Stockholms universitet
This page in English

Catharina NolinProfessor

Om mig

Professor Catharina Nolin har undervisat i konstvetenskap sedan 1990-talet, sedan 2008 som lektor i arkitekturhistoria med undervisning på både grundnivå och avancerad nivå.

I am Professor of Art History. I received my PhD from Stockholm University in 1999 on a dissertation about Swedish urban parks in the Nineteenth century (Till stadsbornas nytta och förlustande. Den offentliga parken I Sverige under 1800-talet, Byggförlaget 1999). I have been lecturing and supervising at the department since the 1990s on all levels, mainly on architectural history and theory, landscape architecture and critical heritage studies. Between 2009 and 2018 I was the head of Critical Heritage Studies and programme director of the department’s Master's Programme in Critical Heritage Studies.

Forskning

Research profile
My core field of interest is the history of gardens and designed landscapes in the Nineteenth and Twentieth Centuries, as well as the historiography of landscape architecture during this period. I have been the project leader for and active researcher in several major research projects with external funding. For the project “Women landscape architects c. 1900–1950. Towards a professional identity” I received research grants from Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. In 2001–2002 I worked on a research project on the sculptor Carl Milles and his home Millesgården, also with research grants from Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, published in Millesgården. Arkitektur och trädgård (Atlantis 2004, with Anders Bergström). I have conducted a research project on the architect Lars Israel Wahlman as a landscape architect with research grants from Vetenskapsrådet, published in En svensk lustgårdskonst. Lars Israel Wahlman som trädgårdsarkitekt (Signum 2008). I have participated in several international publications on green urban space, women landscape architects, historiography of landscape architecture in relation to architectural history and art history, as well as heritage issues (see list of publications).

Current research projects
In my research on women landscape architects in Sweden c. 1900-1950 focus is on interpreting women’s possibilities to establish themselves and work within the professional field of landscape architecture. I am interested in questions concerning the women’s different paths to reach establishment and legitimisation, covering training, work and commissions, authorship and publications, and how their professional roles were expressed as discursive practices.

Together with associate professor Åsa Ahrland I am also currently working on a large book project, a cultural history of Swedish gardens to be published in two volumes. This project is financed by The Royal Swedish Academy of Letters, History and Antiquity, The Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry, The Lagersberg Foundation and the C F Lundström Foundation. A future research project is the history of playgrounds as cultural heritage and examples of material culture.

Networks and commissions
Member of the Board of Skansen open-air museum

Member of the Board of Stockholms Skönhetsråd

Member of Forum för trädgårdshistorisk forskning, gardenhistoryforum.org

Founding member of Critical Heritage Studies Network at Stockholm University, www.erg.su.se/chsn 

 

 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Kungsträdgården

    2019. Catharina Nolin. Kontextualisering, 57-82

    Kapitel

    Kapitlet analyserar Kungsträdgården i Stockholm som en föränderlig plats under olika historiska perioder; som kunglig umgängesplats, arena för privata möten, politiska manifestationer och ungdomskravaller, som en potentiell kommersialiserad plats och som kärna i debatter om stadens offentliga miljöer, ja ibland även själva föremålet för manifestationerna. I kapitlet diskuteras vidare hur Kungsträdgården beroende på valda teoretiska ingångar kan tolkas och förstås, som offentlig plats, som park och arkitektur och som kulturarv samt vilka betydelse- och identitetsförskjutningar såväl rummet som sådant som användningen av det har genomgått.

    Läs mer om Kungsträdgården

  • From Gardening Manuals to Signum's Swedish Art History. Approaches to the Historiography of Swedish Landscape Architecture

    2016. Catharina Nolin. Konsthistorisk Tidskrift 85 (1), 126-140

    Artikel

    The aim of this essay is to discuss the position of garden history and landscape architecture in relation to the fields of art history and architectural history in a Swedish historiographical context. I will do this by examining some books and journals from the nineteenth and twentieth centuries including garden history and compare them with a selection of overviews in art history. From what perspectives has the history of gardens and designed landscapes been discussed, written and disseminated? Under what circumstances has garden history been incorporated into art history? Who were the authors and who were the implied readers? And how can the topic be further developed?

    Läs mer om From Gardening Manuals to Signum's Swedish Art History. Approaches to the Historiography of Swedish Landscape Architecture

  • Engelbrektskyrkans omgivning

    2014. Catharina Nolin. ”Den vill vara ny och stark”: Engelbrektskyrkan 100 år, 71-87

    Kapitel

    Artikeln behandlar arkitekten Lars Israel Wahlmans gestaltning av Engelbrektskyrkans omgivningar omkring 1910–1915 samt hans syn på trädgårdskonst.

    Läs mer om Engelbrektskyrkans omgivning

  • I museets dolda vrår

    2014. Catharina Nolin. Forskning i centrum, 209-224

    Kapitel

    Artikeln handlar om hur samlingarna vid Statens centrum för arkitektur och design kan användas för att undersöka några kvinnliga landskapsarkitekters verksamhet, uppdrag och positioner under 1900-talets första hälft, särskilt i relation till de manliga arkitketer de samarbetade med.  

    Läs mer om I museets dolda vrår

  • Ulla Bodorff, landskapet och industrin

    2013. Catharina Nolin. Berättelser från markerna, 297-306

    Kapitel

    Texten behandlar Ulla Bodorffs gestaltning av Skånska Cements fabriksområde Stora Vika med tillhörande bostadsområde i det intilliggande Marsta på Södertörn omkring 1950 med utgångspunkt i landskapsgestaltning i stor skala, landskapsarkitektur som kulturarv och genusfrågor relaterade till landskapsarkitektur.

    Läs mer om Ulla Bodorff, landskapet och industrin

  • Urban Parks in Sweden at the Turn of the Twentieth Century. The Nature Park and the Search for National Identity

    2013. Catharina Nolin. Public Nature, 115-124

    Kapitel

    This essay deals with urban parks designed around 1900 in Sweden, designed to imitate nature and to invoke a national identity and a feeling for the Swedish nature among the park visitors. These parks were often planned with activities such as walking, skiing, skating and bycycling in focus and often had separate areas for children's games and plays. The author also discusses the public debate on nature parks and the connection to contemporary art. 

    Läs mer om Urban Parks in Sweden at the Turn of the Twentieth Century. The Nature Park and the Search for National Identity

  • En svensk lustgårdskonst.

    2008. Catharina Nolin.

    Bok

    Lars Israel Wahlman var en av de stora förnyarna av den svenska trädgårdskonsten i början av 1900-talet, manifesterat i villaträdgårdar och parker, begravningsplatser och en rad parker. Denna verksamhet, som länge stått i skuggan av välkända byggnadsverk som Tjolöholms slott i Halland och Engelbrektskyrkan i Stockholm, liksom villorna Trefnan och Trotzgården i Hedemora, presenteras nu för första gången. Med sina mångskiftande och konsekvent genomförda arbeten framstår Wahlman som en av de viktigaste förmedlarna av en trädgårdsstil i Arts and Crafts-rörelsens anda till Sverige. Ingen annan svensk arkitekt ritade så många trädgårdar under denna period. Wahlman ville att det yttre av hans byggnader och deras interiörer tillsammans med omgivningarna skulle fungera som väl sammanlänkade helheter. Att även skapa trädgårdar var en självklar del i denna helhetstanke.

    Läs mer om En svensk lustgårdskonst.

  • Kyrkogårdsestetik och ceremonier

    2006. Catharina Nolin. Bebyggelsehistorisk tidskrift (52), 80-96

    Artikel

    De svenska kyrkogårdarnas estetiska uttryck och användande var i början av 1900-talet ett mycket uppmärksammat ämne i Sverige. I denna artikel diskuteras några av de frågeställningar, tendenser och förslag till förändringar som ledde till en förnyelse av kyrkogårdskonsten. Artikeln behandlar bland annat hur arkitekter och debattörer ansåg att kyrkogårdar kunde göras estetiskt tilltalande och samtidigt anpassas till ceremonielet kring begravningarna samt berör hur de förhöll sig till historien. De kyrkogårdar som formats av 1800-talets smakideal avfärdades som fula och oorganiserade, platser som undantagslöst kunde utformas på ett vackrare och bättre sätt. De växande städerna ledde även till fler förrättningar och att allt större markområden behövde avsättas för begravningsplatser. En aspekt som diskuteras är förändrade tankar kring begravningar och nya ritualer vilka ledde till att det fanns ett behov för processionsvägar, ceremoniplatser och honnörsgårdar. Arkitekttävlingar avseende begravningsplatser var viktiga incitament för att få till stånd förändringar. Utöver tävlingen om Skogskyrkogården och dess stora betydelse för tillkomsten av andra skogskyrkogårdar behandlas de tävlingar som hölls i Sverige under 1910- och 1920-talen. Flertalet kyrkogårdar gestaltades dock av för ändamålet särskilt utvalda arkitekter, och några av dessa idag tämligen okända miljöer presenteras. Bland förnyarna av kyrkogårdskonsten fanns flera ledande arkitekter, som de för Skogskyrkogården i Stockholm mycket uppmärksammade Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz, men också Lars Israel Wahlman, Harald Wadsjö och Erik Bülow-Hübe samt trädgårdsarkitekten Ester Claesson. Ytterligare en aspekt som tas upp är relationen mellan kyrkogårdskonsten och de samtida offentliga parkerna.

    Läs mer om Kyrkogårdsestetik och ceremonier

  • Till stadsbornas nytta och förlustande

    1999. Catharina Nolin, Thomas Hall, Maunu Häyrynen.

    Avhandling (Dok)

    The aim of this dissertation is to study the public parks in Sweden during the nineteenth century. It focuses on three general factors – decision process, design, and function – and is to a great extent based on previously unstudied material including town councils' minutes, drawings, and other contemporary sources. The dissertation considers a selection of the approximately one hundred public parks laid out in Sweden during the period.

    From the beginning of the century the middle classes endeavoured to create meeting places and social customs of their own, and public parks had a role to play in their efforts. There, families could spend their leisure time together, meeting acquaintances and amusing themselves. The park was also an aesthetic element in the townscape. The study shows that the first public parks appeared in the 1820s, and that they were established several decades earlier than is generally acknowledged. During the decades following 1860, a large number of new parks were made. From now on, moral considerations began being put forward as grounds for creating public parks. They were promoted as more suitable social settings than the streets, squares, and pubs – for the middle classes as well as for the workers. In the 1890s, new parks were made whose design and function differed distinctly from their predecessors. They were planned for active use to a much greater extent, with features such as games and sport, and all surfaces open to the public. The study also shows that town councils from the beginning of the century were involved in creating the parks, and generally assumed full economic responsibility.

    Concerning the design, the parks changed during the century. From the initial decades, the essential design assumption was that parks would be perceived as art rather than nature. It should be obvious that the trees, bushes, and flowers did not grow natural on the spot, an impression emphasised by their varied colours, shapes, and ways of growing. Exotic plants were used extensively. From around 1870 the attempt to imitate nature as closely as possible, often using an existing natural area as a starting point and employing indigenous plants, gradually became common.

    Previous studies have often pointed to the public parks' role in improving the hygiene in the towns, locating them within an overall town planning perspective. However, the study shows that the belief that they might also improve the moral and general living conditions of urban dwellers has been an even more important factor. The park was envisaged as a place of education and general cultivation, but also as a place for amusement, which was reflected in the bandstands, monuments, and playgrounds, etc. Though the parks were often smaller than their counterparts abroad, Sweden was in step with the rest of Europe.

    Läs mer om Till stadsbornas nytta och förlustande

  • Välfärdssamhällets vardaglandskap under press

    2022. Catharina Nolin. Bebyggelsehistorisk tidskrift (82), 82-101

    Artikel

    I Sverige finns ett stort bestånd av offentliga parker, grönområden och bostadsgårdar tillkomna under 1900-talet då det fanns en stor medvetenhet om värdet av denna typ av platser för rekreation, lek och odling. Endast få av dessa miljöer är skyddade eller klassade som kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Merparten av dem – ofta gestaltades av ledande landskapsarkitekter – tas i bästa fall för självklara, eller för en tynande tillvaro. Andra är direkt hotade. Dagens expansiva byggande går ut över många av dem. Välfärdssamhällets vardagsmiljöer– som regel på kommunal mark – offras med hjälp av starka privata ekonomiska intressen från byggbolagen som det förefaller svårt att säga nej till. Fint planerade lekplatser med uppväxta tallar ersätts av exklusiva bostadshus för 50+-boende trots starka protester från barnfamiljer som använder dem. Tunnelbanestationer placeras mitt i parkmiljöer trots möjligheten att ge dem diskretare placeringar. Arkitektritade grönskande bostadsgårdar utraderas för att ersättas av bostadshus till astronomiska kostnader – trots omfattande protester och förhandlingar i domstol. Verk av en gång ledande kvinnliga landskapsarkitekter försvinner därför att ingen känner till deras namn och verk – de har fasats ut hur historieskrivningen. Parkerna och bostadsgårdarna betraktas som ytor som kan förädlas och ges ett högre värde – inte som platser med höga kulturhistoriska värden. Kommunernas handlingar uppvisar kunskapsmässiga brister med undermåliga analyser och otillräcklig förståelse för de miljöer man är beredd att offra. Samhällsplaneringens remissförfaranden blir därigenom rättsosäkert och bäddar för konflikt. Boendes och forskares kunnande eller förslag på andra lösningar negligeras eller tonas ned. Om trenden fortsätter kommer mycket av 1900-talets högklassiga och internationellt beundrade landskapsarkitektur gå förlorad. Med detta bidrag vill jag ge en fördjupad analys av kommunal hantering av parker och bostadsgårdar samt komma med förslag på andra förhållningssätt för att öka medvetenheten om deras värden och stärka bevarandemöjligheterna. 

    Läs mer om Välfärdssamhällets vardaglandskap under press

Visa alla publikationer av Catharina Nolin vid Stockholms universitet

Redigera profilen