I fokus för detta forskningsområde står multipla relationer mellan migration och utbildning. Migrationen kan påverka utbildningssystemet både indirekt och direkt. Den indirekta påverkan avser konsekvenserna, för de lokala skolorna, av att en ökad andel migranter bosätter sig i eller hänvisas till vissa bostadsområden. Den sociala och etniska befolkningssammansättningen samt områdets rykte och status speglas i skolornas elevsammansättning, rykte, status och elevprestationer. Det senaste decenniet har också skolvalfriheten utarmat skolor i de strukturellt missgynnade och mångkulturella områdena genom att alltfler elever söker sig bort till skolor i andra områden, där andelen elever med migrationsbakgrund är lägre. Boendesegregationen och valfriheten är följaktligen två externa faktorer som betänkligt påverkar skolornas arbetsförutsättningar. Migrationens direkta påverkan handlar om att skolorna behöver anpassa sina organisationer, omfördela resurser och förändra sina pedagogiska angreppssätt för att erbjuda en likvärdig utbildning till elever som inte har svenska som modersmål, som kan vara nyanlända och kommer från familjer med lägre utbildning. Många av dessa elever är i behov av olika typer av stöd, från studiehandledning på modersmålet till specialpedagogiska insatser. Modersmålsundervisning, första språket som ett stöd i lärandet, flerspråkighet och språkutveckling, olika stöd- och organisatoriska former för nyanlända elever i grundskolan och gymnasieskolans språkintroduktionsprogram, processer av inkludering och exkludering gällande elever med migrationsbakgrund är några specifika aspekter vi intresserar oss för i detta forskningsområde. Ett av utvecklingsområdena, som vi för närvarande håller på att bygga ut är den negligerade frågan om hur grundsärskolan, där andelen elever med migrationsbakgrund är högre än i grundskolan, dess organisation, pedagogik och relationer med vårdnadshavarna har påverkats av den relativt omfattande migrationen under de senaste åren.

Teman: