Stockholms universitet

Forskningsprojekt Förlust av anhörig och psykisk ohälsa under coronapandemin: En flermetodologisk ansats

Forskning har visat att förlusten av en anhörig har konsekvenser för den psykiska hälsan. Även om pandemin kommer att övergå så kommer den att fortsatt inverka på den psykiska hälsan hos anhöriga även efter pandemin.

Pandemins konsekvenser för anhörigas psykiska hälsa och de förhållanden som försvårat sorgeprocessen är fortfarande outforskade. Detta projekt syftar till att undersöka psykiska hälsokonsekvenser vid anhörigförlust före och under pandemin, under pandemins olika faser, om dödsfall till följd av COVID-19 är särskilt svåra jämfört med andra dödsorsaker och om det finns skillnader gällande dessa samband mellan olika socio-demografiska grupper. I projektet undersöks också vilka specifika förhållanden och upplevelser som kan förklara dessa samband bland sörjande.

Foto: Johannes Erlandsson/Mostphotos

Projektbeskrivning

Cirka 120,000-180,000 svenskar har förlorat en anhörig i COVID-19. Utöver detta har omkring tio gånger så många förlorat en anhörig till följd av andra dödsorsaker under pandemin. Forskning har visat att förlusten av en anhörig har konsekvenser för den psykiska hälsan. Pandemin och dess restriktioner kan ha inneburit en särskild utmanande situation för anhöriga i sorg och därmed en ökad risk för psykisk ohälsa.

Pandemins konsekvenser för anhörigas psykiska hälsa och de förhållanden som försvårat sorgeprocessen är dock fortfarande outforskade. I detta forskningsprojekt undersöks psykiska hälsokonsekvenser vid anhörigförlust före och under pandemin, under pandemins olika faser, om dödsfall till följd av COVID-19 är särskilt svåra jämfört med andra dödsorsaker och om det finns skillnader gällande dessa samband mellan olika socio-demografiska grupper. Genom en kvalitativ ansats undersöks också vilka specifika förhållanden och upplevelser som kan förklara dessa samband bland sörjande.

Forskarna inom projektet avser att använda kvantitativa longitudinella registerdata med information om dödsfall i hela den svenska befolkningen och därigenom studera sambanden mellan anhörigförlust och psykisk ohälsa under pandemin. Kvalitativa intervjuer kommer att genomföras med individer som förlorat en anhörig under pandemin i syfte att studera förhållanden och upplevelser som kan förklara sådana samband.

Även om pandemin kommer att övergå så kommer den att fortsatt inverka på den psykiska hälsan hos anhöriga även efter pandemin. Genom en flermetodologisk ansats kommer föreliggande projekt öka kunskapen om psykisk ohälsa vid anhörigförlust under pandemin samt dess underliggande orsaker.

Kunskap skapas i syfte att vägleda policies och åtgärder för att minska dess negativa konsekvenser. Sådan kunskap är inte minst viktig för utformandet av åtgärder inför framtida pandemier och hälsokriser.

Projektmedlemmar

Projektansvariga

Mikael Rostila

Professor

Institutionen för folkhälsovetenskap
mik

Medlemmar

Lisa Berg

Universitetslektor/docent

Institutionen för folkhälsovetenskap
Lisa Berg

Rakel Eklund

Forskare

Uppsala universitet

Alessandra Grotta

Forskare

Institutionen för folkhälsovetenskap
Alessandra Grotta

Ayako Hiyoshi

Gästforskare

Institutionen för folkhälsovetenskap
Hiyoshi_2021

Can Liu

Forskare

Institutionen för folkhälsovetenskap
Can Liu

Josefin Sveen

Docent

Universitetet i Bergen

Nyheter