1. Ögonstyrd dator som hjälpmedel för barn med omfattande funktionsnedsättning
Projektet är en interventionsstudie som utforskar ögonstyrd dator som ett redskap för ökade möjligheter till delaktighet i skola och fritidsaktiviteter för barn med omfattande funktionsnedsättning utan tal. Projektet är ett första steg inom ett helt nytt forskningsområde, där endast ett fåtal fallstudier hittills publicerats. Forskningen kommer att leda till ny kunskap och ge evidens om möjligheten att ögonstyra dator medför ökade möjligheter till lärande, lek, kommunikation, och deltagande i informationssamhället för barn med omfattande funktionsnedsättning utan tal. Internationella samarbetspartners är USA, Dubai och Taiwan.
Projektperiod: 2017-2022
Forskningsfinansiär: Vetenskapsrådet
Medverkande forskare: Helena Hemmingsson, professor, Maria Borgestig (forskare vid Örebro universitet), Ai Weng (forskare från Taiwan), Patrik Rytterström (forskare vid Linköpings universitet), Mats Granlund (professor vid Jönköping University), Helena Wandin (leg. logoped och doktorand vid Uppsala universitet), Tatjana von Rosen (Statistiska institutionen).
Medverkande doktorand: Yu-Hsin Hsei (Forskarskolan i Specialpedagogik)
2. Ögonstyrd dator: En totalundersökning i svensk kontext
En totalundersökning omfattande både barn och vuxna som utifrån användarnas perspektiv undersöker tillgång till, användbarhet (usability) och nöjdhet med ögonstyrd dator som hjälpmedel i vardagen. Frågor som undersöks i projektet är exempelvis: Vad karakteriserar de som erhållit ögonstyrd dator som hjälpmedel? Inom vilka livsområden (skola/arbete/fritid) används den? Till vilka aktiviteter används ögonstyrd dator och hur ofta och länge? Hur nöjda är användarna och vilka svårigheter och utmaningar erfar användarna.
Projektperiod: 2017-2022
Forskningsfinansiär: Vetenskapsrådet
Medverkande forskare: Helena Hemmingsson, professor, Maria Borgestig (forskare vid Örebro universitet), Tatjana von Rosen (Statistiska institutionen).
________________________________________________________________
Publikationer
Rytterström, P., Borgestig, M., & Hemmingsson, H. (on-line). Hope and technology. Other-oriented hope related to eye gaze technology for children with severe disabilities. International Journal of Environmental Research and Public Health.
Hemmingsson H, Ahlsten G, Wandin H, Rytterström P, Borgestig M. (2018). Eye-Gaze Control Technology as Early Intervention for a Non-Verbal Young Child with High Spinal Cord Injury: A Case Report. Technologies 6 (1).
Yngve, M., Munkholm, M., Lidström, H., Hemmingsson, H., & Ekblad, E. (2018). Validity of the School Setting Interview for students with special educational needs in regular upper secondary school – a Rasch analysis. Health and Quality of Life Outcomes, 16:12. DOI 10.1186/s12955-017-0830-6.
Söderström, S. & Hemmingsson, H. (2017). Digitalized Communication and Social Interaction: New Possibilities for Young Disabled People`s Participation. In “Participation in health and welfare services: Professional concepts and lived experience” Editors Eide, A., Josephsson, S., & Vik, K. London: Routledge, pp. 170-183.
Borgestig M, Sandqvist J, Ahlsten G, Falkmer T & Hemmingsson H. (2016). Gaze-based assistive technology in daily activities in children with severe physical impairments–An intervention study, Developmental Neurorehabilitation, 1:1-13.
Borgestig M, Sandqvist J, Parsons R, Falkmer T & Hemmingsson H. (2016). Eye gaze performance for children with severe physical impairments using gaze-based assistive technology: a longitudinal study. Assistive Technology 28(2), 93-102.
Borgestig, M., Rytterström, P & Hemmingsson, H. (2016). Gaze-based assistive technology used in daily life by children with severe physical impairments: parents’ experiences. Developmental Neurorehabilitation (epub ahead of print).
Rytterström P, Borgestig M & Hemmingsson H. (2016). Teachers’ experiences of using eye gaze-controlled computers for pupils with severe motor impairments and without speech. European Journal of Special Needs Education. (epub ahead of print)
