Sedan 2014 har fler än 100,000 barn under 18 år sökt asyl i Sverige. Vid sidan om flyktingar tar det svenska utbildningsväsendet emot ytterligare ett par tusen barn och ungdomar per år, som anländer till Sverige genom anknytning eller som barn till arbetskraftsinvandrare. Sedan 2016 har ett omfattande reformpaket implementerats för att ge skolorna bättre och tydligare förutsättningar för att kunna ta hand om nyanländas utbildningsbehov. En definition av vem och hur länge är att anse som nyanländ har tagits fram, den initiala kartläggningen av elevens skolbakgrund är numera obligatorisk, rätten till studiehandledning på modersmål har stärkts, prioriterad timplan samt individuella studieplaner och anpassad timplan har införts för årskurs 7–9, en rad utbildningar och professionella utvecklingsinsatser har genomförts för lärare i svenska som andraspråk och om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt, för att nämna bara några av de viktigaste. Ytterligare ett viktigt förtydligande har gjorts i frågan om skolornas möjligheter att placera nyanlända elever i förberedelseklasser. Rektor fattar beslut därom, men en elev får tillbringa max två år i en förberedelseklass och placeringen måste kombineras med viss undervisningstid i elevens ordinarie klass.
En rad viktiga forskningsfrågor genereras av hur nyanlända tas emot i skolan samt hur reformpaketet implementeras i praktiken. På basis av vilka principer väljer skolor att placera en elev i förberedelseklass respektive ordinarie klass? Hur görs den initiala kartläggningen och ännu viktigare hur används dess utfall som en plattform att bygga undervisningen på? Vad innebär det i praktiken att mottagande och lärande ska utgå från elevens individuella förutsättning och behov? Vilka faktorer påverkar implementeringen av den viktiga stödåtgärden studiehandledning på modersmålet? Hur uppfattar de nyanlända eleverna själva mottagandet, socialt stöd och stöd i lärandet? Vad önskar de mer och mindre av? Hur ser de på sin framtid i Sverige?

Forskningsprojekt

Nyanlända ungdomars möjlighetsstrukturer för inkludering och skolframgång
I fokus för projektet står nyanlända ungdomar i familj, nyligen invandrade till Sverige och som saknar kunskaper i svenska språket, i grundskolans tre sista år. Projektet undersöker, för det första, hur en uppsättning villkor i och utanför skolan påverkar ungdomarnas möjligheter till skolframgång och inkludering och, för det andra, hur ungdomarna själva förstår och hanterar dessa villkor i sin vardag. Med villkor inom skolan avser vi framförallt organisatoriska (valet av mottagningssystem), sociala (relationer) och symboliska (föreställningar och representationer) strukturer för deras lärande. Med villkor utanför skolan avser vi relationsmönster i familjen, graden av det lokala samhällets engagemang i flyktingmottagandet och integration och ungdomarnas sociala och symboliska positionering i det lokala samhällets liv. Skolframgång uppfattar vi som att eleverna uppnår behörighet till nationella gymnasieprogram. Inkluderingen innebär i sammanhanget att de nyanlända eleverna formellt (valet av mottagningsorganisation och dess upplägg) och informellt (erkännande och nätverk) får tillträde till skolans pedagogiska, sociala och demokratiska arenor på lika verkande villkor som andra elever.  

Finansiär: Utbildningsvetenskapliga kommittén, Vetenskapsrådet
Tid: 2017–2020, anslag 7,53 miljoner
Deltagande forskare: Nihad Bunar, professor, projektledare (Specialpedagogiska institutionen, Stockholms universitet); Mats Trondman, professor (Linnéuniversitetet); Anna Lund, docent (Sociologiska institutionen, Stockholms universitet): Laid Bouakaz, fil.dr (Malmö universitet); Denis Tajic, doktorand; Sandra Karlsson, doktorand; Farhad Jahanmahan, doktorand (samtliga doktorander i barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet).