Om oss
Institutionen för pedagogik och didaktik har under de senaste åren levt i en både expansiv och berikande utvecklingsfas. Många olika verksamhetsinriktningar har förts samman och bidragit till att vi idag är en av de större institutionerna vid den samhällsvetenskapliga fakulteten.
Institutionen erbjuder utbildning på både grund- och avancerad nivå samt forskarutbildning i pedagogik. Vi erbjuder en bred palett av utbildningar, bland annat studie- och yrkesvägledarprogrammet, PAO-programmet och Yrkeslärarprogrammet. Vi ger också flera kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan som ingår i lärarutbildningen. På avancerad nivå utbildar vi rektorer inom rektorsprogrammet och vi har flera mastersprogram, varav ett internationellt program på engelska med studenter från hela världen. Centrum för universitetslärarutbildningen (CeUL) som bedriver kompetensutbildning för universitetslärare har också sin hemvist vid institutionen.
INSTITUTIONEN I SIFFROR
Ca 180 anställda, inkl 100 forskare, drygt 30 doktorander, och 40 administratörer
8 000 studenter
8 program på grund- och avancerad nivå och en forskarutbildning
ca 100 kurser
Priser och utmärkelser
2023
Disputationer
Ali Mohammed, Kollektiv identitetsformering i sociala medier: Interaktion i tre Facebookgrupper.
Ann J Sandén, Social kompetens – också ett disciplinerande uttryck.
2022
Disputationer
Niklas Hill, Demokrati på köpet? Demokratisynen i svenska föreningshandböcker 1949–2010.
Jakob Ulenius, Maskulinitetens mening. En fenomenologisk undersökning av den psykoterapeutiska situationen.
Carles Fuster Sanssalvador, En studie om avsiktlighet hos flerspråkiga elever i spanska.
Aron Schoug, Storskaligt kreativt samarbete. Organisering och kollektivt lärande i ett konst- och teaterprojekt.
Jacob Ulenius, Maskulinitetens mening. En fenomenologisk undersökning av den psykoterapeutiska situationen.
Priser och utmärkelser
Rebecca Adami fick Bertha Lutz Prize för sin forskning om kvinnor i FN.
Aino Collmar och Annika Davén fick Vägledarpriset 2022, för sitt arbete med Vägledningspodden. De undervisar på Studie- och yrkesvägledarprogrammet.
Joakim Landahl fick Gerda Höjers pris för sin forskning om Fridtjuv Berg.
2021
Disputationer
Fika Burton Mwakabungu, Exploring young fishers’ and teachers' knowledge and value aspects concerning the practice of fishing in the Rufiji Delta in Tanzania.
Anthemis Raptopoulou, Politics of contemporary education policy: The case of programming in the Swedish curriculum.
Maria Mersini Pananaki, The Parent–Teacher Encounter: A (mis)match between habitus and doxa.
2020
Disputationer
Claudia Schumann, Becoming things, becoming-world – On cosmopolitanism, reification and education.
Petra Petersen, Delaktighet och digitala resurser – Barns multimodala uttryck för delaktighet i förskolan i flerspråkiga områden.
Reed T. Curtis, Without mast, without sails, without compass – Non-traditional trajectories into higher education and the duality of the folk market.
Maria Christidis, Integrated teaching for expanded vocational knowing – Studies in the Swedish upper secondary Health and social care program.
Tobias Malm, Konsten att hålla ihop. Om lärande och organisering i rockband.
Noam Ringer, Patterns of coping: How children with ADHD and their parents perceive and cope with the disorder.
Helena Reierstam, Assessment in multilingual schools: A comparative mixed method study of teachers’ assessment beliefs and practices among language learners – CLIL and migrant students.
Natalie Nielsen, The Erasmus learning journey – Students’ experiences from a mobility period abroad.
2019
Disputationer
Trine Jønland Højsgaard, Reframed identity. Red Cross nurses' identity formation.
Eric Larsson, Innerstadsgymnasierna. En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor och deras positionering på utbildningsmarknaden i Stockholm.
Isak Benyamine, Konstnärliga undervisningspraktiker. Genealogier, diskurser och makt.
2017
Disputationer
Caroline Ignell, Exploring changes of conceptions, values and beliefs concerning the environment. A longitudinal study of upper secondary school students in business and economics education.
Christer Langström, Lärande i professionellt samtalsstöd – villkor för vuxna arbetssökandes karriärprocesser.
Fredrik Odhammar, Möten i psykodynamisk barnpsykoterapi. Förväntningar, samspel och förändring.
Enni Paul, Skriftbruk som yrkeskunnande i gymnasial lärlingsutbildning. Vård- och omsorgselevers möte med det arbetsplatsförlagda lärandets skriftpraktiker.
Jared O. Odero, ICT-based Distance Education. A study of university students’ views and experiences in early post-apartheid South Africa.
Liza Haglund, Towards Epistemic and Interpretative Holism. A critique of methodological approaches in research on learning.
Mimmi Waermö, Dialectics of Negotiagency: Micro Mechanisms in Children's Negotiation in Play Activity.
Corrado Matta, A Field of Veiled Continuities. Studies in the Methodology and Theory of Educational Research.
Khaleda Gani Dutt, The Role of Adult Literacy in Transforming the Lives of Women in Rural India: Overcoming Gender Inequalities. Comparative Case Studies in Bhilwara District Rajasthan & Howrah District West Bengal India.
Ellen Carm, Caught in Culture? Cultural Transformation Through HIV/AIDS Prevention Education in Zambia.
Christine Bendixen, Voices for Change. Hopes and Costs for Empowerment – a Study on Women’s Claims in the Egyptian Revolution.
Ruhi Tyson, The Rough Ground: Narrative Explorations of Vocational Bildung and Wisdom in Practice.
Katarina Lagercrantz All, Delaktighets- och lärprocesser i en yrkesutbildningden.
Skulpturen The Pearl, "Pärlan"
Sedan våren 2009 finns institutionen på Frescativägen 54. För våra besökare kan det ibland vara ganska svårt att hitta hit och för oss också att ge en bra vägbeskrivning. Mot den bakgrunden föddes en idé om en skulptur som skulle förenkla för alla att hitta rätt.
Skulpturen The Pearl, eller Pärlan som vi kallar den, är placerad i en skogsglänta, under några lönnträd, till höger om entrén. Denna placering ger platsen en sagolik atmosfär, nästan lite mystisk. Det känns som om den har rullat dit av en tillfällighet.
Här berättar konstnären Frida Tebus mer om Pärlan:
– Min installation skapar tillsammans med skogsgläntan ett slags kulturlandskap som knyter an till områdets konkreta historia och mer metaforiskt för läroplatsens idé: att odla ”pärlor” inom forskning och utbildning. Monumentalitet handlar för min del inte om ”ju större desto bättre” utan om upplevelsen av förhållandet till människan/kroppen, jaget och minnet. För mig är det inte frågan om en monumentalitet kontra en funktionalitet, utan snarare att en välanvänd miljö som just genom sin funktionalitet skapar en slags monumentalitet.
Läs mer:
Frescativägen 54 – universitetets första byggnad
Den 9 september 1963 invigdes Frescativägen 54 av kung Gustaf VI Adolf.
Det var när Stockholms högskola 1960 fick status som universitet som planerna började ta form på en flytt från det gamla högskoleområdet vid Observatoriekullen i Stockholms innerstad till Frescatiområdet. Det var för att få ett mer geografiskt sammanhållet universitet samtidigt som man kunde bygga fler, större och mer ändamålsenliga undervisningslokaler.
Frescativägen 54 blev vid invigningen Stockholms universitets första nybyggda institutionsbyggnad i Frescatiområdet. År 1964 flyttade Botaniska institutionen till området Lilla Frescati och följdes några år senare av Wallenberglaboratoriet. Detta blev starten för universitetsområdet i Frescati.
Funkisarkitektur
Byggnaden är ritad av funkisarkitekten Paul Hedqvist (1895-1977) och projekterades för den arkitekttävling som genomfördes för det nya universitetsområdet. Hedqvist är kanske mest känd för att ha ritat Tranebergsbron (1933), Kårhuset (för Stockholms högskola 1935), Skatteskrapan (1955) och Dagens Nyheters hus (1964). Utmärkande för Paul Hedqvists arkitektur är hans rätvinklighet och förkärlek för kvadratiska proportioner i både fasad- och fönsteruppdelning.
Fastigheten är utformad som två ihopkopplade huskroppar med ett trapphus i mitten, där den ena delen består av fem våningar och den andra av sex. För att harmoniera med Naturhistoriska riksmuseet kläddes huset med rött tegel. Till huset finns två entréer, där dagens huvudentré ansluter till promenadvägen genom Djurgårdsbacken bakom museet.
I maj 1961 togs det första spadtaget till byggnaden, som ursprungligen var tänkt för ett kemiskt övningslaboratorium, och invigdes två år senare av kung Gustaf VI Adolf. Ett minne från detta finns bevarat i en stenplatta på husets baksida.
Hyresgäster
Frescativägen 54 har tidigare använts som kemiskt övningslaboratorium (1963-1995), evakueringshus under renovering av den ordinarie Manillaskolan (1996-1997) samt för tillämpad miljöforskning (1998-2008). Nuvarande hyresgäster är Institutionen för pedagogik och didaktik som flyttade in 2009.
Bok om institutionen - utveckling och avtryck inom forskning och utbildning
Institutionen för pedagogik och didaktik är relativt ung och fick sitt nuvarande namn 2011. Historien börjar dock långt tidigare än så och verksamheten idag är frukten av en rad sammanslagningar och tillskott genom åren. I samband 10-årsfirandet gav vi ut en jubileumsbok, som ger både en historisk och samtida bild av utvecklingen inom utbildning, forskning och samverkan vid institutionen.
För vidare läsning, nedladdning och beställning
Möt våra medarbetare
Här presenterar vi några av våra medarbetare.
Simon Granbohm, studie- och karriärvägledare
Thórunn Jakobsdóttir, utbildningsadministratör
Kontakt
Telefon och e-post
Växel telefon: 08-16 20 00
E-post: info@edu.su.se
E-post utbildning: studieinfo.edu@su.se
E-post medarbetare och forskare: fornamn.efternamn@edu.su.se
Besöksadress
Frescativägen 54, Frescati, Stockholm
Frescativägen 50, (med taxi)
Postadress
Stockholms universitet
Institutionen för pedagogik och didaktik
SE-106 91 STOCKHOLM
- Besöksadress
Frescativägen 54
Rum 1610
Senast uppdaterad: 5 september 2023
Sidansvarig: Institutionen för pedagogik och didaktik