Profiles

Töres Theorell

Töres Theorell

Professor emeritus

View page in English
Arbetar vid Stressforskningsinstitutet
E-post tores.theorell@su.se
Besöksadress Frescati Hagväg 16 A
Rum 323a
Postadress Stressforskningsinstitutet 106 91 Stockholm

Om mig

Som pensionerad professor tar Töres Theorell inte längre ansvar som PI (principal investigator) i nya forskningsprojekt men han är fortfarande aktiv i institutets forskningsverksamhet, i synnerhet i projekt som baseras på den longitudinella databasen SLOSH. Han tar inga nya doktorander och har endast en doktorand kvar, Annica Kempe som inom kort kommer att disputera på en avhandling på Karolinska Institutet om barnafödande och mödramortalitet i Jemen. Under senare år har han etablerat samarbete med Fredrik Ullén som är professor i neurobiologi vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Ett stort projekt inom ramen för det samarbetet gäller hur musikalitet och psykosociala faktorer samvarierar med förmåga att hantera känslor. Detta projekt stöds framförallt av Riksbankens Jubileumsfond och baseras huvudsakligen på Svenska Tvillingregistret. TT var ursprungligen ansvarig för den svenska delen av det stora internationella epidemiologiska projektet IPD och är fortfarande forskarmedlem av detta nätverk. Hugo Westerlund har tagit över rollen som ansvarig för den svenska delen i IPD.I IPD har flera kohortstudier framförallt i Europa slagits samman för undersökningar av samband mellan arbetsmiljöfaktorer och kroppsliga och psykiska sjukdomar (kravkontrollmodelleer, ansträngningsbelöningsmodellen, långa arbetstider och osäker anställning framförallt). Antalet deltagare i dessa studier har varit mellan
150 000  och 200 000 fördelade på Finland, Sverige, Danmark, Storbritannien, Tyskland, Holland och Belgien. Storleken på undersökningsgrupperna har gjort det möjligt att studera undergrupper i befolkningen, t ex män och kvinnor, äldre och yngre etc. Mika Kivimäki i Finland har tagit initiativet och haft haft huvudansvaret. TT har vidare haft huvudansvaret för den svenska delen i en annan internationell studie, nämligen en undersökning av hälsokonsekvenserna av nedskärningar på arbetsplatser. Deltagande länder har varit Sverige, Frankrike, Ungern och Storbritannien.  Harvey M Brenner har haft huvudansvaret.
TT har tidigare varit aktiv i prioriteringskommittéer i vetenskapsråden och var vidare en av de forskande deltagarna i folkhälsokommissionen 1998-2000.  Under senare år har han varit ordförande i tre olika expertkommittéer i SBU:s  arbete. Det har handlat om arbetsmiljöns betydelse för olika sjukdomar, depression, utmattningssyndrom, hjärtinfarkt och stroke.
TT har varit medförfattare eller förste författare i över 450 originalpublikationer i engelskspråkiga vetenskapliga tidskrifter med oberoende granskning. Han har också varit redaktör för läroböcker och författat böcker. Bland hans mera framgångsrika böcker kan man notera Karasek RA and Theorell T Healthy Work (Basic Books) 1990,  Theorell T Psychological health effects of musical experiences (Springer) 2014, och Romanowska J, Nyberg A and Theorell T Developing leadership and employee health through the arts (Springer) 2016.

Examen

MD PhD, Karolinska Institutet, Stockholm​

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • Cecilia U.D. Stenfors (et al.). BMC Psychology
  • Cecilia U.D. Stenfors (et al.). PLoS ONE
  • 2018. Raphael M. Herr (et al.). International Journal of Audiology 57 (11), 816-824

    Objective: Hearing problems are a significant public health concern. It has been suggested that psychological distress may represent both a cause and a consequence of hearing problems. Prospective data that allow testing such potential bi-directionality have thus far been lacking. The present study aimed to address this knowledge gap. Random (RE) and fixed effects (FE) panel regression models estimated the association of psychological distress (GHQ-12) and participant-reported hearing problems. Data from 18 annual waves of the British Household Panel Survey were used (n = 10,008). Psychological distress was prospectively associated with self-reported hearing problems in women (multivariable odds ratios (ORs) >= 1.44; one-year time lag >= 1.16) and men (ORs >= 1.15; time lag >= 1.17). Conversely, self-reported hearing problems were associated with increases in psychological distress in both sexes (OR >= 1.26; time lag >= 1.08). These associations were independent of the analytical strategy and of adjustment for sociodemographic variables, lifestyle factors, and measurement period. We present first evidence of a bidirectional association between psychological distress and self-reported hearing problems. These findings suggest that stress management interventions may contribute to the prevention of self-reported hearing problems, and, in turn, alleviating self-reported hearing problems may reduce psychological distress.

  • 2018. Mika Kivimäki (et al.). Alzheimer's & Dementia 14 (5), 601-609

    Introduction: Higher midlife body mass index (BMI) is suggested to increase the risk of dementia, but weight loss during the preclinical dementia phase may mask such effects.

    Methods: We examined this hypothesis in 1,349,857 dementia-free participants from 39 cohort studies. BMI was assessed at baseline. Dementia was ascertained at follow-up using linkage to electronic health records (N = 6894). We assumed BMI is little affected by preclinical dementia when assessed decades before dementia onset and much affected when assessed nearer diagnosis.

    Results: Hazard ratios per 5-kg/m2 increase in BMI for dementia were 0.71 (95% confidence interval = 0.66-0.77), 0.94 (0.89-0.99), and 1.16 (1.05-1.27) when BMI was assessed 10 years, 10-20 years, and >20 years before dementia diagnosis.

    Conclusions: The association between BMI and dementia is likely to be attributable to two different processes: a harmful effect of higher BMI, which is observable in long follow-up, and a reverse-causation effect that makes a higher BMI to appear protective when the follow-up is short.

  • 2018. Marianna Virtanen (et al.). Scandinavian Journal of Work, Environment and Health 44 (3), 239-250

    Objectives This systematic review and meta-analysis combined published study-level data and unpublished individual-participant data with the aim of quantifying the relation between long working hours and the onset of depressive symptoms.

    Methods We searched PubMed and Embase for published prospective cohort studies and included available cohorts with unpublished individual-participant data. We used a random-effects meta-analysis to calculate summary estimates across studies.

    Results We identified ten published cohort studies and included unpublished individual-participant data from 18 studies. In the majority of cohorts, long working hours was defined as working >= 55 hours per week. In multivariable-adjusted meta-analyses of 189 729 participants from 35 countries [96 275 men, 93 454 women, follow-up ranging from 1-5 years, 21 747 new-onset cases), there was an overall association of 1.14 (95% confidence interval (CI) 1.03-1.25] between long working hours and the onset of depressive symptoms, with significant evidence of heterogeneity (I-2 = 45.1%, P=0.004). A strong association between working hours and depressive symptoms was found in Asian countries (1.50, 95% CI 1.13-2.01), a weaker association in Europe (1.11, 95% CI 1.00-1.22), and no association in North America (0.97, 95% CI 0.70-1.34) or Australia (0.95, 95% CI 0.70-1.29). Differences by other characteristics were small.

    Conclusions This observational evidence suggests a moderate association between long working hours and onset of depressive symptoms in Asia and a small association in Europe.

Visa alla publikationer av Töres Theorell vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 15 mars 2019

Bokmärk och dela Tipsa