Stockholms universitet

Vi utforskar vad som händer i hjärnan när du säger "jag älskar dig"

– Jag vill förstå vad som händer i hjärnan när vi människor delar känslor med varandra. Det jag framför allt är intresserad av är hur det sker med hjälp av rösten. Genom musiken vet jag att det inte räcker med bra teknik för att väcka känslor. Det krävs alltid något annat. Men vad består det av?

Gláucia Laís Salomão är doktor i lingvistik och röstforskare med en bakgrund inom fonetik och musik. Med hjälp av avancerad teknik vid Stockholm University Brain Imaging Centre, SUBIC, en så kallad magnetisk resonansavbildningsskanner, kartlägger hon vad som händer i hjärnan när vi människor uttrycker känslor med våra röster och när vi upplever känslor som vi uppfattar i andras röster. 

Om vi inte skulle kunna dela känslor med varandra skulle vi inte kunna samarbeta på det sätt vi gör; kanske skulle vi inte ens överleva som art 

Forskare samtalar.
Gláucia Laís Salomão är doktor i lingvistik och röstforskare. Foto: Björn Terring

– Att kunna kommunicera känslor har en viktig social funktion. Om vi inte skulle kunna dela känslor med varandra skulle vi inte kunna samarbeta på det sätt vi gör; kanske skulle vi inte ens överleva som art. Det jag särskilt brinner för är ljudets kommunikativa kraft. Jag undrar hur det går till när vi överför känslor genom röstljud och är nyfiken på hur vi människor kan dela och även uppleva andras känslor.

Vad är det du vill utforska?

– I själva experimentet undersöker vi vad som händer i hjärnan när vi upplever känslor som förmedlas genom bekanta, spontana, icke-verbala, korta ljud, som skratt, skrik och suckar. Man kan se det som en ljudens motsvarighet till ansiktsuttryck. De är korta, kan vara mindre än en sekund, men verkligen effektiva när det kommer till att kommunicera känslor. 

Varför är du så intresserad av ljud?

– Jag har nog alltid haft ett intresse för hur känslor kan uttryckas genom ljud. Jag spelar både piano och gitarr, har jobbat lite som dirigent och just nu tar jag sånglektioner. Som musiker är det tydligt att man kan ha rätt teknik för att det ska låta bra. Men teknik räcker inte för att väcka känslor eller för att provocera den som lyssnar att känna det jag känner. 

Här möts så många olika expertområden, bland andra fysiker, ingenjörer, lingvister, och psykologer. Kunskap från både naturvetenskapliga och humanistiska discipliner flätas samman.

Hur är det att vara lingvist på SUBIC i en gränsöverskridande miljö?

– SUBIC är en tvärvetenskaplig miljö som är helt avgörande för att kunna genomföra den typ av forskning som jag gör. Här möts så många olika expertområden, bland andra fysiker, ingenjörer, lingvister, och psykologer. Kunskap från både naturvetenskapliga och humanistiska discipliner flätas samman. För att bearbeta magnetisk resonansavbildning som avspeglar hjärnas funktion behöver vi använda oss av komplexa matematiska och statistiska metoder. Tolkning av hjärnbilder kräver kunskap om anatomi och fysiologi och involverar dessutom analys av komplexa så kallade multivariata data. För att förstå och kunna hantera dem använder vi oss av olika maskininlärningstekniker.

Forskaren Gláucia Laís Salomão.
Gláucia Laís Salomão Foto: Sören Andersson

Vill du veta om Gláucia och hennes forskning?

Läs mer om Gláucia (på engelska)

Läs mer om Gláucias forskningsprojekt:

Att lyssna på andras känslor: neurala representationer av empati som härrör från emotionella röster

Ny studie vill förstå motoriska beteendet som ligger bakom känslomässiga röster

Vad betyder samarbetet med andra forskare för dig?

– Just när det gäller forskning om hjärnan är det nästan omöjligt att inte samarbeta. Parallellt med att vi utvecklas på SUBIC utvecklas hela tiden det internationella samarbetet där vi delar data mellan hjärnforskare över hela världen. Vi forskare måste komplettera varandra kunskapsmässigt och vara öppna för nya perspektiv om det ska leda någon vart. Det finns många ingångar och allt måste kopplas ihop. Precis som i hjärnan.

Och hur reagerar vi egentligen på ”jag älskar dig”?

– Det beror på. Det är inte bara vad man säger utan hur man säger det som är viktigt. Eftersom hela röstproduktionsapparaten är inbäddad i människokroppen är röstljudet påverkat av hur nervsystemet reagerar. Vid ilska stänger sig de så kallade stämläpparna i talorganet snabbt och kraftfullt. Det skapar ett ljud med stark akustisk energi på hög frekvens. Vi uppfattar en sådan röst som mer ”spänd” och tenderar att associera det med en ”arg röst”. 

– Vid lycka och kärlek blir kraftnivån i rösten lägre. Rösten uppfattas då som ”mjukare”. Svaret på frågan är alltså: om röstljudet stämmer med det som sägs, i det här fallet ”jag älskar dig”, så kommer hjärnan att uppfatta det som genuint, och sannolikheten att du får andra människor att dela känslan blir större.

På denna sida