Jag undervisar i tyska på alla nivåer och handleder uppsatser med språkvetenskaplig inriktning på kandidat-, magister- och masternivå. Inom ramen för Humanistiska fakultetens forskarskola har jag utvecklat kursen Lingvistisk diskursanalys och temat Språk och makt.

Jag handleder/ har handlett följande doktorander:

• Hanna Acke, universitetet i Münster (disputerade 2014): Diskursiv legitimering av kristen mission i Svenska missionsförbundets publikationer kring 1900
• Julia Baumann, Stockholms universitet (tyska): En medielingvistisk analys av den tyska återföreningen
• Anna Mammitzsch, Stockholms universitet (tyska): German diaspora in Sweden: migration and multilingualism in Stockholm
• Henrike Bohlin, Stockholms universitet: Parallella utvecklingar i svenska och tyska multietnolekter i en (sub)urban miljö
• Fabia Hultin Morger, Stockholms universitet (tyska): Memes i den politiska diskursen – en multimodal analys
• Kristiina Savola, Stockholms universitet (finska): En lingvistisk analys av konfrontation i finska politikers språkbruk
• Barbara Wallsten, Stockholms universitet (disputerade 2018): Bildtexter i tyska och svenska läroböcker 
• Gustav Westberg, Stockholms universitet (disputerade 2016): Legitimerade föräldraskap 1870 till 2010. En diskurshistorisk studie.
   

I min forskning intresserar jag mig för sambandet mellan språk och samhälle, politik och makt genom att undersöka historiska, sociala och politiska företeelser genom språkliga begrepps-/text- och diskursanalyser. Framför allt består min forskning av studier kring politiskt och totalitärt språkbruk med utgångspunkt i diskurslingvistiska teorier och metoder, så kallad politolingvistik (political discourse analysis). Svensk-tyska relationer med fokus på de båda tyska diktaturerna är ytterligare ett forskningsintresse som anknyter till ovan nämnda frågeställningar. Jag har också studerat olika nyckelord och deras funktion i den aktuella samhällsdebatten som t ex norden/nordisk, fred, bildning, åsiktskorridor.

Pågående forskningsprojekt:

Det gröna arvet från 1968. En diskurslingvistisk studie av Miljöpartiet de gröna och Bündnis 90/Die Grünen

Den här studien ingår i projektet Arvet från 1968 som bedrivs sedan januari 2013 och finansieras av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse. Min undersökning anknyter till projektets huvudfråga Vad representerar kontinuitet respektive brott i idéarvet efter 1968? I form av en fallstudie i syfte att kunna besvara denna frågeställning undersöker jag de gröna partierna i Sverige och Tyskland. Relevanta frågeställningar för studien är: Vad kom 1968 års idéer att innebära för miljörörelsen, och hur mycket av det finns kvar idag? Vad har hänt med de manifest och ideal som präglade partibildningen? Kan man iaktta en ideologisk förskjutning? Tilltalas andra väljargrupper idag? Vilka kärnfrågor presenterade sig partierna med 1980-81, och i vilken politisk-ideologisk kontext kan dessa inordnas? Det svenska partiet liksom sitt tyska systerparti presenterade sig som ett anti-partiparti. Vad finns kvar av detta idag? Med hjälp av en diskurslingvistisk studie analyseras partiernas kommunikation i ett diakront perspektiv.

Att marknadsföra en ideologi. DDR och Sverige under Kalla kriget

Min forskning med anknytning till det tidigare projektet Kontakt och konflikt. Sverige–DDR. Politik och retorik kring Östersjön (projektledning professor Birgitta Almgren, Södertörns högskola) undersöker med vilka retoriska och diskursiva medel som DDR utformade sin utlandspropaganda gentemot Sverige 1949-1989. Även det svenska perspektivet undersöks, dvs. olika konceptualiseringar av Östtyskland i svensk offentlig diskurs. En delstudie behandlar relationerna mellan det östtyska socialistiska partiet SED och det svenska kommunistpartiet SPK/VPK, en annan undersöker bilden av det östtyska idrottsundret i svensk offentlig diskurs 1972-1989. Ytterligare en studerar vilka beteckningar för de två tyska staterna som användes i Sverige och Väst- resp. Östtyskland under kalla kriget.

 

 

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• 'Ist das Demokratie?' Politikkritik bei den grünen Parteien in der Bundesrepublik Deutschland und in Schweden

  2017. Charlotta Seiler Brylla. Protest – Parteienschelte – Politikverdrossenheit, 211-229

  Kapitel

  Läs mer om 'Ist das Demokratie?' Politikkritik bei den grünen Parteien in der Bundesrepublik Deutschland und in Schweden

• Nomen est omen

  2017. Charlotta Seiler Brylla. Historisk Tidskrift (S) 137 (2), 228-259

  Artikel

  Nomen est omen: State names for divided Germany

  The Cold War brought a competition of political systems between East and West. This battle was also waged on a discursive level. In this article the ”German question” is investigated from a linguistic perspective by analysing the names used for both German states in political documents, and in press, informational and educational materials. By using di erent names such as the German Democratic Republic (GDR/DDR), East Germany, the Zone, the Federal Republic of Germany (FRG/BRD), West Germany and the Bonn Republic, the states were able to position themselves and simultaneously call into question the legitimacy of the ”other” Germany. The names chosen were deliberate speech acts and part of the antagonism that characterized German-German relations until uni cation in 1990. A diachronic study of how the state names were used in the Federal Republic of Germany and the German Democratic Republic therefore illustrates the relations between the states.

  The uses of German state names by other nations were also perceived as political statements. Neutral Sweden was caught in the middle of a German- German power struggle. Although the Federal Republic of Germany was certainly the more important partner, with a stronger in uence during the period as a whole, the GDR nevertheless served as a role model in several areas. The article sheds light on Sweden’s view of divided Germany dur- ing the Cold War by examining how both German states were portrayed linguistically in Swedish public discourse between 1949 and 1989.

  The analysis shows that the German-German context involved regular wars of words, where the use of a name could prompt both domestic and foreign policy con icts. The names of East or West Germany had political signi cance and were also explicitly agreed on in di erent contexts. The Swedish materials show a more pragmatic approach. Names were increas- ingly chosen to suit the context of communication and consideration of the German-German name preferences seemingly played a subordinate role. However, the study demonstrates that name practices changed in accordance with the political debates caused by the German question. The attempt to portray the two German states as equal regardless of context, which started in the late 1960s, is remarkable.

  The use of state names in the respective public discourse of the states re ects the balance of power and interaction of the Cold War. The study illustrates clear di erences in how the two German states were portrayed linguistically in the Federal Republic of Germany, the GDR and in Sweden. But in spite of di erences, the same image was evoked – West Germany was portrayed as the ”real”, prototypical Germany, whereas the GDR assumed more of a divergent status.

  Läs mer om Nomen est omen

• Wir sind die Alternative!

  2016. Charlotta Seiler Brylla. Textuelle Historizität, 225-246

  Kapitel

  Läs mer om Wir sind die Alternative!

• Kritisk diskursanalys

  2018. Charlotta Seiler Brylla, Kristina Boréus. Textens mening och makt, 305-351

  Kapitel

  Läs mer om Kritisk diskursanalys

• Kritiska text- och diskursstudier

  2018. Charlotta Seiler Brylla, Gustav Westberg, Daniel Wojahn.

  Bok (red)

  Hur kan kritik förstås i ett språkvetenskapligt sammanhang? Vad innebär det att inta en kritisk forskarposition som språkvetare? Vad kan man som text- och diskursanalytiker rikta sin kritik mot?

  Denna antologi tar ett samlat och bredare grepp om konceptet kritik inom språkvetenskaplig text- och diskursanalys med ett särskilt fokus på en svenskspråkig kontext. Boken innehåller såväl teoretiska diskussioner av kritikbegreppet som kritiska empiriska analyser. De teoretiska diskussionerna tar sig an kritikbegreppets innebörd, dess historia och vetenskapliga implikationer. Här bidrar bokens artiklar också med teoretiska utvecklingar av kritikbegreppet i relation till exempelvis genre, motdiskurser, tystnad och frånvaro. I de empiriska bidragen analyseras sociala och samhällsrelevanta fenomen såsom feminism, nyliberalism, rasism och propaganda utifrån kritiska perspektiv. De empiriska analyserna bygger på vitt skilda skriftspråkliga såväl som multimodala material. Bland annat presenteras kritiska analyser av nationella prov för gymnasiet, reklam för banker, IKEA-kataloger, vårdprogram för ätstörningar och synen på samiska barns språkundervisning. Boken ger en samlad bild av aktuell kritisk text- och diskursanalytisk forskning och avser även att bidra till den teoretiska utvecklingen av fältet.

  Läs mer om Kritiska text- och diskursstudier

• Strategic Naming A Linguistic Approach to the German State Names During the Cold War

  2019. Charlotta Seiler Brylla. LiLi 49 (2), 279-301

  Artikel

  The Cold War brought the East and West into competition between systems, and this battle was also waged on adiscursive level. By using different names the states were able to position themselves and simultaneously call into question the legitimacy of the >> other << Germany. This paper takes on the >> German question << from alinguistic perspective by analysing different names for both German states in public discourses. The paper also sheds light on Sweden's view of divided Germany by examining how both German states were portrayed linguistically in Sweden between 1949 and 1989. The German-German context involved regular wars of words, where the use of aname could prompt both domestic and foreign policy conflicts while the Swedish materials show amore pragmatic approach: names were increasingly chosen to suit the context of communication. However, the attempt to portray the two German States as equal regardless of genre starting in the late 1960s is remarkable.

  Läs mer om Strategic Naming A Linguistic Approach to the German State Names During the Cold War

• Der schwedische "Meinungskorridor"

  2019. Charlotta Seiler Brylla. Populismus und Sagbarkeiten in öffentlich-politischen Diskursen, 21-42

  Kapitel

  Läs mer om Der schwedische "Meinungskorridor"

• Darstellungen des geteilten Deutschlands in schwedischen Lehrbüchern der 1970er und 1980er Jahre

  2019. Charlotta Seiler Brylla. Konflikt und Kooperation, 99-113

  Kapitel

  Die Gründung der Bundesrepublik Deutschland (BRD) und der Deutschen Demokratischen Republik (DDR) im Jahr 1949 führte zu einer Konkurrenzsituation, welche sowohl die Darstellungen als auch die Wahrnehmungen beider Staaten in Schweden maßgeblich bestimmen sollten. Das neutrale Schweden versuchte außenpolitisch und diplomatisch zwischen den beiden deutschen Staaten zu navigieren, wobei engere Beziehungen eindeutig zur Bundesrepublik geknüpft wurden, was nicht nur an der wesentlich später erfolgten diplomatischen Anerkennung der DDR durch Schweden abzulesen ist.1 Dennoch zeugen zahlreiche Forschungsarbeiten davon, wie sich die DDR-Auslandsinformation um Schweden bemühte und wie die DDR zumindest in gewissen Kreisen als das attraktivere Deutschland zu gelten schien.2 In meiner Forschung interessiere ich mich besonders dafür, wie die DDR im öffentlichen Diskurs Schwedens dargestellt wurde. Zu diesem Zweck wurden bisher vor allem Printmedien, Informations- und Reiseliteratur sowie Parteidokumente auf die Frage hin untersucht, wie und mit welchen sprachlich-rhetorischen Mitteln die DDR in Schweden konzeptualisiert wurde.3 ← 99 | 100 → Im vorliegenden Artikel soll ein weiteres – wie ich meine stark diskursprägendes – Medium dieses Bild ergänzen, indem eine Lehrbuchanalyse vorgenommen wird. Da die Darstellungen der DDR immer im Kontext der Existenz zweier deutscher Staaten zu betrachten sind, wird die Analyse auch die BRD miteinbeziehen.

  Läs mer om Darstellungen des geteilten Deutschlands in schwedischen Lehrbüchern der 1970er und 1980er Jahre

• "Willkommen in unserem Land!"

  2018. Charlotta Seiler Brylla. Diskurs, 194-218

  Kapitel

  Läs mer om "Willkommen in unserem Land!"

Visa alla publikationer av Charlotta Seiler Brylla vid Stockholms universitet