Grundnivå: Jag är kursansvarig för de fristående kurserna Barn, ungdomar och sexualitet i skolan och Sociala relationer i skolan inom Fler vägar in. Jag handleder och examinerar också uppsatser på olika nivåer.

Forskarutbildning: Med ojämna mellanrum ger jag doktorandkursen Kritiska perspektiv på män och maskulinitet inom ramen för Genusakademins forskarskola vid Stockholms universitet. Jag medverkar också på kurser om samtida teorier och vetenskapsteori i barn- och ungdomsvetenskap.

Jag är bihandledare för doktorand Noor Nassef på BUV, och medlem i doktorandkommittén för Rannveig Ágústa Gudjónsdóttir, University of Iceland.

Killars våld mot tjejer

På senare år intresserar jag mig för frågor om ungas nära relationer. Frågan om killars våld mot tjejer står i fokus för den forskning jag bedrivit med Lucas Gottzén och Hanna Bornäs. Killarnas förändringsprocesser står i centrum för "It's not just dad who's got problems: Feminist phenomenology and young men's violence against women" (2023). I "Rethinking male peer support theory" (2022) fokuserar vi på hur det sociala nätverket hanterar killars våld. Artikeln "Queering desistance: Chrononormativity, afterwardsness and young men's sexual intimate partner violence" (2020) analyserar vilken betydelse tid har i förövares berättelser. Kapitlen "Theorising masculinity and intimate partner violence" och "The rape capital or the most gender-equal country in the world?" ingår i antologin Men, masculinities and intimate partner violence (2021).

 

Män och maskulinitet

Ett återkommande tema i min forskning - från avhandlingen om svensk hiphop till nyare texter om våld - handlar om hur vi kan förstå frågor om män och maskulinitet. De två svenska artiklarna "Maskulinitetsteorier i förändring: Nya perspektiv, nya tolkningar" (2020) och "Killar: Vad är problemet?" (2021) ger översikter över olika teoretiska förståelser.  "Sticky masculinity" (2014) och "Is everything compatible?" (2018) är bidrag till den internationella teoridiskussionen. I "Ashamed of one's sexism, mourning one's friends" (2020) analyserar jag svenska böcker om män och genusfrågor.

Jag är för närvarande svensk representant i styrelsen för Nordic Association for Research on Men and Masculinities (NORMAS).

 

Intersektionalitet och sociologisk teori

Jag har också intresserat mig för intersektionella perspektiv, senast i läroboken Intersektionalitet (med Minoo Alinia, 2023). Kapitlet "Anna Julia Cooper - tidig svart feminism" (2022) i Sociologins klassiker: Upptäckter och återupptäckter introducerar Anna Julia Coopers tänkande i Sverige. Cooper anses idag vara den första att publicera en bok med svarta feministiska och intersektionella samhällsanalyser, år 1892. I artikeln "Vem är teori?" (2018) diskuterarade jag just problemet med att historieskrivningen i sociologisk teori centrerats kring vita manliga tänkare, och hur man kan arbeta för att förändra detta.

 

Hiphop

I min avhandling och efteråt har jag analyserat låttexter i svensk hiphop ur ett feministiskt, queert och intersektionellt perspektiv. "Att lyssna på hiphop som en sociolog" (2021) är en populärvetenskaplig introduktion till min hiphopforskning. Publikationer på temat är: "No homo" (2012), "Degrees of intersectionality" (2013), "Hip hop feminism in Sweden" (2014), Reading Rap (2014), "Theorizing power, identity and hip hop" (2016) och "Snubben trodde han var cool för han hade en pistol" (2016).

 

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• It’s not just dad who’s got problems: Feminist phenomenology and young men’s violence against women

  2023. Kalle Berggren, Lucas Gottzén. Men and Masculinities

  Artikel

  Research on men who have been violent against women has often shown how these men justify or excuse their violence, minimize their responsibility, as well as construct dominant forms of masculinity. However, as attitudes in support of intimate partner violence are declining around the world, we might expect perpetrators to become less self-righteous and more self-critical about their violence. This article reports data from a qualitative interview study with 14 young partner-violent men in Sweden. While our participants sometimes downplayed their responsibility, more often they condemned violence in intimate relationships, and reflected upon the place of violence in their lives. This included experiences of domestic violence as children, as well as their processes of moving away from violence. Drawing on feminist readings of phenomenology, particularly Heidegger, we suggest that phenomenological conceptualizations of embodiment, consciousness and practice are helpful in understanding the experiences of partner-violent men.

  Läs mer om It’s not just dad who’s got problems

• Intersektionalitet

  2023. Minoo Alinia, Kalle Berggren.

  Bok

  Läs mer om Intersektionalitet

• Rethinking male peer support theory

  2022. Kalle Berggren, Lucas Gottzén. Journal of Men's Studies

  Artikel

  Male Peer Support Theory (MPST) is one of the few principal theories about masculinity and men’s violence against women. The theory foregrounds the role of social networks in encouraging violence. This article offers a critical discussion of MPST, particularly the assumption that social networks primarily support violence. Drawing on a qualitative study of young men perpetrators in Sweden, we suggest that the concept of response is better suited than support in capturing the diversity of social network responses to violence. In our data, there were few stories about unmitigated pro-abuse support. Instead, we found responses that unequivocally condemned violence, as well as ambiguous and transformative responses. We suggest that such responses be understood in relation to changing attitudes concerning violence.

  Läs mer om Rethinking male peer support theory

• Anna Julia Cooper

  2022. Kalle Berggren. Sociologins klassiker, 135-149

  Kapitel

  Anna Julia Cooper skrev den första boken i vad som i dag kallas den svarta feministiska traditionen, A voice from the south, år 1892. Hon utvecklar ett perspektiv på social ojämlikhet utifrån svarta kvinnors erfarenhet. Cooper erbjuder en kritisk genusanalys av rasproblemet och samtidigt en kritisk rasanalys av kvinnofrågan. Svarta kvinnor konfronteras med bägge problemen, och därför behövs en kritisk samhällsanalys som länkar samman olika maktdimensioner i stället för att ställa dem mot varandra. Cooper var engagerad i olika organisationer som verkade för social rättvisa, särskilt i utbildningsfrågor. Hennes texter spänner över en rad områden, såsom litteratur, ekonomi och kolonialism, teman som hon analyserar med utgångspunkt i frågor om ras, kön och klass. Coopers arbete visar hur denna typ av sociologiska analyser, som i dag ofta går under namnet intersektionalitet, har funnits sedan slutet av 1800-talet.

  Läs mer om Anna Julia Cooper

• Killar: Vad är problemet?

  2021. Kalle Berggren. Tidskrift för Genusvetenskap 42 (2-3), 91-108

  Artikel

  This article explores different problematizations of young men in masculinity research. It looks at research on young men in school, young men and sports, and young men and violence, as well as the place of young men in more general discussions about masculinity. It is argued that four main problematizations can be identified in this research, depending on whether the focus is on the structure, the group, the experience, or the categorization. Differentiating between different problematizations, it is suggested, may be a helpful way of understanding key differences in research on, as well as in interventions directed at, young men. 

  Läs mer om Killar: Vad är problemet?

• Att lyssna på hiphop som en sociolog

  2021. Kalle Berggren. Ikaros 17 (1), 5-7

  Artikel

  Läs mer om Att lyssna på hiphop som en sociolog

Visa alla publikationer av Kalle Berggren vid Stockholms universitet