Forskningsprojekt Analyser av kommunala variationer i insatser för unga som varken arbetar eller studerar
Projektet "Bortom goda exempel – analyser av kommunala variationer i insatser för unga som varken arbetar eller studerar" syftar till att kartlägga vilka insatser som tillhandahålls inom kommunerna. Den bygger på registerdata, policydokument och intervjuer med ansvariga inom socialtjänst och aktörer i ca 20 kommuner.
Omkring var tionde ung person står i Sverige idag utan arbete eller utbildningsplats, och år 2014 uppgick antalet unga i åldrarna 16-29 år som varken arbetar eller studerar (UVAS) till ca 165 000 personer. Detta är en mycket utsatt grupp, en del med mångfacetterade sociala problem och andra i riskzonen för att få det som en konsekvens av sitt utanförskap. Gruppen kan dessutom bli ännu större framöver. Invandrare är i dagsläget överrepresenterade bland UVAS, bland utrikesfödda är andelen UVAS ca tre gånger så stor som bland inrikesfödda, och många nyanlända flyktingar kan förväntas få svårt att finna ett arbete eller en plats i utbildningssystemet.
Projektbeskrivning
Mot bakgrund av detta har UVAS uppmärksammats allt mer, både nationellt och lokalt. På nationell nivå har regeringen t.ex. tillsatt kommittén Delegationen för unga till arbete (DUA) som skall främja statlig och kommunal arbetsmarknadspolitisk samverkan och utveckla nya samverkansformer, medan på lokal nivå har socialtjänsten och andra aktörer utvecklat ett stort antal olika konkreta insatser.
Risken att hamna i gruppen UVAS varierar stort mellan landets kommuner, samtidigt som det saknas vetenskaplig evidens kring de olika åtgärdernas innehåll, organisation och funktionssätt. Ett sätt att bidra med systematisk kunskap om insatsernas karaktär och betydelse är att utgå från kommuner som givet sina strukturella förutsättningar har en hög respektive låg andel UVAS och studera vilka åtgärder tillhandahållits inom kommunerna samt hur åtgärderna är utformade och organiserade.
Detta kommer här att göras utifrån en så kallad förklarande blandmetodsmodell, ett två-stegs förfarande där en kvantitativ studie ligger till grund för en kvalitativ. Den kvantitativa studien bygger på nationella registerdata, medan den kvalitativa studien bygger på analyser av policydokument samt intervjuer med ansvariga inom socialtjänsten och andra aktörer i ca 20 kommuner.
Projektet genomförs i samarbete med OsloMET, där en tvillingstudie genomförs.
FORTE grant nr. 2017-00457
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Renate Minas
Universitetslektor
Medlemmar
Tomas Korpi
Professor
Lisa Andersson
Universitetslektor
Carina Mellberg
Forskningsassistent
