Profiles

Renata Ingbrant

Renata Ingbrant

Universitetslektor, Stf prefekt

View page in English
Arbetar vid Institutionen för slaviska och baltiska språk finska nederländska och tyska
Telefon 08-16 33 29
E-post renata.ingbrant@slav.su.se
Postadress Institutionen för slaviska och baltiska språk finska nederländska 106 91 Stockholm

Om mig

Arbetar som universitetslektor i polska. Docent i slaviska språk med inriktning mot polska (2021). Filosofie doktor i slaviska språk och litteraturer (2007) efter doktorandstudier vid Slaviska institutionen vid Stockholms universitet och Baltic and East European Graduate School (BEEGS), Södertörns högskola.
Jag är född och uppvuxen i Polen. Jag har varit knuten till Slaviska institutionen (numera Slaviska avdelningen) sedan 1990-talet, först som student i ryska och polska, senare som doktorand i slaviska språk och lärare i polska. År 2001 blev jag antagen som doktorand på Baltic and East European Graduate School (BEEGS) vid Södertörns högskola och skrev min avhandling under handledning av prof. Leonard Neuger (SU) och prof. Ebba Witt-Brattström (SH). Jag disputerade 2007 på en avhandling om poeten Anna Świrszczyńska ur ett genusperspektiv. Efter disputationen återvände jag som lärare och post-doc till Stockholms universitet. Sedan dess har jag undervisat i polska samt polsk litteratur och kultur på alla nivåer, utvecklat nya fristående kurser och handlett ett flertal kandidat- och magisteruppsatser. 

Medlemskap och förtroendeuppdrag:

Sedan 2016 medlem i redaktionen för den internordiska och internationella tidskriften Scando-Slavica som utges av Nordiska slavistförbundet

Medlem i Svenska slavistförbundet 

Medlem i Slaviska rådet vid avdelningen för Slaviska språk

Priser

2015 års Elsa Swenson-stipendiat.

Undervisning

Läsåret 2020/2021

Polska 1

Muntlig språkfärdighet

Uttal och fonetik

Polen – historia, kultur och samhälle

Textförståelse

Grammatik

Polska 2

Formlära och ordbildning

Polska 3

Muntlig språkfärdighet

Syntax och fraseologi

Vetenskapligt skrivande

Polska 4

Litteraturanalys 

Fristående kurser 

Förintelsen i polsk litteratur 

Kontrasternas land – Polen efter 1989

Polen igår och idag

Olga Tokarczuks prosavärld

Avancerad nivå

Att läsa och tolka polsk poesi

 

Handledning

 

Magisteruppsatser:

Maria Skoczyńska (2020). "Ironia Zuzanny Ginczanki." Slaviska språk, Stockholms universitet.

Marta Gładych (2020). "Eli, Eli Wojciecha Tochmana. Tekstowe i obrazowe przedstawienie Innego." Slaviska språk, Stockholm universitet

Karolina Szul (2019). "Macierzyństwo w twórczości Marii Pawlikowskiej-Jasnorzewskiej i Manueli Gretkowskiej." Slaviska språk, Stockholms unviersitet

Jan Lodziński (2016). "Romantyczna androgeniczność na podstawie Poganki Narcyzy Żmichowskiej i Frankensteina Mary Shelley." Slaviska språk, Stockholms universitetet.

Tomasz Feliks (2014). "Wybrane zagadnienia poetyki Lodu Jacka Dukaja w kontekście twórczości Fiodora Dostojewskiego." Slaviska institutionen, Stockholms universitet.

Magdalena Nosal (2014). "Ukryta autobiografia Agnieszki Osieckiej. Próba analizy treści zapisków autobiograficznych zgomadzonych w Bibliotece Narodowj w Warszawie." Slaviska institutionen, Stockholms universitet.

Kandidatuppsatser:

Jolanta Kucharska (2021). "Intermedial analys av musikaliska aspekter i Olga Tokarczuks Ariadne på Naxos och Agnieszka Smoczyńskas Aria Diva." Slaviska språk, Stockholms universitet.

Eva-Kersti Almerud (2018). "Gränsöverskridande i Olga Tokarczuks roman Prowadź swój pług przez kości umarłych." Slaviska språk, Stockholms universitet.

Mateusz Miesiąc (2018). "Krytyka mechanizmów kontroli społecznej w prozie Stanisławy Przybyszewskiej." Slaviska språk, Stockholms universitet.

Oleksandra Stechak (2017). "Teraz pozostaną po nim już tylko obrazy... Pamięć o ojcu-artyście w wierszach Anny Świrszczyńskiej." Slaviska språk, Stockholms universitet.

Agnes Franzén (2013). "Modern, Kvinnan & Mannen, Kroppen: En komparativ närläsning av ett urval dikter av Sonja Åkesson och Anna Świrszczyńska." Slaviska institutionen, Stockholms universitet

Karolina Karolczak (2010). "Adaś Miauczyński i dylematy polskiego inteligenta. Obraz mężczyzny lat 90-tych w sztuce Marka Koterskiego "Dzień Świra"." Slaviska institutionen, Stockholms universitet.

 

Pedagogiska meriter

 

Ht 2015: Universitetslärarutbildning UL2 (motsvarande 7,5hp) vid Centrum för universitetslärarutbildning, Stockholms universitet

Ht 2013: Forskarhandledning i teori och praktik (motsvarande 3hp), Stockholms universitet

Ht 2010: Universitetspedagogik 1 (motsvarande 3hp), Stockholms universitet

Forskning

 

Forskningsprofil

Min forskning har varit inriktad mot genusstudier, men som forskare har jag rört mig inom olika områden (litteratur, kultur, historia, politik) och fält (kvinnohistoria, maskulinitetstudier, minnesstudier och studier om Förintelsen). Ett av mina projekt handlade bl.a. om abortdebatten i Polen och ett annat – om ”maskulinitet i förändring” i polsk litteratur från slutet av 1800-talet. 

Nyckelord: modern polsk litteratur; kvinnlig lyrik; Anna Świrszczyńskas poesi; feministisk litteraturteori; genusstudier; maskulinitetstudier.

Projekt

2011-2014: "In Search of the New Man: Changing Masculinities in Late-Nineteenth-Century Polish Novels" finansierad av Riksbankens Jubileumsfond (post-dok i ”Levande språk”)

2008-2010: "Maskulinitet i omogenhetens tid. Samhällsdebatter i polsk press efter 1989" (Finansierat av Ahlström och Terserus Stiftl.) 

Samverkan

2019

Föreläsning på Kungliga Operan på temat "Karol Szymanowski och modernismen: jaget, erotiken, myten" i samband med vårens uppsättning av Szymanowskis opera Kung Roger.

Medverkan i Sveriges Radios Kulturreportaget i P1 "Hemsökelse och skuldkänsla i ny polsk litteratur om Förintelsen."

Medverkan i Sveriges Radios talkshow "Nordegren & Epstein" i P1: "Kan Nobelpriset ena ett splittrat Polen?"

 

 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2020. Renata Ingbrant. Engendering Transnational Transgressions, 49-65

    The chapter deals with the history of a woman soldier, a participant of the Polish national insurrection of 1863, Anna Henryka Pustowójtówna (1838–1881). Among the pictographic and historiographical representations of women involved in the combat, the image of Pustowójtówna in a man’s uniform stands out as most iconic, although her legacy today is undecided. The chapter discusses the transgressive agency of the figure of a cross-dressing soldier as well as the emancipatory idea of a citizen-soldier versus the normalizing power of literary convention. It also reflects on the specific position of women heroes in Polish collective in an attempt to understand why Pustowójtówna has been absent from women’s history and feminist discourse of today.

  • 2020. Renata Ingbrant. Sexuality & Culture

    This article discusses the development of Polish sexology as well as the challenges of sex education in Poland in general and the implications of Michalina Wisłocka’s work within the field of adult sex education in particular, both from a historical perspective and against the background of sociopolitical circumstances and the backlash in the sexual politics of today’s Poland. Michalina Wisłocka (1921–2005) is the author of Sztuka kochania [The Art of Loving] from 1978—the most widely read Polish handbook on sex, sexuality and eroticism. Although there has not been a sexual revolution in Poland, the success of the book may be considered revolutionary as it had an enormous impact on sexual awareness among the Poles at least for two decades after its publication. Nowadays, the book is considered groundbreaking as regards its normalizing effect on the language of sex, despite the omnipresence of gender role stereotypes. Even so, the revival of Wisłocka that has been seen in Poland in recent years is quite remarkable because the book appears traditional and largely outdated from today’s perspective. In the context of the postsocialist retraditionalization of sexual politics in Poland, however, the revived interest in Wisłocka seems less ambiguous since it can be perceived both as a sign of backlash and a sign of renewed demand for sexual knowledge and education.

  • 2018. Renata Ingbrant. Gendering Postsocialism, 195-210
  • 2018. Renata Ingbrant. Formy (nie)obecnośc, 261-270

    In Świrszczynska's poems, the perception of the world from an ostentatiously feminine perspective aims at a radical revision of femininity in literature. Świrsczyńska introduces inte her poetry the "outlawed feminine" and, as a result, revolutionises the language of poetry and poetic representation and, as a result her poems become the quintessence of female experience. The re-evaluation of this experience makes her one of the most radical feminist voices in the Polish poetry.

  • 2015. Renata Ingbrant. Baltic Worlds (3-4), 4-9
  • Avhandling (Dok) From Her Point of View
    2007. Renata Ingbrant (et al.).

    This book is a monograph about Anna Świrszczyńska’s poetry. It may be described as one woman’s attempt to read another woman’s literary work by taking into account established canons as well as the tools of feminist literary analysis. Part One begins with a discussion of Świrszczyńska’s biography (Chapter One). It then moves on to an overview of critical (mainly male) reactions to Świrszczyńska’s work (Chapter Two), with special regard to Czesław Miłosz’s contribution to its interpretation and popularization (Chapter Three). In Part Two there are three principal discussions: 1) of Anna Świrszczyńska’s early work Wiersze i proza [Poems and Prose] (1936), in which the poet develops her specific female view of European art and culture as disintegrated into incongruent fragments. Her premonition of the apocalypse, which is soon to be fulfilled in the events of World War II, finds its expression in the poet’s desperate attempts to unite the fragments of a shattered culture into individualized versions of myths (Chapter Four); 2) of the collection Budowałam barykadę [Building the Barricade] (1974), in which what is most crucial to the poet (biographically and poetically) is expressed – the encounter with human suffering in an inhuman world. Following this, her poetic view of the mortal body exposed to suffering under an empty sky becomes a well established motif in her work (Chapter Five); 3) of the collection Jestem baba (1972), in which Świrszczyńska introduces into poetry, by making the non-poetical “baba” her lyric heroine, the “outlawed feminine” and, as a result, revolutionizes the language of poetry and poetic representation, which leads in turn to liberating herself from the hegemony of the totalizing male gaze. In this way her anti-world is created (Chapter Six). The “world” is understood here as a male term – one might say that Świrszczyńska creates a “woman’s anti-world” as a place where the woman herself has to regain the right to name things according to her own terms.

  • 2014. Renata Ingbrant. Mundo Eslavo (13), 129-137
  • 2014. Renata Ingbrant. The Polish Review 59 (1), 35-52

    This article is a part of an ongoing study, the purpose of which is to map masculinities under transformation in late nineteenth-century Polish prose, and particularly in the works of Henryk Sienkiewicz, Bolesław Prus, Stefan Żeromski, and Wacław Berent. Drawing on developments taking place in society at that time, the article explores the new types of literary heroes that appear in Polish literature toward the end of the nineteenth century: the decadent antihero, the aristocrat Leon Płoszowski as well as “newcomers” to the capitalist society, the “New Men,” Stanisław Wokulski, Tomasz Judym, and Kazimierz Zaliwski. The article argues that, even though the new models of masculinity that the protagonists represent pose a certain challenge to the prevailing romantic models, the characters remain entrapped in literary conventions that inscribe specific gender roles on literary heroes.

  • 2014. Renata Ingbrant. Med blicken österut, 131-140
  • 2013. Renata Ingbrant. Representations of the Holocaust in Polish Literature, 75-83
  • 2013. Renata Ingbrant.
  • 2011. Teresa Kulawik, Renata Ingbrant. Baltic Worlds (4), 4-12
  • 2010. Renata Ingbrant. Mapping Experience in Polish and Russian Women's Writing, 90-110
  • 2006. Renata Ingbrant. Wisława Szymborska, 58-70
  • 1998. Renata Ingbrant. Nordlit (4), 47-59
Visa alla publikationer av Renata Ingbrant vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 28 maj 2021

Bokmärk och dela Tipsa