Stockholms universitet

Forskningsprojekt Mobilitet och biologiskt upptag av giftiga metaller i kontaminerade jordar (ToxMet)

I Sverige finns cirka 86 000 områden som är förorenade eller möjligt förorenade, ofta med kadmium, bly eller kvicksilver. Detta projekt syftar till att stärka upp de verktyg vi har för riskbedömning och på så sätt göra det lättare att prioritera vilka områden som bör saneras.

Kadmium (Cd), bly (Pb) och kvicksilver (Hg) är de metaller vilka Kemikalieinspektionen har klassificerat som särskilt farliga. Vi har idag ett stort antal lokaler som är kontaminerade med dessa metaller. Hur stor risk dessa områden utgör för människa och miljö beror på en rad olika faktorer vilket gör riskbedömningen svår. I detta projekt har vi som mål att förbättra riskbedömningsverktygen för förorenad mark samt skapa en bättre förståelse för rörligheten av dessa metaller i olika typer av förorenade jordar.

Vi välkomnar nu kommuner, länsstyrelser och andra intressenter att lämna förslag på vilka lokaler som ska ingå i vår forskningsstudie. Vi välkomnar även alla intressenter till vårt första ToxMet-webbinarium den 20 Mars kl 13.00! Mer information under ”Projektbeskrivning”

Projektbeskrivning

 

Mer om projektet

Riskbedömning av förorenade jordar i Sverige baseras på den svenska metoden för inventering av förorenade områden (MIFO). Idag bedöms cirka 1 300 av Sveriges 86 000 registrerade platser (alltså områden identifierade som potentiellt eller bekräftat förorenade) utgöra mycket stora risker för människors hälsa eller miljön. En nyligen genomförd analys där Sveriges kvalitativa riskbedömningsmetod jämfördes med den kvalitativa metoden som används i Tyskland indikerar dock att vi underskattar antalet platser som utgör en potentiell risk (Wanner et al. 2023). Bättre verktyg behövs för riskbedömning av förorenad mark i Sverige.

Förorenade jordar består av olika naturliga material (t. ex. olika oorganiska och organiska partiklar och mikroorganismer), samt en blandning av giftiga metaller och organiska föroreningar. I vilken utsträckning dessa föroreningar är tillgängliga för transport med den mobila fasen (t.ex. grundvatten) beror på typen av förorening, jordpartiklarnas egenskaper, mikrobiell aktivitet och kemin i omgivande porvatten. Därför ger den totala koncentrationen av en specifik förorening, som ofta används i riskbedömningar, ej tillräcklig information om risken av läckage av föroreningarna till andra områden. För att bättre karakterisera denna risk rekommenderas därför standardiserade lak- och perkolationstester (vanligast SS-EN-12457-3 och SIS C EN/TS 14405). Även om dessa tester bidrar till värdefull kunskap så utgör bedömningen och extrapoleringen av de data som produceras en betydande utmaning. Det är till exempel svårt att i dessa tester återskapa naturliga förhållanden, såsom pH, redoxförhållanden och vattenkemi.

Dessutom uppnås inte alltid jämvikt mellan den fasta och lösta fasen, på grund av att testerna är tidsbegränsade och desorptionskinetiken långsam, vilket leder till att mobiliteten av metallerna underskattas. Genom att kombinera standardiserade lak- och perkolationstester med nya metoder som vi utvecklar inom våran forskningsgrupp så kommer vi bidra till att förbättra de riskbedömningsverktyg som idag används.
Vi kommer under 2024 samla in jord från 5-7 kontaminerade områden för att sedan
    • Studera adsorption/desorption-kinetiken av Cd, Pb och Hg
    • Kvantifiera hur stor andel av föroreningarna som är tillgänglig för desorption
    • Identifiera miljöförhållanden och egenskaper hos jorden (biotiska och abiotiska) som ökar metallernas rörlighet och tillgänglighet för levande organismer
    • Koppla metallernas rörlighet till deras kemiska speciation samt till biologiskt upptag i människor och vattenlevande organismer
    • Utveckla nya rekommendationer för tillämpningen av standardiserade lak- och perkolationstester i riskbedömning för kontaminerade områden

Projektmedlemmar

Projektansvariga

Sofi Jonsson

Universitetslektor/Enhetschef

Institutionen för miljövetenskap
Sofi Jonsson profilbild

Medlemmar

Hanna Karlsson

Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet

Ulf Skyllberg

Swedish University of Agricultural Sciences | SLU · Department of Forest Ecology and Management

Justyna Hampel

Stabsforskare

Institutionen för miljövetenskap
JHampel

Elena Gorokhova

Professor

Institutionen för miljövetenskap
Elena Gorokhova

Ann-Kristin Eriksson Wiklund

Studierektor/Forskare

Institutionen för miljövetenskap