En ny lärarutbildning

Skärpta inträdeskrav

Utredningen föreslår krav på lägst betyg C i Svenska 3 eller Svenska som andraspråk 3. För förskollärar-utbildningen föreslår utredningen betyg D.

Ämnesstudier och ämnesdidaktiska studier ökas med 15 högskolepoäng

Ökat fokus på läs- och skrivinlärning föreslås, där även utredningen specificerar enskilda metoder som lärarutbildningen ska fokusera på. Den föreslagna ökningen ska även omfatta yrkeslärarutbildningen.

UVK minskas från 60 till 45 högskolepoäng

Alla utbildningar som leder till en lärar- eller förskollärarexamen innehåller idag en utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) som omfattar 60 högskolepoäng. De föreslagna förändringarna av innehållet i UVK ska även omfatta yrkeslärarutbildningen. Minskningen som föreslås innebär bland annat att:

• skolväsendets historia stryks ur innehållet,
• skrivningar om att värdegrunden ska innefatta grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna tas bort, 
• läroplansteori och lärandeteorier, vetenskapsteori och forskningsmetodik kan minskas väsentligt.

Ökat fokus på kognitionsvetenskap

I utredningen uppdrag ingick att lämna förslag på hur utbildningsinnehållet i lärarutbildningarna kan reformeras med ökat fokus på kognitionsvetenskap, vilket också är något som utredningen föreslår och att det även ska ingå i examanensmålen. 

Betänkandet i sin helhet:

Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning

Stockholms universitet är en av flera remissinstanser som lämnat synpunkter på betänkandet. Nedan återfinns yttrande från forskare vid Institutionen för pedagogik och didaktik.

Övergripande synpunkter 

Lärarutbildningens vetenskapliga grund ska vara brett förankrad i olika teorier och metodologisk mångsidig. Vi menar att genom att kombinera empirisk forskning och teoretisk utveckling inom den pedagogiska vetenskapen - utbildningshistoria, läroplansteorier och lärandeteorier - kan utbildningen möta de komplexa krav som ställs på lärare i deras yrkesutövning och bidra till en hållbar utveckling av undervisning och lärande.

Vi instämmer med att det kan finnas behov av att reformera innehållet i UVK för att förstärka kopplingen mellan teori och praktik samt göra de blivande lärarna bättre rustade för sin kommande yrkesverksamhet. Men att enligt förslaget minska UVK uppfattar vi får motsatt verkan. Förslaget riskerar istället tona ner vikten av teoretiska perspektiv, vilka är avgörande för att lärare ska se och förstå relationer och samband i undervisning och för elevers lärande.

Sammanfattning

• Vi motsätter oss förslaget att minska den utbildningsvetenskapliga kärnan.
• Vi instämmer med att det finns behov av att reformera innehållet i UVK för att förstärka kopplingen mellan teori och praktik samt göra lärarstudenterna bättre rustade för sin kommande yrkesverksamhet. Att genomföra detta genom en begränsning av UVK uppfattar vi som ytterst motsägelsefullt.
• Vi förespråkar i stället en förstärkning av UVK. Endast genom att integrera teori och praktik på ett systematiskt och vetenskapligt grundat sätt kan säkerställas att framtidens lärare är väl rustade för de krav och utmaningar som yrket innebär.
• Vi motsätter oss förslaget att ta bort det historiska och sociologiska perspektivet, ”skolväsendets historia och villkor”, från lärarutbildningarna. För att rusta lärarstudenterna för yrket långsiktigt behöver de kunskap om skolsystemets utveckling, förståelse för att skolans organisation och styrning kommer att förändras under deras karriär samt vara förberedda på de socioekonomiska olikheter som präglar dagens skola.
• Vi motsätter oss förslaget att tona ner utvärdering och utvecklingsarbete i utbildningen.
• Vi stödjer generellt minskningen av antal examensmål men motsätter oss att demokrati och mänskliga rättigheter stryks ur examensmålen.
• Vi motsätter oss förslaget till ny bestämmelse i förordningen (2021:1335) där formuleringen om grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna stryks.
• Vi håller delvis med om att yrkesdidaktikens/yrkesämnesdidaktikens roll kan förstärkas.
• Vi motsätter oss förslaget att utveckling av yrkesdidaktik/yrkesämnesdidaktik sker på bekostnad av den utbildningsvetenskapliga kärnan. 
• Vi ställer oss frågande till hur föreslagen förändring av yrkesdidaktiken/ yrkesämnesdidaktiken kan implementeras utan att undervisningens kvalitet och ekonomi påverkas negativt.
• Vi efterlyser starkt en djupgående konsekvensutredning gällande förslagets inverkan på den svenska barn- och ungdomsskolan.

Yttrande från Institutionen för pedagogik och didaktik på lärarutbildningsutredningen SOU 2024:81 pdf, 319.1 kB. (319 Kb)

Debatt

Tidningen Universitetsläraren

”Ta inte bort lärarutbildningens examensmål om värdegrund”
Karin Gunnarsson och Klas Roth tillsammans med andra forskare.

SvD debatt

”Obegripligt göra lärare historielösa”
Joakim Landahl tillsammans med andra forskare.

Nyheter 

"Obegripligt göra lärare historielösa"

Förändringar i lärarutbildningen - videointervju med Matilda Wiklund och prorektor Clas Hättestrand

Krönika om lärarutbildningsutredningen

”Vad kan vi som arbetar inom utbildningsvetenskapliga ämnesområden göra, om vi inte håller med om innehållet i rådande utredningar tillika politiska ambitioner?”