Forskningsprojekt Litteraturens roll i totalitära tider: teoriutveckling som "humanistiskt motstånd" i svensk exil
Projektet undersöker på vilket sätt litteraturvetarna i svensk exil, Käte Hamburger och Walter A. Berendsohn, i sitt arbete och i sin korrespondens gav svar på frågor om litteraturens roll i krigs- och kristider.
Vilken bör litteraturens och litteraturvetenskapens roll vara i ett samhälle som tagits över av totalitära politiska krafter? Och hur kan en litterär tradition mobiliseras och rehabiliteras för att tjäna ett fritt samhälle, när den antidemokratiska regimen väl har fallit? Det är frågor som författare och forskare i exil brottades med efter det att de tvingats fly Tyskland till följd av nazisternas maktövertagande 1933. Två av dem, litteraturvetarna Käte Hamburger och Walter A. Berendsohn, var under sin exil verksamma i Sverige. Projektet undersöker på vilka sätt deras vetenskapliga arbete och dialog med varandra formar svar på frågor om litteraturens roll i krigs- och kristider. Syftet med studien är att påvisa hur det ur denna konfrontation mellan politisk utsatthet och vetenskaplig praktik skapas ny litteraturteoretisk kunskap. Centralt för projektet är förståelsen av exilen som en specifik historisk kontext där idéer och begrepp cirkulerar och omdefinieras i nätverk av aktörer och arenor. Denna cirkulation inbegriper översättning mellan språk liksom mellan akademiska kulturer, där nyckelbegrepp som "humanism", "fiktion" och "värld" (om)förhandlas och utvecklas. För att kunna följa denna dynamiska idéutveckling tar sig projektet an ett omfattande och tidigare okänt arkivmaterial i Sverige och i Tyskland. Genom att avtäcka en outforskad del av humanistisk vetenskapshistoria i svensk exil bidrar projektet till ny kunskap om framväxten av litteraturteori under efterkrigstiden.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Markus Huss
Universitetslektor, Docent
Caroline Merkel
Universitetslektor
Mer om projektet
Beskrivning på tyska: Literatur in totalitären Zeiten: Theoriebildung als "humanistischer Widerstand" im schwedischen Exil
Welche Rolle spielen Literatur und Literaturwissenschaft in einer Gesellschaft, die von totalitären politischen Kräften übernommen wurde? Und wie können literarische Traditionen nach dem Sturz antidemokratischer Regime wiederbelebt werden, um dem Aufbau einer freiheitlichen Gesellschaft zu dienen? Mit diesen Fragen haben sich Schriftsteller_innen und Wissenschaftler_innen im Exil auseinandergesetzt, nachdem sie 1933 vor den Nationalsozialisten aus Deutschland fliehen mussten. Zwei von ihnen, die Literaturwissenschaftlerin Käte Hamburger und der Literaturwissenschaftler Walter A. Berendsohn, wirkten während ihres Exils in Schweden. Das Projekt untersucht, wie ihr wissenschaftliches Werk und ihr Dialog miteinander Antworten auf die Frage nach der Rolle der Literatur in Kriegs- und Krisenzeiten prägten. Ziel der Studie ist es zu zeigen, wie die Konfrontation von politischer Verwundbarkeit und wissenschaftlicher Praxis neue literaturtheoretische Erkenntnisse hervorgebracht hat. Im Mittelpunkt des Projekts steht das Verständnis von Exil als einem spezifischen historischen Kontext, in dem Ideen und Konzepte in Netzwerken von Akteur_innen und Arenen zirkulieren und neu definiert werden. Diese Zirkulation schließt Übersetzungen zwischen Sprachen sowie zwischen akademischen Kulturen ein, in denen Schlüsselkonzepte wie "Humanismus", "Fiktion" und "Welt" (neu) verhandelt und entwickelt wurden. Um dieser dynamischen Entwicklung von Ideen auf die Spur zu kommen, stützt sich das Projekt auf umfangreiches und bisher wenig berücksichtigtes Archivmaterial in Schweden und Deutschland. Indem das Projekt einen bisher unerforschten Teil der Geschichte der Geisteswissenschaften im schwedischen Exil beleuchtet, trägt es zu neuen Erkenntnissen über die Entwicklung der germanistischen Literaturwissenschaften in der Nachkriegszeit bei.