Profiles

Charlotta Seiler Brylla

Charlotta Seiler Brylla

Professor i tyska

View page in English
Arbetar vid Institutionen för slaviska och baltiska språk finska nederländska och tyska
Telefon 08-16 35 20
E-post charlotta.brylla@tyska.su.se
Postadress Institutionen för slaviska och baltiska språk finska nederländska 106 91 Stockholm

Om mig

Jag är professor i tyska vid Stockholms universitet, där jag arbetat sedan 2009. 2006-2009 var jag postdoc vid Humboldt-Universität zu Berlin. Jag disputerade i Stockholm på en avhandling om den tyska romantikens nyckelord och hur dessa överfördes till svenska. Sedan dess har jag forskat om totalitärt språk i NS-Tyskland och DDR, men också om gröna partiers politiska kommunikation, populististisk diskurs och om svensk-tyska relationer.

 

Senaste publikationer:

Tillsammans med Kristina Boréus: "Kritisk diskursanalys", i: Boréus & Bergström (red.): Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys, Lund: Studentlitteratur 2018, s. 305-351.

"Engelskans farliga dominans", i: Axess nr 6 2018, s. 68-69.

Tillsammans med Gustav Westberg och Daniel Wojahn: "C som i kritik: Kritiska perspektiv inom text- och diskursstudier", i:  Wojahn, Seiler Brylla, Westberg (red.): Kritiska text- och diskursstudier, Huddinge: Södertörns högskola, 2018, nr 6, s. 9-36.

"Stasi bidrog till DDR:s konkurs", i: Axess nr 3 2018, s. 66-68.

"'Ist das Demokratie?' Politikkritik bei den grünen Parteien in der Bundesrepublik Deutschland und in Schweden", i: Kämper & Wengeler (red.): Protest, Parteienschelte, Politikverdrossenheit: Politikkritik in der Demokratie. Bremen: Hempen Verlag, 2017, s. 211-229.

"Nomen est omen. Statsbeteckningar för det delade Tyskland", i: Historisk tidskrift 2017:2, 228-258.

Undervisning

Jag undervisar i tyska på alla nivåer och handleder uppsatser med språkvetenskaplig inriktning på kandidat-, magister- och masternivå. Inom ramen för Humanistiska fakultetens forskarskola har jag utvecklat kursen Lingvistisk diskursanalys och temat Språk och makt.

Jag handleder/ har handlett följande doktorander:

Hanna Acke, universitetet i Münster (disputerade 2014): Diskursiv legitimering av kristen mission i Svenska missionsförbundets publikationer kring 1900

Julia Baumann, Stockholms universitet (tyska): En medielingvistisk analys av den tyska återföreningen

Henrike Messer, Stockholms universitet: Parallella utvecklingar i svenska och tyska multietnolekter i en (sub)urban miljö

Fabia Morger, Stockholms universitet (tyska): Memes i den politiska diskursen – en multimodal analys

Kristiina Savola, Stockholms universitet (finska): En lingvistisk analys av konfrontation i finska politikers språkbruk

Barbara Wallsten, Stockholms universitet (disputerade 2018): Bildtexter i tyska och svenska läroböcker 

Gustav Westberg, Stockholms universitet (disputerade 2016): Legitimerade föräldraskap 1870 till 2010. En diskurshistorisk studie.

Forskning

I min forskning intresserar jag mig framför allt för sambandet mellan språk och samhälle genom att undersöka historiska, sociala och politiska företeelser genom språkliga begrepps-/text- och diskursanalyser. Framför allt består min forskning av studier kring politiskt och totalitärt språkbruk med utgångspunkt i diskurslingvistiska teorier och metoder, så kallad politolingvistik. Svensk-tyska relationer med fokus på de båda tyska diktaturerna är ytterligare ett forskningsintresse som anknyter till ovan nämnda frågeställningar.

Pågående forskningsprojekt:

Det gröna arvet från 1968. En begreppsanalytisk studie av Miljöpartiet de gröna och Bündnis 90/Die Grünen

Den här studien ingår i projektet Arvet från 1968 som bedrivs sedan januari 2013 och finansieras av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse. Min undersökning anknyter till projektets huvudfråga Vad representerar kontinuitet respektive brott i idéarvet efter 1968? I form av en fallstudie i syfte att kunna besvara denna frågeställning undersöker jag de gröna partierna i Sverige och Tyskland. Relevanta frågeställningar för studien är: Vad kom 1968 års idéer att innebära för miljörörelsen, och hur mycket av det finns kvar idag? Vad har hänt med de manifest och ideal som präglade partibildningen? Kan man iaktta en ideologisk förskjutning? Tilltalas andra väljargrupper idag? Används andra kommunikationsformer? Med hjälp av en begreppsanalytisk studie avser jag att studera partiernas idéer i ett diakront perspektiv (1980-2013). Vilka kärnfrågor presenterade sig partierna med 1980-81, och i vilken politisk-ideologisk kontext kan dessa inordnas? Det svenska partiet liksom sitt tyska systerparti presenterade sig som ett anti-partiparti. Vad finns kvar av detta idag?

 

Att marknadsföra en ideologi. DDR och Sverige under Kalla kriget

Min forskning med anknytning till det tidigare projektet Kontakt och konflikt. Sverige–DDR. Politik och retorik kring Östersjön (projektledning professor Birgitta Almgren, Södertörns högskola) undersöker med vilka retoriska och diskursiva medel som DDR utformade sin utlandspropaganda gentemot Sverige 1949-1989. Även det svenska perspektivet undersöks, dvs. olika konceptualiseringar av Östtyskland i svensk offentlig diskurs. En delstudie behandlar relationerna mellan det östtyska socialistiska partiet SED och det svenska kommunistpartiet SPK/VPK, en annan undersöker bilden av det östtyska idrottsundret i svensk offentlig diskurs 1972-1989.

 

 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2017. Charlotta Seiler Brylla. Protest – Parteienschelte – Politikverdrossenheit, 211-229
  • Artikel Nomen est omen
    2017. Charlotta Seiler Brylla. Historisk Tidskrift (S) 137 (2), 228-259

    Nomen est omen: State names for divided Germany

    The Cold War brought a competition of political systems between East and West. This battle was also waged on a discursive level. In this article the ”German question” is investigated from a linguistic perspective by analysing the names used for both German states in political documents, and in press, informational and educational materials. By using di erent names such as the German Democratic Republic (GDR/DDR), East Germany, the Zone, the Federal Republic of Germany (FRG/BRD), West Germany and the Bonn Republic, the states were able to position themselves and simultaneously call into question the legitimacy of the ”other” Germany. The names chosen were deliberate speech acts and part of the antagonism that characterized German-German relations until uni cation in 1990. A diachronic study of how the state names were used in the Federal Republic of Germany and the German Democratic Republic therefore illustrates the relations between the states.

    The uses of German state names by other nations were also perceived as political statements. Neutral Sweden was caught in the middle of a German- German power struggle. Although the Federal Republic of Germany was certainly the more important partner, with a stronger in uence during the period as a whole, the GDR nevertheless served as a role model in several areas. The article sheds light on Sweden’s view of divided Germany dur- ing the Cold War by examining how both German states were portrayed linguistically in Swedish public discourse between 1949 and 1989.

    The analysis shows that the German-German context involved regular wars of words, where the use of a name could prompt both domestic and foreign policy con icts. The names of East or West Germany had political signi cance and were also explicitly agreed on in di erent contexts. The Swedish materials show a more pragmatic approach. Names were increas- ingly chosen to suit the context of communication and consideration of the German-German name preferences seemingly played a subordinate role. However, the study demonstrates that name practices changed in accordance with the political debates caused by the German question. The attempt to portray the two German states as equal regardless of context, which started in the late 1960s, is remarkable.

    The use of state names in the respective public discourse of the states re ects the balance of power and interaction of the Cold War. The study illustrates clear di erences in how the two German states were portrayed linguistically in the Federal Republic of Germany, the GDR and in Sweden. But in spite of di erences, the same image was evoked – West Germany was portrayed as the ”real”, prototypical Germany, whereas the GDR assumed more of a divergent status.

  • 2016. Charlotta Seiler Brylla. Textuelle Historizität, 225-246
  • 2018. Charlotta Seiler Brylla, Kristina Boréus. Textens mening och makt, 305-351
  • 2018. Charlotta Seiler Brylla, Gustav Westberg, Daniel Wojahn.

    Hur kan kritik förstås i ett språkvetenskapligt sammanhang? Vad innebär det att inta en kritisk forskarposition som språkvetare? Vad kan man som text- och diskursanalytiker rikta sin kritik mot?

    Denna antologi tar ett samlat och bredare grepp om konceptet kritik inom språkvetenskaplig text- och diskursanalys med ett särskilt fokus på en svenskspråkig kontext. Boken innehåller såväl teoretiska diskussioner av kritikbegreppet som kritiska empiriska analyser. De teoretiska diskussionerna tar sig an kritikbegreppets innebörd, dess historia och vetenskapliga implikationer. Här bidrar bokens artiklar också med teoretiska utvecklingar av kritikbegreppet i relation till exempelvis genre, motdiskurser, tystnad och frånvaro. I de empiriska bidragen analyseras sociala och samhällsrelevanta fenomen såsom feminism, nyliberalism, rasism och propaganda utifrån kritiska perspektiv. De empiriska analyserna bygger på vitt skilda skriftspråkliga såväl som multimodala material. Bland annat presenteras kritiska analyser av nationella prov för gymnasiet, reklam för banker, IKEA-kataloger, vårdprogram för ätstörningar och synen på samiska barns språkundervisning. Boken ger en samlad bild av aktuell kritisk text- och diskursanalytisk forskning och avser även att bidra till den teoretiska utvecklingen av fältet.

Visa alla publikationer av Charlotta Seiler Brylla vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 20 oktober 2018

Bokmärk och dela Tipsa