Profiles

Malena janson

Malena Janson

Universitetslektor

View page in English
Arbetar vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen
Telefon 08-16 30 71
E-post malena.janson@barnkultur.su.se
Besöksadress Universitetsvägen 10 D, plan 8
Rum D 878
Postadress Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 106 91 Stockholm

Om mig

Universitetslektor

Centrum för barnkulturforskning

 

Undervisning

Undervisar och handleder inom barnkultur på grund- och avancerad nivå.

Områden: I) Barnfilm och barn-TV ur historiskt och samtida perspektiv - särskilt barndomsdiskurser och barnfilmsestetik; II) Filmpedagogik och estetiska lärprocesser; III) Normkritik och rörliga bildmedier; IV) Bilden av barnet och barnstjärnor i film  i historiskt och samtida perspektiv; V) Adaption, intermedialitet och transmedialitet inom samtida barnkultur.

 

Forskning

Mina forskningsintressen har hittills inbegripit olika perspektiv på rörliga bildmedier för barn, exempelvis hur barn framställs i film och tv och hur dessa framställningar förhåller sig till barndoms- och barnkulturdiskurser samt i vilket syfte film och TV för barn har producerats - exempelvis i fostrande eller underhållande syfte - och hur det kan avläsas tematiskt och stilistiskt. Jag har även intresserat mig för filmpedagogik med fokus på diskurser om filmen som kunskapskälla. Just nu är jag särskilt intresserad av estetiseringen och erotiseringen av barnkroppen inom rörliga bildmedier i historiskt och samtida perspektiv samt av adaptioner av barnberättelser med huvudfokus på film och litteratur.

 

Publikationer

Böcker

Janson, M. (Red.) (2019). Barnnorm och kroppsform. Om ideal och sexualitet i barnkulturen. Stockholm: Centrum för barnkulturforskning. In print. 

Janson, M. (Red.) (2015/2016). Introduktion till filmpedagogik. Vita duken som svarta tavlan. Malmö, Gleerups. 

Janson, M. (2014). När bara den bästa TV:n var god nog åt barnen. Om sjuttiotalets svenska barnprogram. Stockholm: Karneval.

Janson, M. (Red.) (2012). Mot barnfilmsträsket och vidare! Åtta filmskapares tankar om barnfilmens möjligheter och begränsningar. Stockholm: Stockholms dramatiska högskola.

Janson, M., Janson, U. (Red.) (2008). Funktionshinder och kultur. Brukar- och forskarperspektiv på delaktighet. Stockholm: Högskolecentrum för handikappforskning i Stockholm.

Janson, M. (2007). Bio för barnens bästa? Svensk barnfilm som fostran och fritidsnöje under 60 år. Ak. avh. Stockholm: Acta Universitatis Stockholmiensis.

 

Artiklar i tidskrifter (övrigt vetenskapligt)

Janson, M. (2018). Kjell Gredes Hugo och Josefin: Ett barnkulturellt uttryck i samtiden och en barnfilm för framtiden. Barnboken vol 41 (2018). Doi: http://dx.doi.org/10.14811/clr.v41i0.333 

 

Artiklar i antologier (övrigt vetenskapligt)

Janson, M. (2019). Bergmans filmbarn – en relativ figur. Analys av Eva i Höstsonaten. I K. Helander & O. Jansson, Uppsala universitet. In print.  

Janson, M. (2019). Estetiseringen av barnkroppen: några filmhistoriska nedslag. I M. Janson (Red.), Barnnorm och kroppsform. Om ideal och sexualitet i barnkulturen. Stockholm: Centrum för barnkulturforskning. In print. 

Janson, M. (2016). Med magin som motivation. Att lära för livet med filmpedagogik. I E. Söderberg (Red.), Ordning och reda, konsten på freda'! Om fostran, marknad och barnkultur. Stockholm: Centrum för barnkulturforskning.

Janson, M. (2015). Filmpedagogik som normkritik, I M Janson (Red.), Introduktion till filmpedagogik. Vita duken som svarta tavlan. Malmö: Gleerups.

Janson, M., Eriksson, P., Halkawt, K. (2015). Filmens språk. I M. Janson (Red.), Introduktion till filmpedagogik. Vita duken som svarta tavlan. Malmö: Gleerups.

Janson, M. (2013). Sångfåglar, aktionsreportrar och toapappersrullar. Om barns delaktighet i TV då och nu. I K. Helander (Red.), "Nu vill jag prata!". Barns röster i barnkulturen. Stockholm: Centrum för barnkulturforskning.

Janson, M. (2009). Fostran. I A. Koivunen (Red.), Film och andra rörliga bilder – en introduktion. Stockholm: Raster.

Janson, M. (2009). Pappa köpte popcorn också. Om paradoxerna kring filmen som kommersiell barnkultur. I A. Banér (Red.), ”Allt blir en vara”. Barn, kultur och konsumtion. Stockholm: Centrum för barnkulturforskning.

Janson, M. (2005). Elvis! Elvis!. I T. Soila (Red.), The Cinema of Scandinavia. London: Wallflower Press.

 

Kapitel i antologier (populärvetenskap)

Janson, M. (2006). Through the eyes of a child. I S. Cropper (Red.), 1000 films to change your life. The movies that move us. London: Time out.

 

Artiklar (populärvetenskap)

Janson, M. (2018). Förortsungar. Svensk filmdatabas, Svenska filminstitutet.

Janson, M. (2018). Kvarteret Korpen. Svensk filmdatabas, Svenska filminstitutet: http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=4680#about-the-film. 

Janson, M. (2018). Vinterviken. Svensk filmdatabas, Svenska filminstitutet: http://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=film&itemid=22212#about-the-film. 

Janson, M. (2018). Barndomar. Katalogtext, Västerbottens museum, Umeå.

Janson, M. (2017). Skamfebern symptom på ny generationsklyfta. Svenska dagbladet, under strecket, 2017-04-29.

Janson, M. (2017). Leka för livet. Sydsvenska dagbladet, essä, 2017-02-12.

Janson, M. (2017). Barn av sin tid. Från Hallwylska palatset till Hammarkullens miljonprogram. Katalogtext, Hallwylska museet, Stockholm.

Janson, M. (2016). Barnen i Jordbro skriver vår historia. Svenska dagbladet​, under strecket, 2016-10-28.

Janson, M. (2016). Medeltidens barn hade det inte så illa. Svenska dagbladet​, under strecket, 2016-09-28.

Janson, M. (2014). "Gjør som du vill!". Z filmtidsskrift, #127, 2014:2.

Janson, M. (2013). Älskade berättelser blir film. Opsis barnkultur, 2013:4.

Janson, M. (2013). Pippi på japanska. FLM, #19, dec 2013.

Janson, M. (2012). Film för barn och vilsna vuxna. Ulf Stark på vita duken. Opsis barnkultur, 2012:3.

Janson, M. (2012). Genusmyteri känsligt ämne på film. Svenska dagbladet, under strecket, 2012-03-30.

Janson, M. (2012). Barnfilmen föddes ur fostringsiver. Opsis barnkultur, 2012:1.

Janson, M. (2011). Naturen i barnfilmen – paradis, sanningssägare och magiskt rum. Opsis barnkultur, 2011:4.

Janson, M. (2012). Smaskigt för barn föll inte alla på läppen. Svenska dagbladet, under strecket, 2011-10-10.

Janson, M. (2011). Spel för galleriet. Om Ruben Östlunds Play. FLM, #13-14, okt 2011.

Janson, M. (2011). Hotfulla barn symboler för krisen i Japan. Svenska dagbladet, under strecket, 2011-03-08.

Janson, M. (2008). Barnet i fokus sedan filmens barndom. Svenska dagbladet, under strecket, 2008-09-21.

Janson, M. (2007). Det mångtydiga gör Gripes filmer tidlösa. Svenska dagbladet, under strecket, 2007-04-22.

Janson, M. (2005). Svezia: Lukas Moodysson e la fine del "complesso di Bergman". Film cronache (s. 12-17). 2005:3. 

 

Rapporter

Janson, M. (2017). Rapport från Kompisskoleprojektet. Svenska filminstitutet, 2017. 

 

Läromedel/läromaterial

Janson, M. (2018). Unga Astrid. Filmhandledning, Svenska filminstitutet.

Janson, M. (2017). Filmpedagogik – så funkar det! 11 enkla klassrumsövningar. Svenska filminstitutet.

Janson, M. (2017). Heartstone. Filmhandledning, Svenska filminstitutet.

Janson, M. (2017). Måste gitt. Filmhandledning, Svenska filminstitutet.

Janson, M. (2017). Your name. Filmhandledning, Svenska filminstitutet.

Janson, M. (2017). Sameblod. Filmhandledning, Svenska filminstitutet.

Janson, M. (2015). Skönheten och odjuret. ​Filmhandledning, Filmcentrum.

Janson, M. (2015). Giraffada. ​Filmhandledning, Svenska filminstitutet.

Janson, M. (2015). Muren. ​Filmhandledning, Svenska filminstitutet.

Janson, M. (2014). Det stora barnkalaset. ​Filmhandledning, Svenska filminstitutet.

Janson, M. (2013). Vi är bäst! Filmhandledning, Svenska filminstitutet.

Janson, M., Hoffsten, A. (2013). Elixir. ​Filmhandledning, Svenska filminstitutet.

Janson, M., Westergren, E. (2013). Glasblåsarns barn. ​Filmhandledning, Svenska filminstitutet.

Janson, M. (2013). Barnen från Frostmofjället. ​Filmhandledning, Svenska filminstitutet.

Janson, M., Westergren, E. (2013). Matilda. ​Filmhandledning, Svenska filminstitutet.

Janson, M. (2012). Cirkus. ​Filmhandledning, Svenska filminstitutet.

Janson, M. (2012). Moderna tider. ​Filmhandledning, Svenska filminstitutet.

Janson, M. (2012). Chaplins pojke. ​Filmhandledning, Svenska filminstitutet.

Janson, M. (2012). Diktatorn. ​Filmhandledning, Svenska filminstitutet.

Janson, M. (2012). Stadens ljus. ​Filmhandledning, Svenska filminstitutet.

 

Uppdrag (pågående)

Ledamot i Svenska filmakademins styrelse.

 

 



 

 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2018. Malena Janson. Barnboken 41

    Kjell Grede’s Hugo and Josephine. An Expression of Children’s Culture of Its Time and a Children’s Film of Tomorrow

    The debut feature film of director Kjell Grede, Hugo and Josephine (1967), is an adaptation of Maria Gripe’s literary trilogy and is often referred to as the best Swedish children’s film ever made. Upon its premiere, the film was very well received by the critics, but some also claimed that it wasn’t suitable for children. This article uses this ambivalence towards Hugo and Josephine as its starting point and demonstrates, via adaptation studies, film studies and childhood studies, how the film transgresses children’s film conventions.

    For example, my analysis of the film form reveals that Hugo and Josephine is a story largely taking place inside the protagonist. Therefore, it should not be seen as a realistic depiction of a series of events, but rather as a formation of a child’s apprehension of the same events. This filmic mode, which I term “a child’s realism”, can be interpreted through the liminal spacetime as well as hyperbolic and phantasmic occurrences. Also, the film thematises childhood as a social construction by presenting different ways of being a child and an adult respectively.

    In this way, Hugo and Josephine transgresses the children’s film conventions of the time and, concurrently, puts into question the boundaries between childhood and adulthood as well as the rigid division between fine arts for children and adults respectively. These social and artistic issues were highly topical towards the end of the 1960’s, and therefore Grede’s film is characteristic for its time. But simultaneously, it forebodes the artistically and thematically seminal Swedish films and TV series for children of the 1970’s.

Visa alla publikationer av Malena Janson vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 12 februari 2019

Bokmärk och dela Tipsa