Profiles

Frantzeska Papadopoulou Skarp

Frantzeska Papadopoulou Skarp

Universitetslektor

View page in English
Arbetar vid Juridiska institutionen
Telefon 08-674 72 56
E-post frantzeska.papadopoulou@juridicum.su.se
Besöksadress Universitetsvägen 10, biblioteket, plan 6
Rum C 918
Postadress Juridiska institutionen 106 91 Stockholm

Om mig

Min utbildning

Jag har en Maîtrise de droit privé samt en Maîtrise de droit des Affaires från Université de Droit et de Santé Lille II i Frankrike. Jag fortsatte mina studier i Sverige där jag tog en LLM i Information Technology (2000), LLM i European Intellectual Property Law (2001), båda från Stockholms universitet, samt en LLM i EU and American Law (2001) från Uppsala universitet. 

Jag disputerade 2014 vid Stockholms universitet. Min avhandling, som har titeln ”Opening Pandora’s box”, handlar om skydd för genetiska resurser och traditionell kunskap utifrån ett immaterialrättsligt perspektiv.

Undervisning

Jag är programansvarig för magisterprogrammet European Intellectual Property Rights tillsammans med min kollega docent Åsa Hellstadius. Jag är kursansvarig för Civilrätt B tillsammans med professor Per Jonas Nordell.

Jag har även andra engagemang i undervisningen, inom ramen för bl.a. följande kurser: Civilrätt C, Avancerad Immaterialrätt och Swedish Law in Context.

Forskning

Just nu bedriver jag forskning inom ramen för två olika projekt:

Läkemedel och modern evergreening

Projektet undersöker ursprunget till och effekterna av ensamrätter som uppstår till följd av regulatory rights. Projektet fokuserar på det skydd som erbjuds läkemedelsprodukter inom ramen för tilläggsskyddet (Supplementary Protection Certificate), Orphan Drugs-förordningen och Barnförordningen. Målet med projektet är att undersöka och analysera hur dessa rättigheter förhåller sig till varandra och till det traditionella immaterialrättssystemet.

Kvinnor i svensk film: om kön, film och representation

Film, som alla kulturyttringar, är del av det offentliga samtalet. Frågor kring vem som får göra film och vilka budskap och bilder som kan förmedlas är således avgörande. Den seglivade mansdominansen i filmindustrin är därmed problematisk. Detta projekt förstår film och filmskapande som ett system av representationer. I feministisk filmteori används begreppet representation för att diskutera hur kvinnor och män porträtteras på vita duken. Men representation kan också syfta på kvinnors närvaro i filmbranschen. Genom nedslag i den svenska filmhistorien syftar projektet till att undersöka uttryck för det könade representationssystemet. Hur påverkar närvaron av kvinnliga filmarbetare gestaltningen av kön på film? Under vilka förhållanden får kvinnors filmer tillträde till det offentliga rummet?

Projektet identifierar de politiska, sociala, juridiska, ekonomiska och kulturella villkor som kvinnliga filmarbetare arbetar under, samt undersöker tillfällen då kvinnor försökt förändra dessa. Projektet är multidisciplinärt, vilket möjliggör en analys av kopplingar mellan kvinnors närvaro, arbetsvillkor, hur kön representeras på film och möjligheten att nå ut till en publik. Genom att kombinera perspektiv från filmvetenskap, statsvetenskap och juridik kommer projektet utveckla ett nytt teoretiskt ramverk som knyter samman diskussioner kring kulturell och politisk representation.

Övriga uppdrag

Sedan den 1 januari 2018 är jag jämställdhets- och likabehandlingskoordinator vid Juridiska Institutionen, SU. Det är ett mycket spännande projekt men också en utmaning, att försöka utveckla en miljö där både kollegor och studenter ges samma möjligheter och känner sig lika mycket ”hemma”.

Jag är en av grundarna till Stockholm Intellectual Property Law Review, den första digitala immaterialrättstidskriften i Norden (läs mer på www.stockholmiplawreview.com)

Sedan den 1 januari 2018 är jag en av bloggarna på www.ipkat.com, en av de högst rankade immaterialrättsbloggarna på internationell nivå.

 

 

 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2017. Laura Carlson, Cecilia Magnusson Sjöberg, Frantzeska Papadopoulou.

    The digitalization and commercialization of teaching have greatly complicated the university world; twin processes that have wrought great changes to institutions of higher learning, both externally with respect to their roles in society, and internally with respect to the relationship between universities, teachers and students. These processes raise both new and old questions with respect to academic freedom, copyrights to teaching materials, employment rights, open access and data protection, public sector information and transparency. The recurring thread in all the chapters presented in this work is a more focused, explicit treatment of these issues in the law is needed, taking into consideration the different interests of society, the academy, academics, students or the public.

    The analyses in this book give rise to the question what law, lawyers and legal systems can provide as responses. There obviously is a need to bring in legal assessments, proactively, at the early stages of e-learning development. When e-learning and e-applications are already launched, it is more costly and complicated to reactively rectify the situation, for instance, in cases of flawed personal data protection. Law needs to play an active role. Last but not least, legal systems as such must protect and strengthen the values of a democratic society. When traditional academic learning is challenged internally and externally by commercialization and digitalization, academic freedom and the protections of privacy and moral rights are essential. The need for digital humanities is compelling in learning environments where artificial intelligence and associated algorithms have become part of our daily lives.

  • Avhandling (Dok) Opening Pandora's Box
    2014. Frantzeska Papadopoulou, Marianne Levin, Jens Schovsbo.

    What happens when resources get valuable and scarce? How is Intellectual Property dealing with market failures related to sub-patentable innovation or purely traditional knowledge with interesting applications? The protection of traditional knowledge and genetic resources (TKGR) has been one of the major modern challenges in international IP law. The entry into force of the Convention on Biological Diversity (CBD) and its implementation in national legislation has created more questions than the ones it answered.

    The objective of this dissertation is to assist in the evaluation of current national and regional implementation initiatives as well in the presentation and evaluation of different forms of entitlements that could be applicable in the case of TKGR. The dissertation has employed a theoretical framework for this evaluation, by combining the Coase Theorem and Rawls' theory of justice. The choice of these two theoretical models is not a random one. In order for the entitlement covering TKGR to be successful, it has to be efficient. It has to offer a stable and efficient marketplace where access to TKGR is possible without unnecessary frictions. However, efficiency could not be the only objective.  An entitlement focusing solely on efficiency would fall short of the needs and special considerations of TKGR trade. It would above all be counter to the objectives and major principles of the CBD, the “fair and equitable sharing of the benefits” and would certainly fail to address the very important North-South perspective.  Fairness is thus a necessary complement to the efficiency of the proposed entitlement.

    This dissertation proposes a thorough investigation of the special characteristics, of right-holders, subject-matter, market place as well as of the general expectations that an entitlement is supposed to fulfill. In parallel to that, it  looks into the meaning and scope of alternative entitlements in order to be able to propose the best alternative. 

  • 2016. J. D. Frantzeska Papadopoulou. IIC-International Review of Industrial Property and Copyright Law 47 (8), 891-911

    Modern lawmaking in the field of pharmaceutical patents and surrounding regulation is to a considerable extent based on legal transplants. Legal transplantation contributes to international harmonisation without requiring an international convention, something very attractive for actors in the pharmaceutical sector operating on an international market. Despite its informal character, and alleged efficiency and simplicity in the transfer of legal rules from one jurisdiction to the other, it requires certain caution. A legal rule may very rarely be seen in complete isolation from the rest of the legal system, since in some cases it is not possible to foresee the results of the legal rule in the exporting country before the transplant takes place. In the field of pharmaceuticals, significant examples of legal transplants are the Bolar exemption and the Supplementary Protection Certificate, both transplanted to the EU by the same US Act, the Hatch-Waxman Act. This article evaluates these two legal rules, comparing their strengths and weaknesses to those of the original provisions in order to highlight different aspects of the process of legal transplantation and the effect they have on the formation of the transplanted rules.

Visa alla publikationer av Frantzeska Papadopoulou Skarp vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 13 september 2019

Bokmärk och dela Tipsa