Stockholms universitet logo, länk till startsida
Go to this page on our english site

Katarina Fast LappalainenUniversitetslektor

Om mig

Katarina Fast Lappalainen är jur. dr. i offentlig rätt och universitetslektor i rättsinformatik vid Institutet för rättsinformatik (IRI), Juridiska institutionen, Stockholms universitet. 

Hennes forskning är för närvarande inriktad på olika områden inom juridik, e-förvaltning och e-hälsa. Den omfattar bl.a. myndigheters användning av artificiell intelligens för urval och kontroll samt digitaliseringen av vården och omsorgen. Hon har tidigare publicerat sig inom flera olika rättsområden, såsom EU-rätt, förvaltningsrätt, skatterätt och mänskliga rättigheter. 

Katarina är också ledamot i Societal Committee inom Digital Futures, ett tvärvetenskapligt forskningscenter inom teknik och digital transformation, som bedrivs genom ett samarbete mellan KTH, SU och RISE.

Katarina har en lång erfarenhet som lärare på juristprogrammet vid Stockholms universitet samt andra universitet och högskolor i Sverige. För närvarande är hon kursföreståndare för kurserna Rättsinformatik (6 hp) och IT-rätt (15 hp). Hon anlitas som talare både i Sverige och internationellt. 
 

Forskningsprojekt

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Protecting Children from Maltreatment with the Help of Artificial Intelligence: A Promise or a Threat to Children’s Rights?

    2022. Katarina Fast Lappalainen. Law, AI and Digitalisation, 431-466

    Kapitel

    Predictive tools for child protection based on AI have, with varying success, been developed in different parts of the world. Some examples are the Vulnerable Children Predictive Risk Model of New Zealand from 2012, the Allegheny Family Screening Tool used by Allegheny County in Pennsylvania in the U.S. since 2014 and the Early Help Profiling System of Hackney County Council, London, U.K. In Scandinavia the Gladsaxe-model from Copenhagen, Denmark, seems to have been the first in the region as it was ready in 2018. In Sweden, the municipality of Norrtälje launched an AI tool to analyse cases based on preliminary warning referrals in 2020, to help in the detection of future cases of child maltreatment.

    It could be argued that such tools in general will help prevent maltreatment of children and enable social services to become more effective in their outreach work and thus the provision of support to children at high risk at a lower cost. The struggle to provide more effective child welfare and the reality of substantial funding cuts, common to the authorities in many European countries, increases the interest in such systems. Contrary to the promise and hopes for AI tools is the fact that the use of such tools for child protection, comes with multiple risks from a children’s rights perspective. This is certainly the case regarding the use of predictive risk modelling (PRM) in child welfare.

    The purpose of this paper is to give a preliminary overview and analysis regarding the design and use of AI tools to identify children at high risk of maltreatment in relation to relevant children’s rights. Are such child protection tools aligned with children’s rights as laid down in the UN Convention of the Rights of the Child (UNCRC), the European Convention of Human Rights and the EU Charter of Fundamental Rights? And to what extent?

    Läs mer om Protecting Children from Maltreatment with the Help of Artificial Intelligence: A Promise or a Threat to Children’s Rights?

  • Is There a Human Right to Human Contact?

    2022. Katarina Fast Lappalainen. Law in the Era of Artificial Intelligence, 81-102

    Kapitel

    The use of personal care robots in caregiving raises many different ethical and legal dilemmas regarding privacy and personal data, as well as concerns in relation to human dignity and the prohibition of inhuman and degrading treatment. At a more fundamental level, this raises two central issues. First, the question is whether an inidivual can claim a right to human contact and to be cared for by humans, in an increasingly digitalized and robotized society. If so, a second question arises: on which legal grounds and to what extent, can such a right be asserted in relation to robotized caregiving? What would the ethical and legal consequences be if the care of humans were turned over to robots for long periods of time? The purpose of this paper is to provide certain reflections on the legal grounds for a possible right to human caregiving and related issues, which as a general legal framework could affect the way in which care robots can be introdced into caregiving. If there is a rigt to be left alone, is there also a right not to be left alone? 

    Läs mer om Is There a Human Right to Human Contact?

  • Bevissäkring i molnet?

    2022. Katarina Fast Lappalainen. Skattenytt (1), 48-61

    Artikel

    Användningen av molntjänster på internet har ökat markant under senare år och utgör redan en väsentlig del av företagens informationshantering. På motsvarande sätt tilltar behovet av insyn i och granskning av dessa ”utrymmen”, t.ex. för skattekontroll. Den tämligen gränslösa och flexibla molnmiljön är emellertid svårnavigerad då lagring sker externt och ibland över flera jurisdiktioner. Kontrollmöjligheterna är begränsade. I målet HFD 2021 ref. 23 klargjordes att bevissäkring i molnet inte är möjlig, då det saknas lagstöd. En teknikanpassad reglering av bevissäkringsreglerna framstår därför som angelägen. I artikeln företas en analys av gällande rätt om bevissäkring i molnet och diskussion om möjliga regleringsmodeller. 

    Läs mer om Bevissäkring i molnet?

  • Digitalisering inom vård och omsorg

    2021. Katarina Fast Lappalainen (et al.).

    Rapport

    Samverkan mellan vårdgivare inom och mellan Region Stockholm och Stockholms stad är en stor utmaning för både hälso- och sjukvård samt omsorg (förkortat vård och omsorg). Brister i informationsöverföring kan få negativa konsekvenser som sämre kvalitet och minskad effektivitet. Det gäller särskilt för de äldre personer som ofta slussas mellan öppen och sluten vård samt omsorg. 

    I denna rapport redogörs för resultatet av projektet Digitalisering av vård- och omsorg, DISVO-projektet. Projektet är inriktat på samverkan mellan Region Stockholm och Stockholms stad, med fokus på de IT-mässiga och legala förutsättningar som finns för samverkan inom vård och omsorg. Studien bygger på en beskrivning av ett scenario för samverkan, samt genom en inventering av de regleringar i form av lagar och förordningar m.m. som styr vård och omsorg samt en inventering av de IT-system som används för samverkan i regionen och staden. 

    Projektets resultat utgörs av en beskrivning och analys av juridiska och tekniska förutsättningar, hinder och möjligheter kring informationsöverföring för vård och omsorg. 

    En granskning av de tekniska förutsättningarna för samverkan i form av systemanvändning visar på ett antal identifierade brister. Vad gäller de system som används så finns det, inte oväntat, ett behov av att i högre grad integrera systemen. Det som även framkom är att en ökad grad av användning av befintliga systemlösningar, som exempelvis den nationella patientöversikten (NPÖ), kan råda bot på brist på information. Ytterligare problem är att vissa system upplevs som komplexa, där det bland annat är svårt att ge behörighet till vissa grupper av användare. Behov av direkt kommunikation mellan användare har idag bristfälligt stöd i systemen, vilket leder till användning av telefon och fax. Framöver är det lämpligt att ett fokus läggs på användningen av lösningar som ger bättre möjlighet till integration. 

    Granskningen av de juridiska aspekterna visar att lagstiftningen skulle kunna ändras mot ett tydligare individperspektiv med beaktande av behovet av information för såväl en god vård och omsorg som forskningssamhället. Det innebär t.ex. att nya sekretessbrytande bestämmelser behövs, men också att befintliga sådana skulle behöva reformeras för att anpassas till den digitaliserade vården och omsorgen. Sådana reformer får emellertid inte innebära att skyddet för den personliga integriteten vid behandling personuppgifter inskränks på ett oproportionerligt sätt. Det bör i första hand krävas samtycke från de enskilda för att bryta sekretessen, men lagstiftningen 2 

    måste också kunna tillämpas i de situationer då en enskild har nedsatt eller saknar beslutsförmåga. 

    I vissa situationer tillämpas inte lagen fullt ut, t.ex. vid användningen av samordnad individuell planering. Ett annat problem är att de möjligheter till digitalisering som regelverken öppnar upp för inte utnyttjas fullt ut, såsom sammanhållen journalföring. Integration av system är vidare centralt för att befintliga bestämmelser ska tillämpas på ett effektivt sätt och få fullt genomslag. Ett exempel är patientdatalagen (2008:355), vilken möjliggör sammanhållen journalföring. Sammanhållen journalföring hindras dock delvis av att system är svåra att integrera. Det finns även exempel där både tekniska och rättsliga rekvisit finns på plats, men där brister finns i själva systemanvändningen, t.ex. vid tillämpningen av lagen (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård vilken stöds av systemet WebCare. De brister som finns idag uppvägs av att personalen vidtar andra åtgärder för att säkerställa att rätt information förmedlas, såsom användning av telefon eller fax. 

    Läs mer om Digitalisering inom vård och omsorg

  • Författningssamling i rättsinformatik

    2021. .

    Bok (red)

    Författningssamlingen är anpassad till kurser i Rättsinformatik vid Stockholms universitet. Avsikten är att materialet ska vara behändigt även vid annan utbildning och praktik som avser juridiken i det digitaliserade samhället. Författningssamlingen i rättsinformatik kompletteras av en rättsfallssamling inom samma ämnes område. 

    Författningarna återges som de lyder den 1 juli 2021.

    Läs mer om Författningssamling i rättsinformatik

  • Rättsfallssamling i rättsinformatik

    2021. .

    Bok (red)

    Rättsfallssamlingen avspeglar kurser i Rättsinformatik vid Stockholms universitet. Avsikten är att materialet ska vara behändigt även vid annan utbildning och praktik som avser juridiken i det digitaliserade samhället. Innehållet är aktuellt per den 1 juli 2021. Rättsfallssamlingen i rättsinformatik kompletteras av en författningssamling inom samma ämnesområde. 

    Läs mer om Rättsfallssamling i rättsinformatik

  • Det grundläggande rättighetsskyddet vid informationsutbyte mellan skattemyndigheter inom EU

    2021. Katarina Fast Lappalainen. Skattenytt, 175-189

    Artikel

    Ett effektivt internationellt informationsutbyte är ett viktigt verktyg för att bekämpa skattebrott och skatteflykt. I takt med att möjligheterna att genomföra informationsutbyte tilltar, växer även kraven på ett effektivt rättighetsskydd vid sådana förfaranden. Rättighetsskyddet vid internationellt informationsutbyte har utvecklats i Europadomstolens och EU-domstolens praxis under de senaste decennierna. Nyligen avgjorde EU-domstolen ett mål i stor kammare, Luxemburg mot B, som utgör en milstolpe i denna utveckling, men som också avslöjar brister i rättighetsskyddet och behovet av reformer för att stärka såväl rättighetsskyddet som legitimiteten vid internationellt informationsutbyte mellan skattemyndigheter inom EU.

    Läs mer om Det grundläggande rättighetsskyddet vid informationsutbyte mellan skattemyndigheter inom EU

  • Frivillig retroaktivitet som lagstiftningsteknik

    2021. Katarina Fast Lappalainen. Skattenytt (3), 125-138

    Artikel

    I denna artikel diskuteras hur retroaktiv lagstiftning till skattebetalares fördel kan användas för att avhjälpa lagstiftningsmisstag och för att proaktivt motverka retroaktiva effekter i övergångsskeden, genom s.k. frivillig retroaktivitet. Det innebär att skattebetalaren får rätt att på begäran välja att tillämpa de nya reglerna retroaktivt i en övergångsperiod. Detta kan stärka både rättssäkerheten och legitimiteten i systemet och även öka följsamheten med lagen. 

    Läs mer om Frivillig retroaktivitet som lagstiftningsteknik

  • Sweden

    2021. Katarina Fast Lappalainen. Covid-19 - Test for the World's Legal Systems, 207-214

    Kapitel
    Läs mer om Sweden

  • Om skyddet mot retroaktiv beskattning

    2019. Katarina Fast Lappalainen (et al.).

    Avhandling (Dok)

    What kind of protection exists concerning retroactive taxation? The purpose of this study is to examine the overall protection against retroactive taxation in Swedish law, including the European Convention on Human Rights and European Union law. Furthermore the study aims to clarify the interpretive aspects of the problem of retroactivity. The methods used are a combination of critical legal positivism and interpretivism.

        The protection against retroactive taxation in Swedish law is regulated at the constitutional level in the Instrument of Government, Chapter 2 § 10 sec. 2, which has been in force since 1980. The protection is not absolute as there are two exceptions. The first exception is used regularly and allows for a special legislative procedure where the government, through a written communication to the parliament, issues an authoritative forewarning that a retroactive change in the tax law is to be expected. This has created a system of “prospective retroactivity”, where taxpayers are able to foresee, to a certain degree, the situations to which the written communication procedure will apply. The second exception regards the use of retroactive tax legislation in times of war or severe economic crisis, but has never been used. This constitutional provision provides for a rigorous protection against retroactive taxation, but is limited in scope. It only concerns legislative acts by the parliament and the government and the protection mainly concerns retroactivity, not retrospectivity. The Swedish model as a whole appears to be compatible with the human rights protection laid down in the European Convention of Human Rights as well as European Union law.

        Nevertheless, an active principle-based protection in other areas outside the scope of the constitutional provision seems desirable in order to achieve a more effective protection against retroactive taxation throughout the whole legal system.

        The study suggests that the concept of retroactivity is an interpretive concept and that the foremost solution to problems of retroactivity is through the balancing of supporting and competing principles or policies. The dichotomy of retroactive and retrospective, that is commonly referred to in legal practice is thus rejected, since it cannot provide for an assessment of what is at stake for the individual.

        A model for the interpretation of the protection against retroactive taxation based on the principle of proportionality is presented in the study. The principle of proportionality is at the forefront in this respect with its different aspects; legitimacy, necessity, suitability and proportionality stricto sensu. The principle of human dignity is proposed as being decisive regarding the legitimacy of a retroactive interference. Delimiting principles such as the principle of necessity and the principle of the abuse of law are also discussed as a means of justifying retroactive interference. The model has been developed according to the results of a study of the overall protection against retroactive taxation, especially the case law of the European Court of Human Rights and the Court of Justice of the European Union as well as interpretivist theories.

        The study also discusses the need for clear strategies for the legislator as well as the courts and the tax authorities on how to avoid retroactivity and achieve reasonable transitions, and includes various proposals in this regard.

    Läs mer om Om skyddet mot retroaktiv beskattning

Visa alla publikationer av Katarina Fast Lappalainen vid Stockholms universitet

Redigera profilen