Profiles

Jessika van der Sluijs

Jessika Van Der Sluijs Björkman

Professor, Dekanus

View page in English
Arbetar vid Juridiska institutionen
Telefon 08-16 20 78
E-post jessika.van-der-sluijs@juridicum.su.se
Besöksadress Universitetsvägen 10 C
Rum C 830
Postadress Juridiska institutionen 106 91 Stockholm

Om mig


Jag är professor i civilrätt och dekanus för Juridiska fakulteten. Sedan 2008 har jag varit verksam vid Stockholm Centre for Commercial Law. Jag har också ett intresse för utbildning och pedagogik och som prodekanus 2015-2017 arbetade jag med att både utveckla och implementera den s.k. ”Stockholmsmodellen” i juristprogrammet vid institutionen.

Forskning och forskningsfinansiering
Min forskning är inriktad på civilrätt och särskilt försäkringsrättsliga frågeställningar. I avhandlingen ”Direktkravsrätt vid ansvarsförsäkring” (2006) undersöktes den skadelidandes rätt att vända sig direkt till skadevållarens ansvarsförsäkring. Monografin ”Professionsansvarsförsäkring” (2013) handlade om den obligatoriska ansvarsförsäkringen för advokater, revisorer, försäkringsförmedlare och fastighetsmäklare och den rättsliga regleringen av dessa.  Projektet finansierades av Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser. I det senaste större projektet, ”Soft law-reglering av försäkringsrätten” som färdigställdes 2019, undersöktes den påverkan som soft law (nämndbeslut, riktlinjer, rekommendationer, uppförandekoder mm) har på försäkringsrätten. Projektet finansierades av Stiftelsen för försäkringsrättslig forskning vid Stockholms universitet (Svensk Försäkring). För tillfället medverkar jag i ett internationellt forskningsprojekt genom AIDA Europe Research Series on Insurance law på temat ”Transparency in Insurance Law”. Studien publiceras av Springer Nature.  

 

Undervisning
Jag undervisar i avtalsrätt, kontraktsrätt, fordringsrätt, skadeståndsrätt och försäkringsrätt och lite allmän rättslära. Jag handleder uppsatser och doktorander. 2013 tilldelades jag rektors pedagogiska pris. 

Akademisk bakgrund
Jag disputerade 2006 vid Juridiska institutionen i Stockholm på avhandlingen ”Direktkravsrätt vid ansvarsförsäkring” med professor Bill Dufwa som handledare. 2007 undervisade jag på juristprogrammet vid Örebro universitet. 2008 erhöll jag ett post doc-stipendium från Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser vilket möjliggjorde fortsatt forskning vid Stockholm Centre for Commercial Law. 2011 utsågs jag till docent i civilrätt. Jag fick fast anställning som universitetslektor i rättsvetenskap vid institutionen 2013 och blev befordrad till professor i civilrätt 2014.

Forskningsvistelser/gästforskare
Institute of Advanced Legal Studies, London, 2003

Akademiska förtroendeuppdrag

Studierektor för forskarutbildningen vid Juridiska institutionen, Stockholm, 2014

Prodekanus för utbildning på grund och avancerad nivå, Juridiska fakulteten, Stockholms universitet (2015-2017)

Ledamot i områdesnämnden för det Humanvetenskapliga området, Stockholms universitet (2015-)

Lärarförslagsnämnden, Juridiska fakulteten, Stockholm (2015-)

Dekanus, juridiska fakulteten, Stockholms universitet (2018-)

Suppleant, Universitetsstyrelsen, Stockholms universitet (2018-)

Rådet för god forskningssed, Stockholms universitet (tidigare Etiska rådet), Stockholms universitet (2018-)

Ordförande, Stiftelsen Stockholms Juridiska fakultets tidskrift – Juridisk Tidskrift, Stockholms universitet (2020-)

Diverse uppdrag som exempelvis betygsnämndledamot, opponent, peer-reviewer, som ledamot i redaktionskommittéer, konferensansvarig samt medverkande i olika beredningar. 

Medverkan vid konferenser och seminarier (de tre senaste)
”Robotik, AI och försäkringsrätten” – Nordiska förmögenhetsrättsdagarna i Helsingfors, 8-10 maj 2019.

”Intresseprincipen” – Försäkringsjuridiska föreningen i Göteborg, oktober 2019

”Lagberedning – från Ax till Limpa” – Symposium arrangerat av Svensk Juristtidning, Stockholm, oktober 2019.

Samverkan
Jag har, bl.a. genom SCCL, en ganska tät samverkan med det praktiska rättslivet, framför allt i olika sammanhang med en försäkringsrättslig anknytning. Jag åtar mig regelbundet olika typer av uppdrag som t.ex. expertuppdrag, utbildningsuppdrag för externa utbildningsanordnare eller föreläsningsuppdrag. Sedan 2018 är jag mentor genom Advokatsamfundets mentorsprogram. 

Media

https://www.dagensjuridik.se/debatt/replik-vi-kanner-inte-riktigt-igen-oss-i-kritiken/

Länkar
www.SCCL.se



 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2020. Jessika van der Sluijs. Ny juridik (1), 67-77

    Professor Jessika van der Sluijs fortsätter här sin artikelserie rörande de s.k. Connecta-målen. Bakgrunden till dessa mål är ett bedrägeri där en försäkringsförmedlare uppmanat ett stort antal privatpersoner att investera i finansiella instrument för att sedan själv tillgodogöra sig inveseringsbeloppen. När kunderna vände sig till förmedlarens ansvarsförsäkringsgivare möttes de av invändningen att försäkringen endast täckte verksamhet enligt lagen om försäkringsförmedling, vilket det inte ansågs ha varit fråga om i det aktuella fallet. Högsta domstolen har i avgörandet NJA 2019 s. 638 II tagit ställning till om utförande av förberedande arbete inför ingåendet av ett försäkringsavtal omfattas av begreppet försäkringsförmedling, även om försäkringsförmedlaren inte haft för avsikt att ingå ett verkligt försäkringsavtal.[Not 1] I avgörandet aktualiseras även frågor om den skadelidandes direktkravsrätt samt om avtalstolkningsprinciper.

  • 2020. Jessika van der Sluijs. Nya trender och bärande principer i den nordiska förmögenhetsrätten, 167-175
  • 2018. Jessika van der Sluijs. Scandinavian Studies in Law 64, 187-211
  • 2018. Jessika van der Sluijs. Uppsatser om försäkringsrättsliga regler och principer, 228-257
  • 2018. Jonas Ebbesson, Jessika van der Sluijs. Juridisk Tidskrift (3), 549-559

    I den här artikeln beskriver vi Juridiska fakultetens vid Stockholms universitet ambition att förbättra juristutbildningen genom att i stor utsträckning ändra inriktningen på undervisningen och examinationen. Syftet är att lägga större tyngd på generella, principiella och vetenskapliga perspektiv och att öka studenternas kritiska förhållningssätt till juridiken.

  • 2017. Jessika van der Sluijs. Juridisk Tidskrift (2), 425-431

    Högsta domstolen har i NJA 2017 s. 237 tagit ställning till frågan när en ren förmögenhetsskada inträffar. Frågan aktualiseras i ett ansvarsförsäkringsfall, där försäkringsvillkoren innehåller en klausul enligt vilken försäkringen täcker ansvarsskador som ”inträffar” under försäkringstiden.

  • 2017. Jessika van der Sluijs. Scandinavian Studies in Law 62, 245-260
  • 2020. Jessika van der Sluijs. Nordisk försäkringstidskrift (NFT) 3, 1-15
  • 2019. Jessika van der Sluijs. Transparency in Insurance Contract Law, 257-277

    The issue of transparency is a fascinating and huge topic that deserves further in-depth research. Transparency is relevant in many different perspectives, and this chapter will only encompass some of them. First, transparency is an essential element of the relationship between the insurer and the intermediaries on one hand and their customers on the other hand. Transparency is relevant in both ways: the customer needs information about the insurance, the insurer and the intermediary, and the insurer and the intermediary need information from the customer in order to provide the right product and to be able to calculate the risk. Further, transparency is an essential element of the relationships between the insurance undertakings and intermediaries on one hand and the supervisory authorities on the other hand. Even in this respect, transparency works two ways. The supervisory authority needs access to full information from insurers and intermediaries in order to provide authorisation and to conduct supervision. The issue of transparency in this sense includes, among other things, data management, reporting systems, supervisory routines, etc. The insurers and intermediaries, on the other hand, need information and guidance about the regulatory framework of conducting business. The market needs stability and predictable supervision. This chapter encompasses only transparency issues in the relationship between the insurance/intermediary and the customer. Further, focus in this chapter is only the insurers’ and intermediaries’ duties to provide information to the customers. The customers’ duties of disclosure to the insurer are not included in this chapter.

  • 2018. Jessika van der Sluijs.

    Den 31 maj 2018 meddelade EU-domstolen ett förhandsavgörande som gäller tolkning av vissa bestämmelser i försäkringsförmedlingsdirektivet (2002/92). Avgörandet har betydelse för hur villkor i den obligatoriska ansvarsförsäkringen för försäkringsförmedlare ska tolkas. Bakgrunden är en rad uppmärksammade mål som i december 2015 avgjordes av Hovrätten över Skåne och Blekinge, de s.k. Connecta-målen (mål nr T 2069-14). I målen hade en försäkringsförmedlare (Connecta) uppmanat ett stort antal privatpersoner att investera i finansiella instrument. I själva verket investerades inte medlen i några finansiella instrument, utan i fiktiva produkter. Förmedlaren tillgodogjorde sig själv investeringsbeloppen. När kunderna vände sig till förmedlarens ansvarsförsäkringsgivare möttes de av invändningen att försäkringen endast täckte försäkringsförmedling, vilket det inte varit fråga om i detta fall eftersom inga försäkringar förmedlats. Kärandena sökte prövningstillstånd i Högsta domstolen, och inför beslutet begärde HD ett förhandsavgörande gällande tolkningen av försäkringsförmedlingsdirektivet. I denna artikel analyseras förhandsavgörandet och dess möjliga konsekvenser.

  • 2018. Jessika van der Sluijs. Festskrift till Stefan Lindskog, 747-765
  • 2018. Jessika van der Sluijs. Juridisk Tidskrift (2), 464-472
  • 2017. Jessika van der Sluijs.

    Den 1 januari 2015 trädde nya preskriptions- och preklusionsregler i försäkringsavtalslagen i kraft. Preskription och preklusion av rätten till försäkringsersättning är ämnen som är föremål för ett ständigt intresse hos praktiker, akademiker och studenter och författaren är säker på att även de nya reglerna kommer att diskuteras och debatteras. I den här artikeln, som också är publicerad i Bertil Bengtssons festskrift (Jure 2016) belyser hon de nya reglerna i 7:4 FAL och 8:20 FAL utifrån ett direktkravsperspektiv. De nya reglerna har ändrats med följd att fristerna för även den skadelidande med en direktkravsrätt kommer att beräknas på ett annat sätt än tidigare. Vidare har en ny regel införts i 8:20 som innebär att man vid preklusion skiljer mellan frivillig och obligatorisk ansvarsförsäkring.

  • Artikel Connecta-målen
    2016. Jessika van der Sluijs.
  • 2016. Jessika van der Sluijs. Bertil Bengtsson 90 år
  • 2016. Jessika van der Sluijs. Festskrift till Lars Pehrson, 371-381
  • 2016. Jessika van der Sluijs. Festskrift till Ronney Hagelberg, 263-278
  • 2015. Jessika van der Sluijs. Juridisk Tidskrift (1), 238-247
  • 2015. Jessika van der Sluijs. Uppsatser om försäkringsvillkor, 294-319
  • 2015. Jessika van der Sluijs. Juridisk Tidskrift (1), 88-119

    Försäkringsrätten regleras, liksom många andra rättsområden, inte bara genomtraditionella normativa instrument, utan även genom soft law-reglering i formav icke formellt bindande allmänna råd, rekommendationer, hjälptabeller,branschöverenskommelser, nämndbeslut m.m. utfärdade av privata och offentligaaktörer. I en tidigare publicerad artikel Soft law-reglering av försäkringsrätten1har jag gjort antagandet att soft law är en del av den rättsbildande processen,i bemärkelsen att den påverkar utvecklingen i de traditionella rättskällorna (hardlaw). Syftet med denna undersökning är att försöka besvara frågan vilken betydelsesoft law har för den rättsbildande processen. Frågan har indelats i två led;1. Vilken betydelse har soft law historiskt sett haft för utvecklingen av hard lawpå ett visst område?; samt 2. Beroende på resultatet i den första delen – vad kanman utifrån en för tillfället pågående rättsutveckling på ett soft law-plan säga omen förväntad rättsutveckling på ett hard law-plan?

  • 2014. Jessika van der Sluijs. Juridisk Tidskrift (3), 674-681

    Högsta domstolen har i NJA 2013 s. 51 tagit ställning till frågan om ett anspråk som enligt 19 kap. 1 § 1 stycket 3 sjölagen (1994:1009), SjöL, är preskriberat ändå kan framställas mot skadevållaren med stöd av den allmänna culparegeln i skadeståndslagen (1972:207), SkL. Frågan som HD tar ställning till är i själva verket tre delfrågor, nämligen 1) vilken preskriptionsbestämmelse som träffar anspråket, 2) om preskriptionsfristen har löpt ut, samt 3) om försäkringsbolaget har gjort ett preskriptionsavstående som binder försäkringstagaren. Alla frågor är var för sig intressanta, men i detta bidrag kommenteras endast den första delfrågan, dvs. frågan om specialpreskriptionsbestämmelsen träffar också ett anspråk enligt skadeståndslagen.

  • 2013. Jessika van der Sluijs, Mauro Zamboni. Juridisk Tidskrift (3), 563-580
  • 2013. Jessika van der Sluijs. Nordisk Försäkringstidskrift (2)

    Under våren 2013 kommer Jessika van der Sluijs ut med en ny bok. Boken, ”Professionsansvarsförsäkring – avtal i gränslandet mellan civilrätt, näringsrätt och soft law”, är en kontraktsrättslig studie som behandlar obligatorisk ansvarsförsäkring för fyra reglerade yrken, nämligen advokater, revisorer, fastighetsmäklare och försäkringsförmedlare.

  • 2013. Jessika van der Sluijs.
  • Artikel Soft law
    2013. Jessika van der Sluijs. Scandinavian Studies in Law 58, 285-306
  • 2012. Jessika van der Sluijs. Uppsatser om ansvarsförsäkring, 37
  • 2012. Jessika van der Sluijs. Scandinavian Studies in Law 57, 297-327
  • 2012. Jessika van der Sluijs. Hyresgästs skadeståndsansvar, 45-52
  • 2012. Jessika van der Sluijs. Juridisk Tidskrift (1), 160-167
  • 2011. Jessika van der Sluijs. Europarättslig tidskrift (3), 453-461
  • 2011. Jessika van der Sluijs. Juridisk Tidskrift (1), 153-161
  • 2011. Jessika van der Sluijs. Juridisk tidskrift vid Stockholms universitet (2), 296-326
  • 2010. Jessika van der Sluijs. Juridisk Tidskrift (1), 118-125
  • Kapitel Carnegiedomen
    2010. Jessika van der Sluijs. Stockholm Centre for Commercial Law  årsbok. Nr 2, 417-437
  • 2010. Jessika van der Sluijs. Juridisk Tidskrift (3), 682-690
  • 2009. Jessika van der Sluijs. Uppsatser om försäkringsavtalslagen, 191-219
  • 2008. Jessika van der Sluijs. Nordisk Försäkringstidskrift (3), 213-220
  • 2008. Jessika van der Sluijs. Produktsicherheit und Marktüberwachung im Ostseeraum – Rechtsrahmen und Vollzugspraxis, 191-209
  • 2007. Jessika van der Sluijs. Nordisk försäkringstidskrift (4), 340-340
  • 2007. Jessika van der Sluijs, Marie Louise Larsson. Juridisk tidskrift, 54-70
  • 2007. Jessika van der Sluijs. Nordisk försäkringstidskrift (1), 76-84
  • 2006. Jessika van der Sluijs. Svensk Juristtidning, 72-90
  • 2006. Jessika van der Sluijs, Bill W. Dufwa, Eva Lindell-Frantz.

    Med direktkravsrätt avses den skadelidandes möjligheter att självständigt vända sig till den skadeståndsskyldiges ansvarsförsäkringsgivare med sitt krav på ersättning. Direktkravsbestämmelser finns dels i försäkringsavtalslagen (2005:104), dels i de speciella författningar som reglerar obligatorisk ansvarsförsäkring. Regleringen av den skadelidandes direktkravsrätt till ansvarsförsäkringsersättning är splittrad vilket beror på att bestämmelserna tillkommit vid olika tidpunkter, i olika sammanhang och i olika syften. Direktkravsrätten i sig saknar en preciserad innebörd och kan utformas efter olika modeller.

    Undersökningens syfte är att besvara de centrala fordringsrättsliga spörsmål som uppstår i en direktkravssituation. Dessa utgörs av grunden och förutsättningarna för anspråket, bolagets invändningsmöjligheter mot den skadelidandes anspråk, bolagets regressanspråk mot den försäkrade, samt bolagets informationsskyldighet mot den skadelidande. Ämnets problematik ligger i att direktkravsrelationen gäller två parter som inte har ett avtalsrättsligt förhållande till varandra. Det innebär dels att förpliktelsens uppkomst har andra grunder, dels att innehållet i bolagets förpliktelse mot den skadelidande inte med självklarhet regleras av försäkringsavtalet eller de bestämmelser i försäkringsavtalslagen som reglerar förhållandet mellan parterna.

    I avhandlingen analyseras främst svensk rätt, men på grund av den starka rättsgemenskap som råder i Norden behandlas även dansk, finsk och norsk rätt. För att ge perspektiv på de nordiska rättsordningarna beaktas även engelsk rätt i viss mån.

Visa alla publikationer av Jessika Van Der Sluijs Björkman vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 24 november 2020

Bokmärk och dela Tipsa