Tipsa