Bli fysiklärare

För att bli legitimerad fysiklärare mot grundskolan årskurs 7-9 och gymnasiet, måste man ha läst fysikämnet på universitetsnivå, kombinerat med kurser i pedagogik.

Whiteboard med ekvationer.

Fysikundervisning kräver god förståelse inom matematik. Foto: Jens Olof Lasthein

På Stockholms universitet kan du bli fysiklärare genom att först läsa Kandidatprogram i fysik - Studiegång ämneslärarutbildning, som först ger dig en kandidatexamen i fysik, och sen läsa vidare på en Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Genom kandidatprogrammet får du de nödvändiga ämnesstudierna och gör dig behörig att söka vidare till KPU. Det är i ett KPU-program du läser kurser inom det pedagogiska och didaktiska området som krävs för att få lärarexamen.

Kandidatprogram i fysik - Studiegång ämneslärarutbildning

Kompletterande pedagogisk utbildning, KPU

Efter avslutad kandidatexamen i fysik och KPU blir du behörig att undervisa på grundskolan årskurs 7-9, med fysik som första ämne och matematik som andra ämne. Du blir även behörig ämneslärare för gymnasiet inom fysik. Du kan välja att läsa ytterligare en termin matematikkurser och därefter också bli behörig lärare inom matematik som andra ämne på gymnasiet.

Vanliga frågor och svar

Om du inte har lärarlegitimation sedan tidigare och vill bli fysiklärare för högstadiet eller gymnasiet kan du läsa Kandidatprogram i fysik – Studiegång ämneslärarutbildning. Programmet ger dig först en kandidatexamen i fysik, som du sedan kan bygga vidare på genom att läsa en Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Mer om detta finns beskrivet ovan.

Om du redan är behörig lärare i andra ämnen för högstadiet eller gymnasiet kan du komplettera din behörighet med fysik genom att läsa fysikkurser hos oss på Stockholms universitet. Hur många kurser och exakt vilka du behöver beror på flera faktorer, till exempel:

  • om du vill bli behörig i fysik för högstadiet eller gymnasiet
  • vilka ämnen du redan är behörig i
  • om du har läst någon fysik tidigare

Det bästa är därför att du kontaktar oss på lararutbildning@fysik.su.se, så hjälper vi dig att välja rätt kurser.

Generellt rekommenderar vi att den som inte har läst fysik på universitetet tidigare börjar med kursen FK3014 Klassisk fysik, 30 hp. Observera att kursen kräver vissa förkunskaper i matematik, så kontrollera att du uppfyller kraven innan du ansöker.

Kunskaper inom modern fysik kan vara ett krav för att undervisa i fysik. Till exempel krävs minst 15 hp modern fysik för att få undervisa i fysik på gymnasiet. Beroende på din tidigare bakgrund inom fysik erbjuder vi kurser i modern fysik på flera nivåer. Nedan listar vi några kurser som vi ofta rekommenderar:

Kvantmekanik (FK5020)

Kvantmekanik, distans (FK5033)

Atom- och Molekylfysik (FK5023)

Kärn- och partikelfysik, astrofysik och kosmologi (FK5024)

Kvantfysikens principer (FK2003)

Relativitetsteori, orienteringskurs FK1018, 7,5 hp

Laborationer och demonstrationer är viktiga verktyg i fysikundervisningen. Därför erbjuder vi en kurs särskilt för dig som vill stärka din kompetens som fysiklärare med fokus på just laborativa moment. Kursen är inriktad på laborationer och demonstrationer anpassade för undervisning på högstadiet och gymnasiet, och är utformad för att kunna läsas parallellt med arbete.

Utveckling av laborationer för fysiklärare - distans (FK5034)

För att vara behörig att undervisa i Naturkunskap på gymnasiet krävs minst 15 hp fysik. Vi har därför utvecklat en kurs som är särskilt utformad för detta behov. Kursen ges på halvfart och är anpassad så att du som är yrkesverksam ska kunna delta utan att behöva ta ledigt från arbetet.

Naturkunskap för gymnasielärare - fysik (FK2010)

Kontakt

lararutbildning@fysik.su.se

Senast uppdaterad: 2026-03-09

Sidansvarig: Fysikum

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.