En stor del av skillnader i elevernas skolresultat beror på faktorer som ligger utanför skolan, och om vi accepterar premissen att skolframgång är grundstenen i en ung människas framtida livschanser, kan det hävdas att orsaken till ökade eller minskade möjligheter till självförverkligande ligger i faktorer som har med familj, bostadsområde, nätverk och den samhälleliga maktstrukturen att göra. Utgångspunkten för vårt forskningsintresse i detta område är således att vi inte kan förstå varför det går som det gör, alltså sämre, för en väsentlig del av de skolor och deras elever som ligger i strukturellt missgynnade och mångkulturella områden om vi bara fokuserar på vad som händer i skolan. Om politiken endast insisterar på att få dit bättre rektorer, bättre lärare, fler förstelärare och lärare i svenska som andraspråk. Eller om vi bara fokuserar på vad som händer i ”segregerade” områden i sig. Dessa är viktiga insatser. Men utan att lyfta blicken och kontextualisera elevers livsvillkor och personals arbetsförutsättningar, möjligheter, svårigheter och gränssättande praktiker de dagligen utsätts för, kommer vi inte att kunna göra inbrytningar i den sociala och kulturella reproduktionens onda cirkel. Det krävs också förståelse för och interventioner i “the ecologies of places”.
Med utgångspunkt i olika teorier, analytiska begrepp, tidigare forskning och omfattande empiri ämnar vi lägga grunden för förståelsen av den process och dess utfall vi benämner som det nya sociala arvet. Därmed menas en uppsättning sammanflätade individuella och strukturella faktorer som på en och samma gång tillhandahåller och stänger möjligheterna, som öppnar upp och avgränsar individuella handlingars frihet. Det nya sociala arvet är inte en psykologisk mekanism, utan ett socialt påtvingat synsätt och med det förknippade individuella och kollektiva praktiker om individuella möjlighetshorisonter. Olikhet, tolkar vi som både ojämlikhet i livschanser och livsvillkoren, men också som den mångfald, kulturell och etnisk samt mångfald av individuella sociala och utbildningsbehov som objektivt råder i områdena, genomsyrar deras sociala ekologier och deras skolor.
En annan väsentlig utgångspunkt är att vi inte bara fokuserar på problem och misslyckande. Vi vill också peka på det som fungerar bra, skapar möjligheter, stärker barn och ungdomars resiliens och leder till att det nya sociala arvet, stärkt med mångfald och med hur individer, familjer, grupper och institutioner hanterar områdenas ekologier, verkar positivt för livschanserna.
Forskningsprojekt
Barn och ungdomars uppväxtvillkor – sociala ekologier, skolframgång och hälsa
Projektet vägleds av två grundläggande intressen. Det första är vetenskapligt orienterat i bemärkelsen att vår ambition är att genom teoretiskt informerade analyser av det omfattande och med olika metoder insamlade materialet i ett antal bostadsområden i Stockholmsregionen, tillföra ny kunskap till det breda forskningsområdet barn och ungdomars uppväxtvillkor. Bostadsområdets resurser och relationer, skolans sätt att hantera likvärdigheten i en miljö präglad av enorma sociala skillnader och segregation samt ungdomarnas hälsa är tre bärande perspektiv. Vårt andra grundläggande intresse är policy orienterat. Ambitionen är att, tillsammans med de ansvariga i ett antal kommuner i Stockholmsregionen, använda forskningsresultaten som underlag för konkreta policyförslag samt att bistå kommuner, deras institutioner och civilsamhället vid implementeringen av de föreslagna åtgärderna. Vid sidan om kunskapsmässigt bistånd vid implementeringen i sig, inbegriper projektet också fortsatt forskning om implementeringsprocessen.
Finansiär: Gålöstiftelsen
Tid: 2018–2023, anslag 10 miljoner
Deltagande forskare: Nihad Bunar, professor, projektledare (Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet); Kari Trost, docent (Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet); Mirjam Hagström, fil.dr. (Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet)
