Stockholms universitet logo, länk till startsida
Go to this page on our english site

Jessika Van Der Sluijs BjörkmanProfessor, Dekanus

Om mig


Jag är professor i civilrätt och dekanus för Juridiska fakulteten. Jag har ett intresse för utbildning och pedagogik och som prodekanus 2015-2017 arbetade jag med att både utveckla och implementera den s.k. ”Stockholmsmodellen” i juristprogrammet vid institutionen.

Forskning och forskningsfinansiering
Min forskning är inriktad på civilrätt och särskilt försäkringsrättsliga frågeställningar. I avhandlingen ”Direktkravsrätt vid ansvarsförsäkring” (2006) undersöktes den skadelidandes rätt att vända sig direkt till skadevållarens ansvarsförsäkring. Monografin ”Professionsansvarsförsäkring” (2013) handlade om den obligatoriska ansvarsförsäkringen för advokater, revisorer, försäkringsförmedlare och fastighetsmäklare och den rättsliga regleringen av dessa.  Projektet finansierades av Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser. I det senaste större projektet, ”Soft law-reglering av försäkringsrätten” som färdigställdes 2019, undersöktes den påverkan som soft law (nämndbeslut, riktlinjer, rekommendationer, uppförandekoder mm) har på försäkringsrätten. Projektet finansierades av Stiftelsen för försäkringsrättslig forskning vid Stockholms universitet (Svensk Försäkring). För tillfället medverkar jag i ett internationellt forskningsprojekt genom AIDA Europe Research Series on Insurance law på temat ”Transparency in Insurance Law”. Studien publiceras av Springer Nature.  

 

Undervisning
Jag undervisar i avtalsrätt, kontraktsrätt, fordringsrätt, skadeståndsrätt och försäkringsrätt och lite allmän rättslära. Jag handleder uppsatser och doktorander. 2013 tilldelades jag rektors pedagogiska pris. 

Akademisk bakgrund
Jag disputerade 2006 vid Juridiska institutionen i Stockholm på avhandlingen ”Direktkravsrätt vid ansvarsförsäkring” med professor Bill Dufwa som handledare. 2007 undervisade jag på juristprogrammet vid Örebro universitet. 2008 erhöll jag ett post doc-stipendium från Torsten och Ragnar Söderbergs stiftelser vilket möjliggjorde fortsatt forskning vid Stockholm Centre for Commercial Law. 2011 utsågs jag till docent i civilrätt. Jag fick fast anställning som universitetslektor i rättsvetenskap vid institutionen 2013 och blev befordrad till professor i civilrätt 2014.

Forskningsvistelser/gästforskare
Institute of Advanced Legal Studies, London, 2003

Akademiska förtroendeuppdrag

Studierektor för forskarutbildningen vid Juridiska institutionen, Stockholm, 2014

Prodekanus för utbildning på grund och avancerad nivå, Juridiska fakulteten, Stockholms universitet (2015-2017)

Ledamot i områdesnämnden för det Humanvetenskapliga området, Stockholms universitet (2015-)

Lärarförslagsnämnden, Juridiska fakulteten, Stockholm (2015-)

Dekanus, juridiska fakulteten, Stockholms universitet (2018-)

Suppleant, Universitetsstyrelsen, Stockholms universitet (2018-)

Rådet för god forskningssed, Stockholms universitet (tidigare Etiska rådet), Stockholms universitet (2018-)

Ordförande, Stiftelsen Stockholms Juridiska fakultets tidskrift – Juridisk Tidskrift, Stockholms universitet (2020-)

Diverse uppdrag som exempelvis betygsnämndledamot, opponent, peer-reviewer, som ledamot i redaktionskommittéer, konferensansvarig samt medverkande i olika beredningar. 

Medverkan vid konferenser och seminarier (de tre senaste)
”Robotik, AI och försäkringsrätten” – Nordiska förmögenhetsrättsdagarna i Helsingfors, 8-10 maj 2019.

”Intresseprincipen” – Försäkringsjuridiska föreningen i Göteborg, oktober 2019

”Lagberedning – från Ax till Limpa” – Symposium arrangerat av Svensk Juristtidning, Stockholm, oktober 2019.

Samverkan
Jag har, bl.a. genom SCCL, en ganska tät samverkan med det praktiska rättslivet, framför allt i olika sammanhang med en försäkringsrättslig anknytning. Jag åtar mig regelbundet olika typer av uppdrag som t.ex. expertuppdrag, utbildningsuppdrag för externa utbildningsanordnare eller föreläsningsuppdrag. Sedan 2018 är jag mentor genom Advokatsamfundets mentorsprogram. 

Media

https://www.dagensjuridik.se/debatt/replik-vi-kanner-inte-riktigt-igen-oss-i-kritiken/

Länkar
www.SCCL.se



 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Connecta-målen del III

    2020. Jessika van der Sluijs. Ny juridik (1), 67-77

    Artikel

    Professor Jessika van der Sluijs fortsätter här sin artikelserie rörande de s.k. Connecta-målen. Bakgrunden till dessa mål är ett bedrägeri där en försäkringsförmedlare uppmanat ett stort antal privatpersoner att investera i finansiella instrument för att sedan själv tillgodogöra sig inveseringsbeloppen. När kunderna vände sig till förmedlarens ansvarsförsäkringsgivare möttes de av invändningen att försäkringen endast täckte verksamhet enligt lagen om försäkringsförmedling, vilket det inte ansågs ha varit fråga om i det aktuella fallet. Högsta domstolen har i avgörandet NJA 2019 s. 638 II tagit ställning till om utförande av förberedande arbete inför ingåendet av ett försäkringsavtal omfattas av begreppet försäkringsförmedling, även om försäkringsförmedlaren inte haft för avsikt att ingå ett verkligt försäkringsavtal.[Not 1] I avgörandet aktualiseras även frågor om den skadelidandes direktkravsrätt samt om avtalstolkningsprinciper.

    Läs mer om Connecta-målen del III
  • Större perspektiv och kritiskt förhållningssätt i juristutbildningen

    2018. Jonas Ebbesson, Jessika van der Sluijs. Juridisk Tidskrift (3), 549-559

    Artikel

    I den här artikeln beskriver vi Juridiska fakultetens vid Stockholms universitet ambition att förbättra juristutbildningen genom att i stor utsträckning ändra inriktningen på undervisningen och examinationen. Syftet är att lägga större tyngd på generella, principiella och vetenskapliga perspektiv och att öka studenternas kritiska förhållningssätt till juridiken.

    Läs mer om Större perspektiv och kritiskt förhållningssätt i juristutbildningen
  • När ”inträffar” en ren förmögenhetsskada?

    2017. Jessika van der Sluijs. Juridisk Tidskrift (2), 425-431

    Artikel

    Högsta domstolen har i NJA 2017 s. 237 tagit ställning till frågan när en ren förmögenhetsskada inträffar. Frågan aktualiseras i ett ansvarsförsäkringsfall, där försäkringsvillkoren innehåller en klausul enligt vilken försäkringen täcker ansvarsskador som ”inträffar” under försäkringstiden.

    Läs mer om När ”inträffar” en ren förmögenhetsskada?
  • Transparency in the Insurance Contract Law of Sweden

    2019. Jessika van der Sluijs. Transparency in Insurance Contract Law, 257-277

    Kapitel

    The issue of transparency is a fascinating and huge topic that deserves further in-depth research. Transparency is relevant in many different perspectives, and this chapter will only encompass some of them. First, transparency is an essential element of the relationship between the insurer and the intermediaries on one hand and their customers on the other hand. Transparency is relevant in both ways: the customer needs information about the insurance, the insurer and the intermediary, and the insurer and the intermediary need information from the customer in order to provide the right product and to be able to calculate the risk. Further, transparency is an essential element of the relationships between the insurance undertakings and intermediaries on one hand and the supervisory authorities on the other hand. Even in this respect, transparency works two ways. The supervisory authority needs access to full information from insurers and intermediaries in order to provide authorisation and to conduct supervision. The issue of transparency in this sense includes, among other things, data management, reporting systems, supervisory routines, etc. The insurers and intermediaries, on the other hand, need information and guidance about the regulatory framework of conducting business. The market needs stability and predictable supervision. This chapter encompasses only transparency issues in the relationship between the insurance/intermediary and the customer. Further, focus in this chapter is only the insurers’ and intermediaries’ duties to provide information to the customers. The customers’ duties of disclosure to the insurer are not included in this chapter.

    Läs mer om Transparency in the Insurance Contract Law of Sweden
  • Connecta-målen del II

    2018. Jessika van der Sluijs.

    Artikel

    Den 31 maj 2018 meddelade EU-domstolen ett förhandsavgörande som gäller tolkning av vissa bestämmelser i försäkringsförmedlingsdirektivet (2002/92). Avgörandet har betydelse för hur villkor i den obligatoriska ansvarsförsäkringen för försäkringsförmedlare ska tolkas. Bakgrunden är en rad uppmärksammade mål som i december 2015 avgjordes av Hovrätten över Skåne och Blekinge, de s.k. Connecta-målen (mål nr T 2069-14). I målen hade en försäkringsförmedlare (Connecta) uppmanat ett stort antal privatpersoner att investera i finansiella instrument. I själva verket investerades inte medlen i några finansiella instrument, utan i fiktiva produkter. Förmedlaren tillgodogjorde sig själv investeringsbeloppen. När kunderna vände sig till förmedlarens ansvarsförsäkringsgivare möttes de av invändningen att försäkringen endast täckte försäkringsförmedling, vilket det inte varit fråga om i detta fall eftersom inga försäkringar förmedlats. Kärandena sökte prövningstillstånd i Högsta domstolen, och inför beslutet begärde HD ett förhandsavgörande gällande tolkningen av försäkringsförmedlingsdirektivet. I denna artikel analyseras förhandsavgörandet och dess möjliga konsekvenser.

    Läs mer om Connecta-målen del II
  • Preskription och preklusion av den skadelidandes direktkravsrätt enligt FAL

    2017. Jessika van der Sluijs.

    Artikel

    Den 1 januari 2015 trädde nya preskriptions- och preklusionsregler i försäkringsavtalslagen i kraft. Preskription och preklusion av rätten till försäkringsersättning är ämnen som är föremål för ett ständigt intresse hos praktiker, akademiker och studenter och författaren är säker på att även de nya reglerna kommer att diskuteras och debatteras. I den här artikeln, som också är publicerad i Bertil Bengtssons festskrift (Jure 2016) belyser hon de nya reglerna i 7:4 FAL och 8:20 FAL utifrån ett direktkravsperspektiv. De nya reglerna har ändrats med följd att fristerna för även den skadelidande med en direktkravsrätt kommer att beräknas på ett annat sätt än tidigare. Vidare har en ny regel införts i 8:20 som innebär att man vid preklusion skiljer mellan frivillig och obligatorisk ansvarsförsäkring.

    Läs mer om Preskription och preklusion av den skadelidandes direktkravsrätt enligt FAL
  • Trajectories - rättens rörelseriktning som relevant bedömningsinstrument

    2015. Jessika van der Sluijs. Juridisk Tidskrift (1), 88-119

    Artikel

    Försäkringsrätten regleras, liksom många andra rättsområden, inte bara genomtraditionella normativa instrument, utan även genom soft law-reglering i formav icke formellt bindande allmänna råd, rekommendationer, hjälptabeller,branschöverenskommelser, nämndbeslut m.m. utfärdade av privata och offentligaaktörer. I en tidigare publicerad artikel Soft law-reglering av försäkringsrätten1har jag gjort antagandet att soft law är en del av den rättsbildande processen,i bemärkelsen att den påverkar utvecklingen i de traditionella rättskällorna (hardlaw). Syftet med denna undersökning är att försöka besvara frågan vilken betydelsesoft law har för den rättsbildande processen. Frågan har indelats i två led;1. Vilken betydelse har soft law historiskt sett haft för utvecklingen av hard lawpå ett visst område?; samt 2. Beroende på resultatet i den första delen – vad kanman utifrån en för tillfället pågående rättsutveckling på ett soft law-plan säga omen förväntad rättsutveckling på ett hard law-plan?

    Läs mer om Trajectories - rättens rörelseriktning som relevant bedömningsinstrument
  • Normkonkurrens i preskriptionsrätten – in dubio dubbla spår

    2014. Jessika van der Sluijs. Juridisk Tidskrift (3), 674-681

    Artikel

    Högsta domstolen har i NJA 2013 s. 51 tagit ställning till frågan om ett anspråk som enligt 19 kap. 1 § 1 stycket 3 sjölagen (1994:1009), SjöL, är preskriberat ändå kan framställas mot skadevållaren med stöd av den allmänna culparegeln i skadeståndslagen (1972:207), SkL. Frågan som HD tar ställning till är i själva verket tre delfrågor, nämligen 1) vilken preskriptionsbestämmelse som träffar anspråket, 2) om preskriptionsfristen har löpt ut, samt 3) om försäkringsbolaget har gjort ett preskriptionsavstående som binder försäkringstagaren. Alla frågor är var för sig intressanta, men i detta bidrag kommenteras endast den första delfrågan, dvs. frågan om specialpreskriptionsbestämmelsen träffar också ett anspråk enligt skadeståndslagen.

    Läs mer om Normkonkurrens i preskriptionsrätten – in dubio dubbla spår
  • Professionsansvarsförsäkring

    2013. Jessika van der Sluijs. Nordisk Försäkringstidskrift (2)

    Artikel

    Under våren 2013 kommer Jessika van der Sluijs ut med en ny bok. Boken, ”Professionsansvarsförsäkring – avtal i gränslandet mellan civilrätt, näringsrätt och soft law”, är en kontraktsrättslig studie som behandlar obligatorisk ansvarsförsäkring för fyra reglerade yrken, nämligen advokater, revisorer, fastighetsmäklare och försäkringsförmedlare.

    Läs mer om Professionsansvarsförsäkring
  • Carnegiedomen

    2010. Jessika van der Sluijs. Stockholm Centre for Commercial Law  årsbok. Nr 2, 417-437

    Kapitel
    Läs mer om Carnegiedomen
  • Direktkravsrätt vid ansvarsförsäkring

    2006. Jessika van der Sluijs, Bill W. Dufwa, Eva Lindell-Frantz.

    Avhandling (Dok)

    Med direktkravsrätt avses den skadelidandes möjligheter att självständigt vända sig till den skadeståndsskyldiges ansvarsförsäkringsgivare med sitt krav på ersättning. Direktkravsbestämmelser finns dels i försäkringsavtalslagen (2005:104), dels i de speciella författningar som reglerar obligatorisk ansvarsförsäkring. Regleringen av den skadelidandes direktkravsrätt till ansvarsförsäkringsersättning är splittrad vilket beror på att bestämmelserna tillkommit vid olika tidpunkter, i olika sammanhang och i olika syften. Direktkravsrätten i sig saknar en preciserad innebörd och kan utformas efter olika modeller.

    Undersökningens syfte är att besvara de centrala fordringsrättsliga spörsmål som uppstår i en direktkravssituation. Dessa utgörs av grunden och förutsättningarna för anspråket, bolagets invändningsmöjligheter mot den skadelidandes anspråk, bolagets regressanspråk mot den försäkrade, samt bolagets informationsskyldighet mot den skadelidande. Ämnets problematik ligger i att direktkravsrelationen gäller två parter som inte har ett avtalsrättsligt förhållande till varandra. Det innebär dels att förpliktelsens uppkomst har andra grunder, dels att innehållet i bolagets förpliktelse mot den skadelidande inte med självklarhet regleras av försäkringsavtalet eller de bestämmelser i försäkringsavtalslagen som reglerar förhållandet mellan parterna.

    I avhandlingen analyseras främst svensk rätt, men på grund av den starka rättsgemenskap som råder i Norden behandlas även dansk, finsk och norsk rätt. För att ge perspektiv på de nordiska rättsordningarna beaktas även engelsk rätt i viss mån.

    Läs mer om Direktkravsrätt vid ansvarsförsäkring

Visa alla publikationer av Jessika Van Der Sluijs Björkman vid Stockholms universitet