Stockholms universitet
This page in English

Per IsraelsonForskare

Om mig

Disputerade i litteraturvetenskap 2017 på avhandlingen "Ecologies of the Imagination: Theorizing the participatory aesthetics of the fantastic"

Arbetar sedan 2018 med postdokprojektet "Den postdigitala serien: deltagande och materialitet i samtida svensk seriekultur", finansierat av Ridderstads stiftelse för historisk grafisk forskning. 

Deltar i forskningsprojektet Digital kultur, estetiske praksiser, i Norska Kulturrådets regi 2019-2020

Kritiker, föreläsare, frilansskribent.

 

 

 

 

Forskning

Postdokprojekt

Projektet Den postdigitala serien: deltagande och materialitet inom samtida svensk seriekultur undersöker den svenska tecknade seriens utveckling från 1990-talet fram till idag.

   Denna period har inneburit många och omvälvande förändringar för den svenska seriekulturen. Nya produktionsformer och nya distributionssystem, liksom nya läsvanor, har medfört att en stor del av den kommersiella svenska serien har försvunnit från marknaden. Samtidigt är den svenska seriekulturen idag kanske mer levande än någonsin. Utgivningen av fanzine är mycket stark. Och sedan 1990-talet har ett antal nya, mindre förlag etablerats. Vi kan därför idag tala om ett nytt segment inom svensk serietidningsutgivning, ett segment som har uppstått efter de kulturella förändringar som det sena 1900-talets genomgripande digitalisering medförde, och som på så vis kan benämnas den postdigitala serien.

   Den postdigitala serien utmärks bland annat av ett starkt inslag av deltagande och kollektivt skapande, där seriekulturens sociala nätverk med läsare och fans har tagit en allt viktigare roll i produktionsprocessen. Men vi kan också se ett större intresse för serietidningens materialitet, där såväl tryck som grafisk formgivning och layout lyfts fram som viktiga för uttrycket.

   Min hypotes är att båda dessa förändringar – ett ökat inslag av deltagarkultur och ett större fokus på den tryckta tidningens och seriebokens materialitet – kan knytas till digitaliseringens effekter. Argumentet lutar sig mot materiellt orienterad medieforskning. Den amerikanska medievetaren Henry Jenkins menar, i sin bok Convergence Culture: where old and new media collide (2006) att digitalisering har medfört att både konsumtion och produktion av kultur konvergerar mot det digitala gränssnittet. Denna mediekonvergens, menar Jenkins, har också medfört att gränsen mellan producent och konsument har luckrats upp. Konvergenskulturen, som i denna mening är en postdigital kultur, karaktäriseras därför av samarbete, deltagande och kollektivt skapande. I ett besläktat resonemang hävdar den amerikanska litteraturforskaren N. Katherine Hayles, i böckerna How We Became Posthuman (1999) och Writing Machines (2002) att digitalisering och det digitala gränssnittet förflyttar uppmärksamheten mot mediers specifika förutsättningar. Just genom sitt skenbara oberoende av en materiell teknologi betonar den elektroniska texten det motsatta, nämligen betydelsen av tryckets specifika materiella egenskaper.

   Projektets syfte är undersöka hur digitalisering och konvergenskultur har förändrat den svenska seriekulturen. Genom intervjuer, kombinerat med analys av tecknade serier, är målet att kartlägga hur denna förändring inverkat på arbetsprocessen hos förlag och serieskapare, men också hur digitaliseringen har förändrat den tecknade seriens uttryck. Det är tydligt att den tecknade serie som idag produceras i Sverige ägnar mycket uppmärksamhet på tryckets funktion och den tryckta produktens utformning – om det så är album, serietidning, eller grafisk roman.

  Med en kartläggning av aktörer – förläggare, tryckare, distributörer och fans såväl som författare, tecknare och redaktörer – menar jag att det är möjligt att beskriva den postdigitala serien som ett mediesystem, där de olika delarna av systemet förhåller sig till varandra genom återkoppling. Jag använder den brittiska forskaren Matthew Fullers begrepp medieekologi för att beskriva hur detta system är organiserat och hur dess olika delar samverkar. Projektet syftar på så vis till att kartlägga den postdigitala seriens medieekologi.

 

Forskningsintressen

Medieteori, medieekologi och neocybernetisk systemteori

Fantastik

Genreteori

Den tecknade seriens teori och kulturhistoria

Barn- och ungdomslitteratur

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Ecologies of the Imagination

    2017. Per Israelson, Anders Cullhed, Marcel O'Gorman.

    Avhandling (Dok)

    This book is about the participatory aesthetics of the fantastic. In it, the author argues that the definition of the fantastic presented by Tzvetan Todorov in 1970 can be used, provided it is first adapted to a media-ecological framework, to theorize the role of aesthetic participation in the creation of secondary worlds. Working within a hermeneutical tradition, Todorov understands reader participation as interpretation, in which the creative ambiguities of the literary object are primarily epistemological. However, it is here argued that the aesthetic object of the fantastic is also characterized by material ambiguity.

    The purpose of this dissertation is then to present a conceptual framework with which to theorize the relation between the material and the epistemological ambiguity of the fantastic. It is argued that such a framework can be found in an ecological understanding of aesthetic participation. This, in turn, entails understanding human subjectivity as a process always already embodied in a material environment. To this extent, the proposed theoretical framework questions the clear and oppositional distinction between form and matter, as well as that between mind and body, nature and culture, and human and non-human, on which a modern and humanist notion of subjectivity is based. And in this sense, the basic ecological assumptions of this dissertation are posthumanist, or non-humanist. From this position, it is argued that an ecological understanding of participation offers a means to reformulate the function of a number of concepts central to studying the aesthetics of the fantastic, most notably the concepts of media, genre and text. As the fantastic focuses on the creation of other worlds, it is an aesthetics of coming into being, of ontogenesis. Accordingly, it will be argued that the participatory aesthetics of the fantastic operationalizes the ontogenesis of media, genres and texts.

    By mapping the ontogenesis of three distinct media ecologies – the media ecology of fantasy and J. R. R. Tolkien’s secondary world Middle-earth; the media ecology of the American comic book superhero Miracleman; and the media ecology of William Blake – this book argues that the ecological imagination generates world.

    Per Israelson has been a doctoral candidate in the Research School of Studies in Cultural History at the department of Culture and Aesthetics, Stockholm University. Ecologies of the Imagination is his dissertation.

    Läs mer om Ecologies of the Imagination

  • Bilden som gör förflutenhet

    2018. Per Israelson. Barnboken 41

    Artikel

    The ethical and epistemological challenges accompanying representations of the past have been at the center of historiography at least since the days of Leopold von Ranke in the mid-nineteenth century. The artific eof representational forms, as well as the ideological entanglements of the position of enunciation, has always been in conflict with Ranke’s historio- graphical goal of telling the past as “it really was”. In the heyday of postmodernism and in the wake of the so-called linguistic turn, the epistemological and ethical impact of representational forms was widely debated. This paper uses two concepts presented during the postmodernist debates – Linda Hutcheon’s “historiographical metafiction” and Hayden White’s “practical past” – in a discussion of two graphic narratives about the Holocaust, Art Spiegelman’s canonical Maus. A Survivor’s Tale (1991) and Vi kommer snart hem igen (2018) by Jessica Bab Bonde and Peter Bergting. Adapting Hutcheon’s and White’s concepts to a posthumanist and media-ecological conceptuality, in which the worldmaking power of media is highlighted as a co-productive or sympoietic process, the paper “Picturing Pastness. Comics, Media Ecology and Memory in Maus and Vi kommer snart hem igen” shows how the past is not represented, but rather emerges from the embodied participation in the medium as memory technology.

    Läs mer om Bilden som gör förflutenhet

  • The Last Days

    2019. Per Israelson. Barnelitterært forskningstidsskrift 10 (1), 1-12

    Artikel

    The dark and catastrophic futures of dystopian and post-apocalyptic YA fiction are often perceived of as critiques of late capitalist society, presenting an alternative to the status quo of what Mark Fisher once termed «capitalist realism». However, as these narratives at the same time comport according to the feedback and control mechanisms of genre conventions and popular media franchises, they also reproduce, within the system of genre and franchise structures, the very conditions under which creativity and, in extension, future worlds can emerge. The participatory aesthetics of dystopian and post-apocalyptic YA fiction, in which co-creation of other worlds is integral, here becomes a matter of adhering to the regulatory feedback of a system of control. Hence, the alternative futures presented by critical dys- topias are already lost to the capitalist present. Nevertheless, this paper argues that one possible solution to the lost futures of capitalist realism can be found in the ecological concept of sympoiesis and in a parasitic notion of subjec- tivity. Discussing Scott Westerfeld’s two novels Peeps and The Last Days, it is suggested that the future of, and for, creativity lies in the haunting of parasitic infections.

    Läs mer om The Last Days

Visa alla publikationer av Per Israelson vid Stockholms universitet

Redigera profilen