Vendela Blomström Universitetsadjunkt
Kontakt
Namn och titel: Vendela BlomströmUniversitetsadjunkt
Arbetsplats: Institutionen för svenska och flerspråkighet Länk till annan webbplats.
Besöksadress Rum D 666Universitetsvägen 10 D
Postadress Institutionen för svenska och flerspråkighet106 91 Stockholm
Forskargrupper
Länkar
- Bok: Svenska för internationella akademiker Länk till annan webbplats.
- Bok: Språk i samspel: Retorik för lärare årskurs 4 och uppåt Länk till annan webbplats.
- Bok: Akademiskt läsande och skrivande Länk till annan webbplats.
- Bok: Muntlig interaktion i akademiska sammanhang Länk till annan webbplats.
- Bok: Språk i samspel: Retorik för pedagoger Länk till annan webbplats.
- Bok: Svenska impulser: En handbok i retorik Länk till annan webbplats.
- Auskultation med återkoppling och kollegiala samtal Länk till annan webbplats.
- Samundervisning med utvärdering och kollegiala samtal Länk till annan webbplats.
- Bokmässan 2016 Monterprogram Sanoma Länk till annan webbplats.
- Svenskpodden avsnitt 7 Retoriken som resurs i klassrummet Länk till annan webbplats.
- Varför måste det akademiska språket vara så komplicerat? Intervju allastudier.se Länk till annan webbplats.
- UBSAM-nätverket Länk till annan webbplats.
- SVAN-nätverket Länk till annan webbplats.
Om mig
Universitetsadjunkt och ämnesansvarig enhetschef för Svenska som främmande språk.
Forskningsintressen
Nyckelord: Svenska som andraspråk, akademisk litteracitet, bedömning av språkfärdighet, retorik, respons, högskolepedagogik och kollegialt lärande i högre utbildning.
Undervisning
Jag undervisar på kurser i akademisk svenska, på färdighetstränande kurser i svenska som andraspråk/främmande språk och på kurser i praktisk retorik.
Jag har under många år undervisat på flera olika kurser i svenska för internationella studenter och akademiker/anställda (GERS-nivå A1-C1) samt på behörighetsgivande kurser i svenska. Dessutom har jag undervisat på kurser i retorik och akademisk litteracitet inom den ordinarie lärarutbildningen, inom den kompletterande lärarutbildningen ULV samt på högskolepedagogiska kurser och workshoppar för universitetslärare vid Centrum för universitetslärarutbildning (CeUL).
Utöver detta har jag bland annat arbetat med bedömning av Tisus (Test i svenska för universitets- och högskolestudier) samt med konstruktion av läsförståelsetest till ett nationellt material för kartläggning av nyanlända elevers litteracitet på uppdrag av Skolverket.
Föredrag och konferensbidrag
Jag föreläser om svenska som andraspråk, retorik och presentationsteknik, språkutvecklande arbetssätt, akademiskt läsande och skrivande m.m.
Publikationer
Jag har skrivit ett antal böcker (kurslitteratur och läromedel) samt ett par artiklar. Se lista med publikationer längre ner på sidan.
Ledningsuppdrag
- Ämnesansvarig enhetschef för avdelningen Svenska som främmande språk, (2020-09-01 - pågående)
- Projektsamordnare och examinator för Tisus (2020-09-01 - pågående)
- Tf ställföreträdande prefekt (2024-01-01 - 2024-07-31)
- Studierektor Svenska som främmande språk (bemannings- och ämnesansvar), Institutionen för svenska och flerspråkighet (2016-01-01 - 2020-08-31)
- Ordförande Utbildningsråd för ULV och VAL (2018-07-01 - 2021-12-31), vice ordförande (2022-pågående)
- Ledamot i Utbildningsråd för ULV och VAL (RUVA) (2021-2022 och 2022-pågående)
- Ordförande Samrådsgruppen för Tisus och behörighetsgivande kurs i svenska (2016-01-01 - pågående)
- Suppleant i institutionsstyrelsen, Institutionen för nordiska språk/Institutionen för svenska och flerspråkighet (2013-2017)
Övriga uppdrag
- Representant i Språkstudions referensgrupp, Stockholms universitet (2018 - 2020)
- Representant i Arbetsgruppen för kompletterande utbildning vid SU (2018 - pågående)
- Representant i kärnkollegiet för kursen Framträdande och retorik i den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) inom lärarutbildningen, Stockholms universitet (2015-2016)
- Projektdeltagare i Kartläggning av nyanlända elevers kunskaper, Steg 2 Litteracitet. På uppdrag av Skolverket togs ett nationellt material för kartläggning av nyanlända elevers litteracitet fram. (2014-2015)
- Institutionens representant i Arbetsgruppen för nybörjarspråk vid Humanistiska fakulteten, Stockholms universitet (2012)
- Ingick i arbetsgruppen för konferensen "Med svenska språket som redskap för akademiska studier - hur möter högskolan internationella studenters behov?" anordnad av Institutionen för nordiska språk och Svenska institutet (2010-2011)
- Ingick i referensgruppen för Tisus (2010–2011)
Kursföreståndare och kursansvarig för följande kurser och utbildningar:
- Språkstödjande kurser inom Utländska lärares vidareutbildning (2016-2018)
- Akademisk svenska inom Snabbspår för nyanlända samhällsvetare (2016)
- Akademisk svenska för andraspråkstalare och Skrivande för studenter med svenska som andraspråk (2016-2017)
- Praktisk retorik (2013-2015)
- Framträdande och retorik, Lärarutbildningen (2013-2015)
- Muntlig interaktion på svenska i akademiska sammanhang (2012-2016)
- Förberedande och Behörighetsgivande kurs i svenska (2010-2016)
Bedömare vid språktest
- Inplaceringsprov i Svenska som främmande språk.
- Muntligt delprov inom Tisus (Test i svenska för universitets- och högskolestudier).
- Skriftligt delprov inom Tisus (Test i svenska för universitets- och högskolestudier).
Högskolepedagogiska uppdrag
- Pedagogisk ambassadör 2026. Pedagogiska ambassadörsprogrammet, Centrum för universitetslärarutbildning, Stockholms universitet.
- Pedagogisk konsult för Centrum för universitetslärarutbildning om kollegial utveckling - kompetensutvecklande insatser för universitetslärare: Få hjälp med kollegial utveckling av undervisning
- Undervisande lärare på kursen Akademisk litteracitetsutveckling – att främja studenters läsande och skrivande (fördjupningskurs), Centrum för universitetslärarutbildning, Stockholms universitet.
- Workshopledare på kompetensutvecklande workshoppar om Retorik och presentationsteknik i praktiken samt Retorik i undervisningen för universitetslärare, Centrum för universitetslärarutbildning, Stockholms universitet.
Pedagogiska utvecklingsprojekt
Kursinnehåll, arbetssätt och examination med anpassning till AI
Under 2024 beviljades Anna Karlsson (projektledare) och jag rektors medel för kvalitetsutveckling av utbildning. Syftet med projektet är att undersöka och testa sätt att använda AI-verktyg i kurser i akademisk svenska samt färdighetstränande kurser i svenska som andrspråk/främmande språk, i stället för att se det som ett otillåtet hjälpmedel vid uppgifter och examination. Tanken är att skapa och prova ut arbetssätt för studenter och lärare där AI fungerar som resurs. Ett mål med projektet är att utveckla metoder för undervisningen och lärarnas arbete på längre sikt i olika typer av kurser. Ett annat mål är att skapa upplägg som bidrar till kunskap om möjligheterna och riskerna hos både lärare och studenter. (2025).
Kollegiala samtal om akademisk litteracitet - för pedagogisk utveckling inom högre utbildning (projektledare)
Inom detta utvecklingsprojekt arbetar jag tillsammans med Jeanna Wennerberg fram och provar ut mallar och samtalsunderlag för kollegiala samtal om akademisk litteracitet. Syftet med projektet är att ta fram ett material som kan fungera som stöd för pedagogisk utveckling med fokus på akademisk litteracitet. (pågående)
Retorik, röst och kommunikativ kompetens (projektledare)
Inom projektet skapade jag tillsammans med Gunlög Åkerstedt Lindell ett digitalt material med fokus på retorik, röst och kommunikativa färdigheter för den kompletterande utbildningen Utländska lärares vidareutbildning (ULV). Materialet består dels av ett antal filmer som visar olika kommunikativa situationer inom skolan, dels av inspelade intervjuer med yrkesverksamma alumner, forskare, logoped m.fl. Till materialet hör ett stort antal övningar/uppgifter samt en samling litteraturtips och länkar. (2020-2021)
Akademisk svenska med bildningspodden (rådgivare)
Inom projektet utvecklade Språkstudion i samarbete med Svefler övningar i akademisk svenska som bygger på podcasten "Bildningspodden" från Humanistiska fakulteten på SU. Målgruppen för materialet är nya studenter/akademiker inom alla ämnen och materialet är tänkt att kunna användas både för undervisning på kurser och för självstudier. Jag ingick i en rådgivande grupp (expertområde svenska som andraspråk och akademisk svenska) och bidrog med bland annat perspektiv på språkdidaktisk praktik och läromedelsutveckling. (2020-2021)
ASK-projektet: Kollegialt utvecklingsprogram för universitetslärare - Auskultationer, samundervisning och kollegiala samtal (projektledare)
Inom projektet utformade jag tillsammans med Eva Nobel och Jeanna Wennerberg ett kollegialt utvecklingsprogram där lärare vid institutionen ges möjlighet att genomföra auskultationer och samundervisning med efterföljande återkoppling samt kollegiala samtal för att skapa möjligheter att utveckla, diskutera och reflektera kring lärarrollen, undervisningen och studenternas lärande. (2018-2020)
Kollegial stöttning genom auskultation - ett sätt att utveckla ett akademiskt lärarskap
Utvecklingsprogram för kollegialt lärande – Auskultation med återkoppling och kollegiala samtal
AKSVA-projektet (projektledare)
Under 2015 fick Jeanna Wennerberg och jag rektors medel för kvalitetsutveckling av utbildning inom AKSVA-projektet (Akademisk svenska för andraspråkstalare). Syftet med projektet var att göra inspelningar av autentisk muntlig interaktion i högskolemiljö samt att skapa tillhörande interaktiva uppgifter att använda dels i universitetets lärplattform, dels under seminarietid. Projektet resulterade i ett antal filmer med tillhörade uppgifter för användning i undervisningen. Materialet var i första hand avsett att användas på delkursen Det talade språket i akademiska sammanhang (7,5 hp) inom kursen Akademisk svenska för andraspråkstalare, 30 hp, men kom även att användas på fler kurser. I projektet medverkade även Eva Nobel och Mårten Michanek (2015-2018)
Behörighet i svenska - och sen då? (projektledare)
För att få en bredare bild av hur Behörighetsgivande kurs i svenska (30 hp) skulle kunna utvecklas gjordes i samband med ett större kursutvecklingsarbete även en enkätundersökning med tidigare studenter som respondenter. Syftet med enkäten var bland annat att ta reda på vad de tidigare studenterna har valt att ägna sig åt efter avslutad kurs, om de anser att kursen har varit till nytta för dem i fortsatta studier och/eller i arbetslivet samt att få idéer om hur kursen skulle kunna utvecklas. Utvecklingsarbetet resulterade i att kursen riktades tydligare mot att förbereda språkligt inför akademiska studier. (2013-2014)
Behörighet i svenska - och sen då? Blomström & Wennerberg 2014(583 Kb)
Samarbete
Jag samarbetar med andra institutioner och lärosäten kring kurser, undervisning och pedagogiskt utvecklingsarbete, både nationellt och internationellt.
Nationella samarbeten:
- Göteborgs, Linköpings, Lunds, Malmö, Stockholms, Umeå och Uppsala universitet. Samarbete kring de förberedande och behörighetsgivande kurserna i svenska.
- Samarbete kring utprovning av nationella prov i svenska och svenska som andraspråk samt kring nätverk för universitetslärare som undervisar i svenska för andraspråkstalare/svenska som främmande språk.
- Kungliga Tekniska högskolan, Språk och kommunikation. Samarbete kring kurser i svenska som främmande språk/svenska för utbytesstudenter och utländska forskare.
- Södertörns högskola. Samarbete med Maria Eklund Heinonen kring muntlig interaktion och andraspråkssamtal i högskolemiljö)
Internationella samarbeten:
- Finland: Helsingfors universitet, Språkcentrum. Samarbete kring lärarmobilitet och UBSAM-nätverket. Rapport om planeringsbesök vid Helsingfors universitet 2015(372 Kb)
- Frankrike: Université de Strasbourg. Samarbete kring lärarmobilitet/gästundervisning vid universitetet (vt 2015).
- Italien: Università degli Studi de Milano. Samarbete kring lärarutbyte/gästundervisning vid universitetet i Milano (vt 2013).
- Spanien: Universitat de Barcelona. Samarbete med svensklektorn samt studiebesök på universitetet (2010).
Nätverk
UBSAM-nätverket. Initiativtagare och ansvarig för UBSAM-nätverket som är ett samarbete mellan SU och Helsingfors universitet. UBSAM står för undervisning och bedömning av språkfärdighet i akademisk miljö. Det vänder sig till lärare (både nationellt och internationellt) som undervisar i främmande språk/andraspråk på universitet och högskola. Läs mer här: UBSAM-nätverket
SVAN-nätverket. Initiativtagare till SVAN-nätverket och leder det tillsammans med Eva Nobel. Det är ett nätverk om kurser i svenska för internationella anställda vid lärosäten i Sverige. Läs mer här: SVAN-nätverket
- BokLäs mer om Språk i samspel2023. Gunilla Almström Persson, Vendela Blomström, Anna Vogel, Karolina Wirdenäs.
Svenska för internationella akademiker
BokLäs mer om Svenska för internationella akademiker2023. Vendela Blomström, Eva Nobel.Svenska för internationella akademiker är en kombinerad text- och övningsbok särskilt framtagen för internationella studenter och akademiker som läser svenska vid universitet och högskola eller inom sfi och vuxenutbildning. Bokens sju kapitel är uppbyggda kring teman, där varje kapitel innehåller autentiska tematexter av varierande svårighetsgrad. Texterna följs av intresseväckande diskussionsfrågor samt uppslag till att undersöka olika ämnen inom kultur och samhällsliv. Till varje kapitel hör en fördjupningsdel som lägger stor vikt vid kommunikativa övningar och aktiverande uppgifter. I fördjupningsdelen finns även tydliga genomgångar av grammatik och ordförråd med tillhörande övningar. Inom varje kapitel finns en progression, från enklare texter och övningar inom temat till mer avancerade. Tanken är att man ska kunna arbeta med kapitlen och delarna i dem i valfri ordning utifrån intresse och språknivå. Till boken hör en webbplats med inlästa ljudfiler till bokens texter och dialoger, fler och fördjupande övningar samt facit. Svenska för internationella akademiker vänder sig till dem som vill studera svenska på B1/B2-nivå upp till C1-nivå på Europarådets nivåskala (CEFR). Boken passar även för självstudier.
Akademiskt läsande och skrivande
BokLäs mer om Akademiskt läsande och skrivande2021. Vendela Blomström, Jeanna Wennerberg.Studier på universitet och högskola innebär en utmaning för de allra flesta studenter, inte minst vad gäller de höga kraven på läs- och skrivförmåga. Texterna uppfattas ofta som svårtillgängliga och de skriftliga uppgifterna som komplicerade. Så hur gör man då för att ta sig an de högt ställda förväntningarna och planera studierna på ett effektivt sätt? Hur utvecklar man lässtrategier som leder till att man på djupet förstår innehållet i en vetenskaplig text? Och hur gör man för att förbättra sitt eget skrivande i riktning mot ökad anpassning till den akademiska genren och stilnivån? Genom sina resonerande textavsnitt och praktiska övningar ger boken tydlig vägledning i hur man kan utveckla läs- och skrivförmågan i akademiska sammanhang. Författarna beskriver högskolan som studiemiljö, ger konkreta råd om studieteknik och beskriver hur läsningen kan anpassas efter olika syften. De förklarar också hur man utvecklar sitt akademiska skrivande och sin språkfärdighet genom respons från andra samt lyfter fram utmärkande drag i den vetenskapliga texten och i det akademiska språkbruket. I denna andra upplaga av boken har innehållet utvecklats och blivit mer omfattande. Nya övningsuppgifter har tillkommit och till flera finns även lösningsförslag, vilket gör det möjligt att använda boken vid självstudier. Akademiskt läsande och skrivande passar lika väl för kurser vid universitet och högskola som för avancerade kurser i svenska och svenska som andraspråk på gymnasium och i vuxenutbildning. Den kan med fördel kompletteras med boken Muntlig interaktion i akademiska sammanhang.
Ett utvecklingsprogram som arena för kollegialt lärande
ArtikelLäs mer om Ett utvecklingsprogram som arena för kollegialt lärande2020. Vendela Blomström, Eva Nobel, Jeanna Wennerberg.Kollegialt lärande har kommit att bli en viktig del av arbetet inom lärarkollegiet som undervisar i svenska som främmande språk på Stockholms universitet. Genom ett nyskapat kollegialt utvecklingsprogram med auskultationer, samundervisning och kollegiala samtal har kollegiet och ledningen skapat nya sätt att mötas kring olika undervisningsrelaterade frågor. Även om det finns vissa hinder att ta sig förbi, som exempelvis tidsåtgång och ekonomiska aspekter, så överväger de positiva effekterna av det kollegiala lärandet.
