Forskningsprojekt Relationsrätten – om rättsförhållanden till följd av personliga relationer
Forskningsprojekt som syftar till att analysera i vilken omfattning personliga relationer låter sig inordnas i arv- och familjerätt samt hur de kan regleras genom avtal och andra civilrättsliga rättshandlingar.
I "Relationsrätten – om rättsförhållanden till följd av personliga relationer" kartläggs och problematiseras rättsfrågor om personliga relationer över livscykeln. Rättsfrågor som rör människors personliga relationer omfattas av många regelverk, privaträttsliga såväl som offentligrättsliga, nationella såväl som överstatliga. I grunden handlar det om enskildas rätt till respekt för privat- och familjeliv. En utgångspunkt är att nära relationer är ett av våra grundläggande mänskliga behov. Familjen skyddas därför genom många regelverk. Men relationsrätten omfattar också relationsformer som sällan eller aldrig inbegrips i familjerätten eller i rättsliga begrepp som närstående eller anhörig. Här märks såsom särboende, vänskap och bostadsgemenskap, liksom bonusbarn och styvsyskon. Att en relation inte omfattas av familjerätt eller andra lagar kan innebära att rättsligt skydd relaterande saknas och heller fullt ut kan skapas av de berörda genom avtal.
Projektbeskrivning
Att en relation inte omfattas av det familje- eller arvsrättsliga regelverket kan innebära att rättsligt skydd för relationen saknas eller är svagare och att de personer som relaterar har färre legala rättigheter och plikter, såväl i förhållande till varandra som i förhållande till andra, jämfört med relationer som omfattas av familjerättsliga lagstiftning eller närstående begreppet. Detta också med beaktande av att ett visst skydd kan fås genom att de berörda upprättar andra rättshandlingar (Fineman 2004;Fredwall 2022, Huntington 2016; Scherpe 2011). I allt större utsträckning uppmanas relaterande att lösa såväl dispositiva som indispositiva rättsfrågor utanför domstol med ett begränsat inslag av myndighetskontroll ( Nylund 2023, Singer 2022). Bland fördelarna med denna utveckling märks begränsade samhällskostnader och att enskildas grundläggande rätt till skydd för privat- och familjeliv upprätthålls. Ur andra perspektiv väcks dock frågor: Bland dessa märks hur rättssäkerhetskriterier såsom likhet inför lagen och förutsägbarhet samt skydd för relationens svagare part upprätthålls (Herring 2014). R3/23.
Begreppet relationsrätt, myntades av Kirsten Ketscher 2012, för att beskriva personliga relationer över livscykeln (Ketscher 2012). Relationsrätten kan sägas bygga på familje- och arvsrätt i traditionell bemärkelse. Men relationsrätten omfattar också relationsformer som sällan eller aldrig inbegrips i familjerätten eller i de rättsliga begreppen närstående eller anhörig. Här märks begrepp såsom sociala föräldrar men också särboende, vänskap och bostadsgemenskap. En första utgångspunkt i relationsrätten, är att formerna för personliga relationer har blivit allt mer flexibla och därför är svårare att rättsligt kategorisera (Beck-Gernsheim 2002; Maclean 2005). Detta märks in minst på det ökande antalet överrättsavgöranden av relevans för relationsrätten; t.ex. NJA 2021 s. 46, här tillerkändes en särbo inte närståendeersättning enligt 5:2 skadeståndslagen; NJA 2022 s. 645 rörande försäkringsersättning, här ansågs ett par med långvarig bostadsgemenskap men utan en sexuell relation omfattas av sambolagen.
En andra utgångspunkt är att personliga relationer som inte fullt ut omfattas av det arvs- och familjerättsliga regelverket ibland kan skyddas genom att de berörda upprättar andra rättshandlingar (Göransson 2022, Herring 2021; Ramberg 2022). Här märks avtalskonstruktioner såsom samboavtal, skuld- och gåvobrev liksom testamente (Agell & Brattström 2022; Brattström & Singer 2023: Eriksson 2022; Grauers 2022). Nytillkommet är förslag om lag om föräldrafullmakt (SOU 2022:38) och EU-förslag om föräldraskapscertifikat (COM/2022/0695). Rör det sig om offentligrättsliga förhållanden, såsom hälso- och sjukvård eller offentlighet och sekretess (Marcusson 2022), har de berörda dock få eller inga möjligheter att påverka vilken betydelsen relationen ska ges i förhållande till definitionen av närstående inom olika rättsområden (SOU 2022:38; RÅ 2009 ref. 17).
En tredje utgångspunkt är att personliga relationer är betydelsefulla för att tillgodose behov av att få men också att ge omsorg och ekonomisk försörjning. Omsorg kan avse närhet och omtanke. För barn tillkommer regelmässigt personlig omvårdnad och vägledning (Singer), så kan också vara fallet för vuxna vid sjukdom, funktionsvariatoner och ålderdom (Mattsson & Numhauser-Henning 2017). Försörjning rör frågor om ekonomi, underhåll, bodelning, samägande, bostad, pensioner, socialt bistånd, social- och andra försäkringar, skatt, etc.
Projektet syftar till att analysera: 1) i vilken omfattning personliga relationer låter sig inordnas i arv- och familjerätt i enlighet med äktenskapsbalken, sambolagen, föräldrabalken och ärvdabalken, 2) kan regleras genom avtal och andra civilrättsliga rättshandlingar eller 3) omfattas av de olika närståendebegrepp som återfinns i andra författningar och rätts- och myndighetspraxis samt 4) relationens rättsliga konsekvenser i förhållande till dels de involverade dels till samhälle och tredje man. Ett övergripande syfte är att identifiera rättskonstruktioner som bidrar till rättssäkerhet, förutsägbarhet och skydd för svagare part.
Projektmedlemmar
Projektansvariga
Johanna Schiratzki
Forskare