Pedagogiska ambassadörsprojekt 2026

Generativ AI har snabbt blivit en självklar del i studentens vardag. Vi ser att AI-verktygen ofta uppfattas som en genväg av studenterna för att både läsa och skriva, men att de inte alltid reflekterar över vilken inverkan denna genväg kan ha på lärandet. Läs- och skrivprocessen behöver därför synliggöras i högre grad om vi vill att studenterna ska klara av att skriva ett självständigt arbete på kandidatnivå. Detta medför att det blir viktigare för studenterna att uppmärksamma vilken betydelse språket har för tanken, vilken betydelse läsandet har för skrivandet och hur AI-verktyg bör och inte bör användas.

Syftet med projektet är att ge stöd till hur studenter på grund- och fortsättningsnivå kan utveckla sin akademiska litteracitet för att de ska få förutsättningar att kunna skriva ett självständigt arbete på kandidatnivå.

Inom projektet vill vi skapa ett antal digitala resurser för universitetslärare i form av korta videoklipp, praktiska exempel på seminarieuppgifter att anpassa till den egna undervisningen. Resurserna är tänkta att vara tillgängliga för lärare som vill använda dem för sin undervisning.

Pedagogisk ambassadör/projektledare: Vendela Blomström och Jeanna Wennerberg, Institutionen för svenska och flerspråkighet

Det här pedagogiska utvecklingsprojektet fokuserar på att vidareutveckla examinationsformer för kontinuerlig examination i fysikkurser vid Stockholms universitet. Projektet bygger vidare på ett aktivt-lärande kursformat som visat starka resultat och implementerats framgångsrikt sedan 2020.

En central utmaning är att AI:s snabbt förbättrade färdigheter inom fysikalisk problemlösning hotar att göra alla former av inlämningsuppgifter mindre effektiva som pedagogiska verktyg. Nuvarande examinationsform, "explainer videos" (självinspelade problemlösningsvideor med kamratgranskning), behöver därför vidareutvecklas eller ersättas. Målet med projektet är därför att utveckla AI-säkrade alternativ som ändå främjar intensiv problemlösning, muntligt resonemang och utvärderande bedömning. Projektet undersöker alternativa examinationsformer genom studier av teambaserat lärande (från KI:s läkarutbildning) och två-stegs examinationer, samt utforskar positivt AI-användande i undervisningen.

Förväntade resultat inkluderar en ny AI-säkrad examinationsform som testas vårterminen 2027, metoder för konstruktivt AI-användande i fysikundervisning, samt kollegial rapportering genom lärarkonferenser och seminarier.

Pedagogiska ambassadör/projektledare: David Marsh, Fysikum

Det högskolepedagogiska utvecklingsprojektet är igång med att ta fram en ny doktorandkurs: AI tools for science (7,5 hp). Kursen ska ge forskarstuderande inom naturvetenskap en tillgänglig introduktion till AI och maskininlärning – utan krav på avancerad matematisk bakgrund – och samtidigt främja tvärvetenskapligt samarbete.

Bakgrunden är ett identifierat behov i samband med diskussioner kring tvärvetenskaplig forskning och AI inom det naturvetenskapliga området. Kursen ska både stärka doktoranders förmåga att använda AI i sina egna forskningsprojekt och fungera som en så kallad gap-analys: finns det behov av fler utbildningsinsatser, exempelvis på grundnivå, för att bredda deltagandet i AI-relaterad verksamhet?

Undervisningen planeras som en kombination av översiktsföreläsningar, seminarier och praktiska workshoppar. Tyngdpunkten ligger på deltagarnas egna forskningsfrågor, där AI-verktyg används för programmering och dataanalys. Tanken är att domänexperter från olika naturvetenskapliga områden kommer att bidra i undervisningen, och generativ AI ska även testas som stöd för att ta fram kursmaterial anpassat till deltagarnas varierande bakgrund. Examinationen är planerad att ske genom ett projektarbete med skriftlig rapport och muntlig presentation, där doktoranden tillämpar AI-metoder inom sitt eget forskningsfält.

Projektet genomförs inom ramen för högskolepedagogisk utveckling och är tänkt att fungera som en förstudie. Om utfallet är positivt kan det öppna upp för fler AI-relaterade kurser, även på grundutbildningsnivå.

Pedagogisk ambassadör/projektledare: Mathias Millberg Lindholm, Matematiska institutionen

Det här högskolepedagogiska utvecklingsprojektet vid Stockholms universitet ska förbättra träning och examination av kliniska färdigheter hos blivande psykologer. Projektet drivs av forskare och lärare vid Psykologiska institutionen i samarbete med Institutionen för data- och systemvetenskap samt Uppsala universitet.

Satsningen fokuserar på att utveckla och testa virtuella patienter – digitala, simulerade samtalspartner – och att undersöka möjligheten att bygga en virtuell utbildningsklinik. Genom att använda befintliga tekniska ramverk ska projektet pröva hur sådana verktyg kan stärka studenters färdighetsträning i kliniska situationer, särskilt inom områden som motiverande samtal och våld i nära relationer. Arbetet omfattar både utveckling och utvärdering, där studenters lärande, förväntningar och tekniska erfarenheter studeras, samt en serie workshoppar och analyser för att kartlägga krav och hinder för en lärosätesövergripande virtuell klinik.

Bakgrunden är ett växande behov av digital kompetens inom psykologisk behandling, samtidigt som dagens utbildningsmiljöer i huvudsak är fysiska. Virtuella patienter bedöms kunna ge mer realistisk och skalbar träning, med möjlighet till upprepad övning i en kontrollerad miljö. På sikt är målet att skapa en resurseffektiv och tillgänglig digital utbildningsmiljö som kompletterar den befintliga utbildningskliniken och möjliggör nationellt samarbete kring utbildning i internetbaserad behandling.

Pedagogisk ambassadör/projektledare: Nora Choque Olsson, Psykologiska institutionen