"Obegripligt göra lärare historielösa"
Förslaget i lärarutbildningsutredningen att ta bort skolväsendets historia från lärarutbildningen väcker nu stark kritik från flera ledande forskare inom pedagogik och historia. I en debattartikel i Svenska Dagbladet lyfter de faran om en historielös skola som riskerar att lämna morgondagens lärare utan viktiga verktyg för att förstå och kunna utveckla sin framtida arbetsplats.

Den 3 december överlämnades betänkandet från utredningen ”Utveckla lärar- och förskollärarutbildningarna” (SOU 2024:81) till utbildningsminister Johan Pehrson och skolminister Lotta Edholm. Utredaren föreslår bland annat att skolväsendets historia bör lyftas bort från det kursinnehåll som hör till den utbildningsvetenskapliga kärnan i lärarutbildningarna, som bland annat innefattar skolans organisation, styrdokument och lärolaner. Detta väcker nu stark kritik från flera forskare.
För att förstå skolan som arbetsplats och institution behöver lärare kunskap om dess historiska utveckling, menar debattörerna. Detta eftersom skolan styrs, inte bara av sina styrdokument, utan också av sin historia. För att kunna utveckla skolan, menar man vidare, behöver alla lärare en förståelse för hur historien och traditioner påverkar deras arbete och varför förändringar visat sig vara svåra att genomföra. Att mot bakgrund av detta formulera en förordning som helt fokuserar på aktuella läroplaner, kursplaner och ämnesplaner är enligt författarna obegripligt.
De lyfter också vikten av historiska insikter som nödvändiga för att som lärare kritiskt kunna granska samtida trender och reformer, något som är en central del av lärarprofessionalismen. Det är särskilt ironiskt, påpekar debattörerna, att samma utredning som föreslår att utbildningshistoriska perspektiv ska tas bort från lärarutbildningen själva använder historiska resonemang för att motivera sina förslag.
Länk till debattartikel i Svenska Dagbladen (betalvägg):
Obegripligt göra lärare historielösa
Läs betänkandet i sin helhet på regeringens webbplats:
Ämneskunskaper och lärarskicklighet – en reformerad lärarutbildning
SOU 2024:81
Forskarna bakom artikeln
Johannes Westberg, docent i historia och professor i utbildningens filosofi och historia, Universitetet i Groningen, Nederländerna
Joakim Landahl, professor i pedagogik med inriktning mot utbildningshistoria, Stockholms universitet
Anna Larsson, professor i idéhistoria, Umeå universitet
Esbjörn Larsson, docent i historia, professor i utbildningshistoria och dekan vid Fakulteten för utbildningsvetenskaper vid Uppsala universitet
Germund Larsson, doktor i utbildningshistoria, Uppsala universitet
Daniel Lindmark, professor i kyrkohistoria och historia med utbildningsvetenskaplig inriktning, Umeå Universitet
Christian Lundahl, professor i pedagogik, Örebro universitet
Kontakt vid Stockholms universitet för frågor
Joakim Landahl, Institutionen för pedagogik och didaktik
Senast uppdaterad: 12 december 2024
Sidansvarig: IPD