Stockholms universitet

Forskningsprojekt Att förstå epilepsi

Syftet med projektet är att undersöka förändrade och bestående attityder till epilepsi och hur dessa förändringar har påverkat tillgången till skola och utbildning för personer med epilepsi

Blurry crowd crossing street

Idag är epilepsi en av de vanligast kända neurologiska sjukdomarna i Sverige och i hela världen lever minst 50 miljoner personer med epilepsi. Flera nyligen genomförda studier har bekräftat att felaktiga och ålderdomliga uppfattningar om sjukdomen leder till fortsatt stigmatisering och diskriminering av personer som lever med epilepsi.

  • Hur kan vi förstå kunskapsproduktionen om tillgång till utbildning för personer med epilepsi i Sverige mellan 1950 och 2020 och vilka kontinuiteter finns det över tid?
  • Vilka konsekvenser får stigmatiseringen av personer med epilepsi, för deras möjligheter att få tillgång till utbildning och därefter komma in på arbetsmarknaden?

Det är några av de frågor som projektet "Att förstå epilepsi" kommer att undersöka.

 

Forskningsprojektets fullständiga titel: Att förstå epilepsi. Kunskap, utbildning och stigmatisering, 1950-2020.
 

Projektbeskrivning

I svensk historia har epilepsi haft en särställning bland sjukdomar. Enligt 1915 års äktenskapslag var personer med förmodad ärftlig epilepsi förhindrade att gifta sig, en lag som gällde fram till 1969. Epilepsin antogs vara förenad med sinnessjukdom, sinnesslöhet och degeneration, och myter och fördomar har varit spridda. År 1935 infördes den steriliseringslag som möjliggjorde och reglerade steriliseringar i Sverige. Rasbiologer argumenterade för att sterilisering utgjorde ett viktigt komplement till äktenskapsförbudet, medan kritiker i läkarkåren ansåg ingreppet vara inhumant. Personer med epilepsi var även utestängda från många yrken under hela perioden, vilket enskilda patienter, läkare och politiker på 1970-talet hävdade var en form av diskriminering.

Idag är epilepsi en av de vanligast kända neurologiska sjukdomarna i Sverige och i hela världen lever minst 50 miljoner personer med epilepsi. Flera nyligen genomförda studier har bekräftat att felaktiga och ålderdomliga uppfattningar om sjukdomen leder till fortsatt stigmatisering och diskriminering av personer som lever med epilepsi.
 
I relation till tidigare forskning är syftet med projektet att undersöka förändrade och bestående attityder till epilepsi och hur dessa förändringar har påverkat tillgången till skola och utbildning för personer med epilepsi. Genom att undersöka tillgången till utbildning och skolor för personer med epilepsi och därmed öka kunskapen om de kulturella aspekterna av sjukdomen, kan projektet bidra till att minska stigmatiseringen av sjukdomen. Något som skulle gynna människor som idag lever med epilepsi.

Projektmedlemmar

Projektansvariga

Matilda Svensson Chowdhury

Unviversitetslektor

Malmö universitet, Institutionen för socialt arbete

Medlemmar

Johanna Ringarp

Universitetslektor

Institutionen för pedagogik och didaktik
Johanna Ringarp_CM