Haven täcker mer än 70% av jordens yta. Här finns en rikedom av miljöer, från arktiska isvidder, Östersjöns skärgårdar och tidvattensslätter utmed Europas kust, till korallrev och djupgravar som är långt djupare än Mount Everest är högt. Här finns också ofantliga havsvidder där merparten av havens produktion sker men som ändå ibland kallas marina öknar. I denna mångfacetterade miljö finns ett mycket rikt och varierande växt- och djurliv som på olika sätt anpassat sig till de skiftande miljöerna. Kunskap om processer i haven och faktorer som påverkar dessa är en förutsättning för en bred förståelse av global ekologi och miljö. Vid institutionen bedrivs både grund- och tillämpad forskning kring akvatiska marina organismer och miljöer. Givet Stockholms geografiska läge har forskningen en tyngdpunkt på Östersjön, men vi bedriver också omfattande forskning på den svenska västkusten samt i tropiska kustområden i Afrika, Centralamerika och Sydostasien.

Forskningsområden med kontaktpersoner

Näringsämnen och övergödning

Näringsämnen (kväve och fosfor) är helt nödvändiga för havets produktion. De tas upp av växter som binder in näringsämnena i levande material, vilka utgör födobasen för alla djur. För att förstå hur haven fungerar behövs därför kunskap om hur näringsämnen omsätts. Genom avlopp, jordbrukets gödselanvändning och utsläpp från förbränning tillför vi havet stora mängder näringsämnen som kan resultera i oönskade algblomningar och syrefria bottnar.
Kontaktperson: Sven Blomqvist

Seabased measures in Baltic Sea nutrient management

Avsikten med projektet “Seabased Meaures in Baltic Sea Nutrient Management” är att värdera olika möjliga åtgärder för att förbättra Östersjöns ekologiska status och minska havsområdets överskott av näringsämnen. Projektets totalt budget uppgår till cirka 2,8 miljoner Euro, varav ”Interreg Central Baltic” programmet finansierar med cirka 2,1 miljoner Euro.

Stockholms universitet (genom institutionen DEEP) bidrar med att undersöka metoder för att aktivt binda fosfor i övergödda och syrefattiga bottensediment. För SU innebär detta tillförande projektbidrag om totalt cirka 0,5 miljoner Euro (inklusive 25 % egen självfinansiering).

Projektledare: Sven Blomqvist /Docent

För mer information, se:https://seabasedmeasures.eu/

Näringsvävar och fiske

Växter och djur påverkar varandra på många sätt. Genom att vissa arter äter av andra arter, skapas födovävar. Vi påverkar dessa födovävar på olika sätt. Utsläpp av näringsämnen gör att mer växter produceras och kan gynna vissa växter på andras bekostnad, och det kan påverka produktion och förekomst av olika djur. Fiske minskar mängderna av i synnerhet rovdjur, vilket också kan påverka artsammansättning och produktion i födovävarna.
Kontaktperson: Sture Hansson

Långtidsförändringar i Östersjön

För att förstå vilka faktorer som påverkar havsmiljön, och förklarar variationer i denna, krävs att vi har data på hur det verkligen ser ut - hur mycket som finns av olika växter och djur och hur dessa mänger varierar. Det måste också finnas data för olika omgivningsfaktorer, som temperatur, salthalt, koncentrationerna av näringsämnen och liknande. Dessa data samlas in genom långsiktiga projekt, som regelbundet (i vissa fall 20 ggr per år) samlar in prover från stora delar av Östersjön, från vattnet och från bottnarna och från kust såväl som från öppet hav. Vissa provtagningar startade för 40 år sedan.
Kontaktperson: Jakob Walve

Biologisk mångfald, ekosystemtjänster och marina reservat

Grunda, kustnära ekosystem som korallrev och sjögräsängar hyser en hög biologisk mångfald som ligger till grund för ekosystemtjänster som upptag av närsalter och fiske. Samtidigt hotas denna mångfald av ffa. mänskliga störningar, som tenderar att förenkla och homogenisera ekosystemen. Vi studerar bl.a. hur mänskliga störningar som fiske, övergödning och uppvärmning påverkar den marina mångfalden och interaktioner mellan arter, men också huruvida lokal förvaltning - t ex marina reservat - kan öka ekosystemens tålighet mot störningar.

Kontaktperson: Johan Eklöf

Ekosystembaserad förvaltning av Östersjöns miljö

Eutrofiering, cyanobakterieblomningar och bottenfauna.
Kontaktperson: Ragnar Elmgren

Kvävets kretslopp i öppet hav

Aktivitet, fördelning, mångfald och interaktioner mellan kvävefixande cyanobakterier och den omgivande miljön och/eller deras respektive värdar.
Kontaktperson: Rachel Foster