Profiles

Mara Westling Allodi

Mara Westling Allodi

Professor

View page in English
Arbetar vid Specialpedagogiska institutionen
Telefon 08-120 764 78
E-post mara.allodi@specped.su.se
Besöksadress Frescati hagväg 10
Rum 326
Postadress Specialpedagogiska institutionen 106 91 Stockholm

Om mig

Professor i Specialpedagogik

Koordinator för Forskarskolan i Specialpedagogik med inriktning mot tidiga insatser i förskola och skola, finansierad av Vetenskapsrådet

Aktuellt

Projektledare för SLL/SU samverkansprojekt: Stöd till extremt prematurfödda barn. Läs mer här:

https://clinicaltrials.gov/ct2/show/study/NCT03714633

Andra projekt:

Lek och samspel för alla barn i inkluderande förskolemiljöer 

Nätverket Inkluderande Lärandemiljöer och Tidiga Insatser (ILTI) 

Stimulerande miljöer för lärande med integration av lärandets socio-emotionella komponenter (STILAS)

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2017. Mara Allodi Westling. Special Educational Needs and Inclusive Practices, 97--116

    The learning environment in the classroom with its daily interactions involves processes that can be developed and utilised to strengthen educational environments, preventing difficulties and enhancing learning for the students. Yet the classroom environments are imbedded in educational organisations that are influenced by local and national policies and by societal factors as ideologies and values. Based on analyses of reforms introduced in the Swedish Educational system and of their effects, this paper will analyse influences on the educational organisation that may thwart the traditionally agreed upon humanistic values of fairness and equity, and therefore may counteract the efforts to build developmentally healthy and effective learning environments. In planning interventions for more inclusive and successful learning environments in school, it would be opportune to consider the influence of organizational factors at broader levels, if they represent forces and values to combat.

  • 2017. Mara Allodi. Dyslexi 1, 6-10

    Tillsammans med studenter i mastersprogrammet genomfördes en analys av specialpedagogiskt stöd i några utbildningssystem som var möjliga att jämföra med det svenska systemet och som verkade framgångsrika eller åtminstone intressanta. Från en jämförelse av dessa olika modeller identifieras några komponenter som jag föreslår att vi skulle inspireras av för att kunna genomföra mer effektiva specialpedagogiska insatser i det svenska skolsystemet. En undersökning av vad som görs i andra sammanhang kan göra det tydligare för oss vad det är som saknas i specialpedagogisk praxis och ge indikationer om vilka uppfattningar som ligger bakom dessa val.

  • 2016. Mara Westling Allodi, Karin Dahlin, Monica Axelsson.

    Rapporten i detta Working Paper redovisar resultat från en utvärdering som genomfördes 2014-2015 på uppdrag av Skolverket, av försöksverksamheten med extraundervisning i svenska/svenska som andra språk. En bakgrundsbeskrivning presenteras av hur mottagandet av nyanlända har organiserats i det svenska skolsystemet. Studien presenterar beskrivningar och analyser från nio fallstudier baserade på dokumentation, observationer, intervjuer med 55 lärare, rektorer och ansvariga på utbildningsförvaltning, intervjuer med 38 elever och enkätsvar från 87 lärare. Rapporten visar att mottagande av nyanlända och extraundervisningen organiseras på olika sätt i dessa kommuner och att denna organisation är komplicerad och i några fall föränderlig. Innehållet och organisationen av extraundervisningen varierade. Det statliga bidraget ersatte inte alla kostnader för verksamheten i vissa fall. Lärarnas uppfattning överlag var att extraundervisningen hade flera positiva effekter. De intervjuade eleverna uppskattade möjligheten att få mer schemalagd undervisning med meningsfullt innehåll och tyckte att de kunde lära sig snabbare det svenska språket med denna förstärkning. Därför kan det anses vara problematiskt att inte alla nyanlända elever får ta del av denna extra satsning som extraundervisningen innebär. 

  • 2013. Mara Allodi Westling. Policy Futures in Education 11 (4), 331-363

    The principles of new public management – market mechanisms, accountability and standards – have been applied in the education system. These methods are supposed to increase efficiency, but there is also a risk of negative consequences from the services provided if the measures of performance target a reduced range of goals, ignore relevant variables or are not valid measures. Indicators used to compare schools’ performance are aggregate measures, such as the percentage of students who have access to secondary education and the average qualification value. This study reports how accountability policy and procedures may affect the functioning of the education system through the case study of a school serving a diverse student population. The school organisation was influenced by measures of performance, external events and contextual and selection variables. The average qualification value measure seems to be a limited measure of performance at the school level, since it largely reflects school composition and school segregation. Even the available performance measures adjusted for background variables do not take account of relevant variables that may influence the school’s need of resources and its results, such as students’ language proficiency and special educational needs. Other performances that are not easily measured – such as the prevention of dropout, improvement of school attendance and provision of an equitable education for all students – are disregarded. Schools serving those students with the most needs risk being penalised by an approximate and restricted range of accountability systems because there is a risk that the schools will appear to be failing when they are working with more complex and advanced tasks than average schools. Based on these inaccurate performance measurements, the school may be targeted with wide-ranging, severe and basically unjust interventions.

  • 2016. Johanna Lundqvist, Mara Westling Allodi, Eva Siljehag. European Journal of Special Needs Education 31 (1), 124-139

    In Sweden, preschool inclusion is embraced and preschools are open for children both with and without special educational needs. The purpose of this study was to examine the characteristics of a number of preschool units in Sweden that provide education and care to children with special educational needs with regard to organisation, resources and quality. The purpose was also to provide reflections on the usefulness of different structured observation rating scales designed to assess preschool quality. Eight preschool units located in four Swedish districts were visited. A total of sixteen 5-year-old children with special educational needs/disability and forty typically developing children of the same age participated. The data sources were structured observation rating scales (Early Childhood Environment Rating Scale, Caregiver Interaction Scale and Inclusive Classroom Profile), ABILITIES Index questionnaire, unstructured observation, interviews, conversations and documents. Two overall typologies of preschool units were identified: the comprehensive units enrolled children with various special educational needs/disability, while the specialised units enrolled children with the same disability. The staff resources were greater in the specialised units. The overall quality in the observed units ranged from low to good. In units educating children with a disability diagnosis, the quality was never low. None of the preschool units was scored as having a good inclusive environment. The structured observation rating scales complemented each other and covered, in part, different quality aspects of the units. The study shows that there is a large variation in quality between the units and that there is a need to further develop the quality of the preschool units and of the services for children with special educational needs in Swedish preschools.

  • 2010. Jan-Eric Gustafsson (et al.).

    Rapporten presenterar resultaten från en systematisk översikt av forskning om skola, lärande och barns psykiska hälsa. Kungliga Vetenskapsakademiens Hälsoutskottet har givit uppdraget att genomföra en sådan översikt till en arbetsgrupp som har arbetat med uppdraget från hösten 2008 till mars 2009.

    Det första syftet med översikten är att genomföra en kartläggning av forskning inom det breda fält som behandlar frågor om skola, lärande och barns och ungdomars psykiska hälsa. Det andra syftet är att genomföra en narrativ syntes av forskning som undersökt orsaksförhållanden mellan psykisk hälsa å ena sidan och skolresultat och lärande å den andra sidan. Det tredje syftet är att redovisa resultat från forskning som har studerat svenska barns och ungdomars erfarenheter och upplevelser av skola och undervisningssituationer. För att uppnå de första två syftena genomfördes systematiska litteratursökningar i bibliografiska databaser av artiklar publicerade i vetenskapliga internationella tidskrifter inom olika discipliner. Det tredje syftet undersöktes med litteratursökningar av kvalitativa svenska studier i bibliografiska databaser.

    Slutsatser

    På grundval dels av kartläggningen av forskning om skola, lärande och psykisk hälsa, dels av de två fördjupade översikterna kan följande slutsatser dras:

    • Omfattningen av forskning som undersöker relationerna mellan olika aspekter av skola och psykisk hälsa är begränsad och i synnerhet gäller detta forskning som undersöker organisationsfaktorer och undervisnings-faktorer, aktiviteter, läroplaners utformning, resurser, specialpedagogiskt stöd, och olika former av betyg och bedömning.

    • Tidiga svårigheter i skolan och i synnerhet läs- och skrivsvårigheter kan orsaka internaliserande och externaliserande psykiska problem.

    • Svårigheter i skola och psykiska problem tenderar att vara stabila över tid.

    • Skolrelaterade hälsoproblem tenderar att minska när eleverna börjar på gymnasiet och får tillgång till nya områden av aktiviteter, roller och valmöjligheter.

    • Att genomföra stora ansträngningar utan att detta leder till resultat är relaterat till utveckling av depression.

    Problem i skolan med skolresultat och prestationer orsakar inter-naliserande symptom för flickor under tonåren.

    • Det finns samband mellan olika typer av psykiska problem och de är också relaterade till ett brett spektrum av somatiska och psykosomatiska symptom.

    • Internaliserande och externaliserande psykiska problem har negativa effekter på skolprestationer genom mekanismer som är delvis ålders- och genusspecifika.

    • Kompetenser och prestationer i skolan är relaterade till psykisk hälsa.

    • Goda resultat i skolan har en positiv effekt på självuppfattning.

    • En god självuppfattning bidrar inte direkt till bättre resultat, men andra faktorer som är relaterade till självuppfattning (motivation och upplevd inre/yttre kontroll) påverkar lärande och resultat

    • Relationer med klasskamrater och lärare bidrar till processer som kopplar skolmisslyckande till psykisk ohälsa. Relationer med kamrater och lärare kan också skydda mot utvecklingen av psykiska problem.

    • Jämförelser med klasskamrater påverkar självuppfattningen, med effekter som varierar beroende på gruppsammansättning och typ av skola.

  • 2010. Mara Allodi Westling. Learning Environments Research 13 (2), 89-104

    The purpose of this paper is to analyse reasons underlying the neglect of social climate in education. It discusses the relevance of the concept of social climate in learning environments: presenting evidence of its effects; its importance in special needs and inclusive education; presenting existing differences between settings; discussing the contribution of social climate to teachers’ professional autonomy. The arguments support the view that social climate is an essential factor in educational processes and make incomprehensible the scarce attention reserved to it in educational policy, research and teacher programs. Indications of neglect in the Swedish context are presented. The resistance towards the concept of social climate is related to a) dualistic and hierarchic views; b) characteristics of bureaucratic systems; c) reductionist interpretations; d) difficulties in handling and evaluating social values and goals; e) post-modern criticism of scientific knowledge and psychology. Implications for counteracting reductive interpretations and meeting resistance and criticism are discussed.

  • Johanna Lundqvist, Mara Allodi Westling, Eva Siljehag. Scandinavian Journal of Educational Research

    Understanding how children experience life in educational settings should be an imperative for educational practitioners, evaluators and researchers. Listening to children’s points of views would facilitate the development of educational settings that meet the needs of children and contribute to their well-being and development so that their experiences are both joyful and meaningful. A total of 56 children between the ages of 5 and 7 in 65 educational settings located in central Sweden were included in the study. Amongst the 56 participating children, 29 were identified as having special educational needs. The children’s views were collected from 2012 to 2015 using drawings and interviews, and these were analysed using a thematic analysis. Nine themes that reflected matters of importance for the children, both those with and without special educational needs, are described. These themes are discussed and linked to previous research, educational evaluation models, and theories of values and needs.

Visa alla publikationer av Mara Westling Allodi vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 31 oktober 2018

Bokmärk och dela Tipsa