Språkintroduktionsprogrammet är ett av gymnasieskolans introduktionsprogram (för elever som saknar behörighet till nationella program) och är till för elever som behöver utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket. Ca 23,000 elever var inskrivna på programmet läsåret 2018/19. En del av språkintroeleverna är helt nyanlända och en del har läst tidigare i den svenska grundskolan, men deras språkkunskaper i svenska har bedömts som otillräckliga för att kunna tillgodogöra sig undervisningen på de övriga introduktionsprogrammen. Eftersom språkintroeleverna saknar godkända betyg, oftast i flertalet ämnen, måste de parallellt med språkutvecklingen också uppnå godkända betyg i kärnämnena plus ett antal andra ämnen för att kunna komma in på ett nationellt program. Och allt detta ska göras innan eleverna fyllt 20 år (för asylsökande är gränsen 19 år). Vuxenutbildning blir då för många ett naturligt nästa steg i utbildningskarriären. Två forskningsfrågor undersöks i detta sammanhang: 1. Hur organiseras språkintroduktionsprogrammet i ett antal kommuner? Vilka är de huvudsakliga stödformer skolorna sätter in för att stötta deras nyanlända elever? Hur fungerar det? 2. Hur används första språket, genom modersmålsundervisningen och studiehandledningen på modersmål som stöd i lärandet på språkintroduktionsprogrammet?
Forskningsanslag för hela projektet: 6 miljoner.
Forskningsprojekt
Recently arrived students in Swedish upper secondary school – a multidisciplinary study on language development, disciplinary literacy and social inclusion
The overall purpose of the current project is to describe, analyze and discuss a hitherto under-researched area of recently arrived students’ (RAS) schooling: their linguistic and academic development and social inclusion in upper secondary school. The project thus aims to investigate several but (inter)related research questions about these students’ language development, disciplinary literacy and social inclusion. Firstly, the project aims to describe and analyze the students’ language and disciplinary literacy development in relation to how education of these students is contextually framed and conducted in the classroom. Questions asked are: what subjects are taught, what kinds of inclusive classroom practices are there, what kinds of specific scaffolding pedagogies are used? Furthermore, what kinds of support, in terms of teacher collaboration, instruction in Swedish as a second language, subject support through mother tongue, and mother tongue instruction are offered in two different macro environments (a large city and a rural municipality)? Secondly, the project aims to describe and analyze the opportunities for inclusion in the mainstream that recently arrived students who start in the Language Introduction program have: do they succeed in pursuing an academic and/or an occupational career? In answering these questions, specified in the project description, the project aims to contribute to our knowledge on recently arrived students’ opportunities for inclusion, language and academic development at the upper secondary level as well as their prospects for further studies or occupation by critically examining existing practices and suggesting improvements.
Finansiär: Utbildningsvetenskapliga kommittén, Vetenskapsrådet
Tid: 2018–2021
Deltagande forskare: Päivi Juvonen, professor, projektledare (Linnéuniversitetet); Nihad Bunar, professor (Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet); Åsa Wedin, professor (Högskolan Dalarna); Erika Boström Aho, fil.dr. (Högskolan Dalarna); Ingrid Lennartsson Hokkanen (Institutionen för Språkdidaktik, Stockholms universitet); Karin Rehman, doktorand, Madeleine Medoc, doktorand, Georgina Charisis, doktorand (samtliga doktorander vid Linnéuniversitetet).
