Vi undersöker hur desinformation undergräver förtroendet för vetenskap
– Människan är det smartaste djuret, men vi har också svagheter. Vi drivs av önskningar och gör logiska felslut, men i grupp kan vårt tänkande uträtta storverk. Då upptäcker vi saker tillsammans och ifrågasätter varandras resonemang. Det solitära förnuftet är sårbart, men det sociala förnuftet är jättestarkt, en superkraft.
Åsa Wikforss är professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet och ledamot i Svenska Akademien. Hon forskar om kunskapens natur, om språk och tanke och är särskilt intresserad av filosofiska frågor som har med desinformation och kunskapsmotstånd att göra.
Vad innebär det att ha filosofiska glasögon?
– Att ha blick för de grundläggande frågorna och kunna se och bedöma kvaliteten på ett resonemang. De filosofiska glasögonen är generella redskap en filosof alltid har med sig.
Finns det en formel för dåliga resonemang inom filosofin?
– Det finns olika sorters dåliga resonemang. Ibland är ett resonemang logiskt ogiltigt, det vill säga när slutsatsen inte följer av premisserna. Men det kan också handla om att premisserna är falska. Då är det ett dåligt argument även om slutledningen är riktig. Ett annat exempel är när man har starka övertygelser på svaga grunder. Då är det man tror inte rationellt. De här olika svagheterna i resonemangen lär man sig att känna igen om man läser filosofi.
Gör det filosofin extra viktigt i dag?
– Ja, jag tror det. Filosofin erbjuder viktiga redskap, inte bara logik och argumentationsanalys, utan också insikter från kunskapsteori, språkfilosofi, moralfilosofi, politisk filosofi och mycket annat. Allt hänger ihop. Just nu är många av de stora samhällsfrågorna kopplade till filosofiska frågor, som kunskapskrisen och demokratins kris.
Vilka frågor jobbar du med?
– Mitt område är bland annat kunskapsteori med ett särskilt fokus på kunskapsmotstånd. En central fråga är vad det är rationellt att tro. Merparten av vår kunskap kommer inte från direkt erfarenhet, utan från olika källor. Men vad kännetecknar en pålitlig källa? Varför ska man till exempel lita på experter? Andra frågor handlar om desinformationens natur, till exempel fejkade nyheter och konspirationsteorier. Forskning visar att när människor förnekar vetenskapen är det ofta för att de tror på en konspirationsteori om forskarna.
Varför är det bra att plugga filosofi vid just Stockholms universitet?
Vi är landets största filosofiinstitution och har en stor bredd, både inom teoretisk och praktisk filosofi. Utöver de ämnen jag nyss nämnde så kan man läsa filosofins historia, vetenskapsteori, medvetandefilosofi, metafysik och beslutsteori, bland annat. Flera forskare här hör till de främsta i världen inom sina ämnen. Det är en öppen och rolig miljö och väldigt internationellt.
Vad betyder undervisningen för dig?
Det är inspirerande att få ha tät kontakt med studenterna. De är smarta och ställer oväntade frågor som leder till väldigt öppna samtal. Inom filosofin finns det inget som inte kan diskuteras, inget är ”off limits” så länge man är saklig och lägger fram goda argument. Det gör att det blir väldigt roligt att undervisa.
Jag tror verkligen på det gemensamma tänkandet. När vi diskuterar i grupp kan vi gemensamt upptäcka misstag och skevheter i vårt tänkande.
Vad blir studenterna mest förvånade över?
Många säger att undervisningen är befriande. I början vågar de inte riktigt ifrågasätta och diskutera, men snart inser de att de kan ha invändningar mot allt, till och med det som står i läroboken. Vissa är snabba med att ställa relevanta frågor. Det gör att fler och fler deltar och inser hur komplexa saker är, som de först trodde var ganska enkla. Till slut har man ett helt klassrum som deltar i ett filosofiskt samtal. Det är lika roligt att få vara med varje gång det händer.
Tips på utbildningar inom filosofi
Vad har du själv lärt dig av din forskning om kunskapsmotstånd?
– Jag har insett hur enormt sårbara vi människor är för vår informationsomgivning. Om vi matas med tillräckligt mycket desinformation, då påverkas vår möjlighet att bedöma rimligheten hos det som sägs. Bedömningen görs ju mot bakgrund av det du tror, vilket gör det kritiska tänkandet sårbart. Har man tagit till sig tillräckligt mycket felaktigheter så kommer det orimliga att te sig rimligt. För att skydda sig räcker det därför inte med att vara smart, man måste också ha kunskap.
Går det att utmana sin egen bias?
– Ja, genom att vara i grupp och granska varandras argument. Det är mycket svårt att göra det på egen hand. Det räcker inte med insikten att man är biased. Jag tror verkligen på det gemensamma tänkandet. När vi diskuterar i grupp kan vi gemensamt upptäcka misstag och skevheter i vårt tänkande. Till exempel är jag alltid tacksam för värdefull kritik från mina forskarkollegor på vetenskapliga publikationer. Detsamma gäller samhällsdebatten – dess funktion är att granska argument, så att vi kan fatta goda kollektiva beslut. Det är när debatten inte fungerar, när argument ersätts med personangrepp eller när polariseringen medför grupptänkande, som vi får svårt att lösa samhällsproblemen. Därför är det sociala förnuftet centralt för både vetenskapen och demokratin.
Vad är det som driver dig?
– Jag drivs av den starka övertygelsen om förnuftets stora värde för människans väl och ve. Tänk att vi är djuret som reste sig på sina två ben och nu har kommit till en nivå där vi förstår universums uppkomst. Vi har redskapen för att hantera alla samhällsutmaningar, men det är självklart viktigt att inte tro att allt löser sig av sig självt. Det spelar roll vad vi gör. Alla kan göra något – till exempel kan man läsa filosofi och bli bättre på kritiskt tänkande.
Vill du veta mer om Åsa och hennes forskning?
Läs mer om Åsas forskningsprojekt
Senast uppdaterad: 19 februari 2025
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen