Stockholms universitet

Forskningsprojekt Revitalisering av det nationella minoritetsspråket finska

Regeringen ger Stockholms universitet i uppdrag att under 2022–2024 stärka och utveckla arbetet med revitalisering och bevarandet av minoritetsspråket finska. Avdelningen för finska arbetar med uppdraget genom olika delprojekt.

Våra aktiviteter inom projektet utgår dels från synpunkter som framkommit i samråd eller samarbete med nationella minoriteter, språkbärare och andra aktörer, dels från interna diskussioner på avdelningen för finska vid Stockholms universitet. Vi har arbetat med två huvudområden som bidrar till den språkliga infrastrukturen för finskan: finskans revitalisering i det svenska samhället i stort och pedagogiska projekt som utvecklar användningen och inlärningen av finska.

Uppdragsbeskrivning ur regeringens beslut Ku2022/00584:

"Lärosätena Lunds universitet, med ansvar för jiddisch, Stockholms universitet, med ansvar för finska, Umeå universitet, med ansvar för meänkieli och samiska och Södertörns högskola, med ansvar för romani chib, ska inom ramen för uppdraget utveckla det arbete och den verksamhet som de bedriver i enligt det uppdrag som anges i respektive lärosätes regleringsbrev för 2022 angående nationella minoritetsspråk.

Syftet med uppdraget är att förbättra förutsättningarna för revitalisering och bevarandet av minoritetsspråken. Arbetet kan på sikt bidra till att stärka kompetensförsörjningen av minoritetsspråkskunnig personal inom offentlig sektor."

Uppdragsbeskrivningen kan läsas i sin helhet på Regeringskansliets webbsida

Projektbeskrivning

Avdelningen för finska har arbetat med uppdraget från regeringen på många olika sätt, både inom grundutbildning, forskning och samverkan med det omgivande samhället. Här nedan beskrivs de mest centrala delprojekten.

Fristående kurs på grundnivå: Finskan som nationellt minoritetsspråk i Sverige och dess revitalisering, 7,5 hp

Vi har gett en fristående kurs med temat revitalisering under vårterminen 2023: Finskan som nationellt minoritetsspråk i Sverige och dess revitalisering, 7,5 hp. Undervisningen bestod av seminarier med avdelningens lärare och forskare samt gästföreläsningar av olika experter inom ämnet. Kursen gavs på kvartsfart och på distans via Zoom. Ämnen som diskuterades under kursen var bland annat nationella minoritetsspråk i Sverige, användare av finska i Sverige, finska språkets revitalisering i Sverige, funktionell språkundervisning, virtuella inlärningsmiljöer, språkidentitet och motivation för språkinlärning.

Tre seminarier om finskans ställning i svenska medier

Vi har arrangerat tre heldagsseminarier om medier och språklig revitalisering på Finlands ambassad, i samarbete med Finlands ambassad och Sverigefinska Publicistföreningen.

Program för seminariet den 24 maj 2024 (på finska)
Program för seminariet den 2 juni 2023 (på finska)
Program för seminariet den 31 maj 2022 (på finska):  Ohjelma (99 Kb)

Webbinarier om språklig revitalisering

Vi har också arrangerat en seminarieserie kopplad till språklig revitalisering, med särskild hänsyn tagen till sverigefinska. Både internationella experter inom området som Jon Andoñi Dunabeitia, Åsa Wedin, Jim Cummins och avdelningens forskare Jenni Alisaari och Jarmo Lainio har hållit presentationer om olika teman.

Utbildningsdag om revitalisering

Den 11 november 2022 anordnade Avdelningen för finska en utbildningsdag för lärare i finska och andra som använder språket i sitt arbete. Utbildningen omfattade föreläsningar och workshops om revitalisering av finska språket. Bland föreläsarna fanns professor Jarmo Lainio, Isof:s revitaliseringsexpert Sari Pesonen, universitetslektor Jenni Alisaari och Isof:s språkredaktörer Kirsi Kohtala-Ghane och Tuuli Uljas. I workshopparna behandlades sverigefinskt revitaliseringsarbete och funktionella metoder för att främja språkinlärning.

Rapport om utbildningsbakgrund, språkanvändning och attityder till språk bland lärare i finska i Sverige

Under fortbildningsdagen för lärare i finska och andra som använder språket i sitt yrke i noveber 2022 genomförde vi en webbenkät bland deltagarna. Svaren på webbenkäten ligger till grund för en rapport bland främst lärare om deras utbildningsbakgrund, språkanvändning och attityder till finska, svenska och engelska. Rapporten utarbetas av Jenni Alisaari och Jarmo Lainio.Vidare ska denna pilotundersökning ligga till grund för en mer omfattande enkät riktad till en bredare sverigefinsk publik.

Lättläst sverigefinsk litteratur

Romaner på lättläst finska är användbara som stöd i inlärningen av språket, i synnerhet skriftspråket. Den som kämpar med sin läsning kan behöva hjälp att hitta läslust, och lättläst är för många, även många minoritetspråktalare, nyckeln in i böckernas värld. Vidare har vi valt romaner som skildrar sverigefinska förhållanden för att sprida kunskap om den sverigefinska minoriteten och sverigefinsk litteratur. Genomgående teman i böcker är sverigefinsk identitet, språk, rotlöshet och det språkliga och kulturella arvet. Romanerna i fråga är Banaanitalo av Leo Ylitalo (översätts av Hanna Männikkölahti), Yö nielee päivät av Asko Sahlberg (översätts av Silja Vuorikuru) och Ei verta rantaa rakkaampaa av Milka Hakkarainen (översätts av Sirkku Latomaa). Böckerna ska ges ut som fysiska böcker och e-böcker. Även pedagogiskt material skapas, även materialet kommer att vara allmänt tillgängligt och gynna hela den sverigefinska minoriteten.

Korpus över talad finska i Sverige

Materialinsamlig för en korpus över talad finska i Sverige pågår. Korpusen kommer att underlätta grundforskning om bland annat hur finskan i Sverige används och utvecklas samt om den sverigefinska minoritetens möjligheter att använda sina språk. Avsikten är att intervjua språkbärare om deras språkanvändning och vardag och sedan tillgängliggöra de transkriberade intervjuerna via Språkbanken. Den ansvarige forskaren är Lasse Vuorsola.

Hundra sverigefinska och tornedalska språkliga biografier i tre generationer

Målet med forskningsprojektet "Hundra sverigefinska och tornedalska språkliga biografier i tre generationer" är att samla in och behandla intervjudata om sverigefinska och tornedalska språkliga erfarenheter i tre generationer. Huvudsyftet med forskningsprojektet är att ta fram ny information om de språkliga erfarenheterna hos sverigefinnar, tornedalingar, kväner och lantalaiset i Sverige. De unika 100 intervjuerna har samlats in av professor Jaana Kolu. Projektet koordineras av professor Jaana Kolu (Östra Finlands universitet) och i forskningsgruppen ingår Jarmo Lainio, Heidi Grönstrand, Outi Oja, Jenni Alisaari, Lasse Vuorsola och Kristiina Savola.

Forskningsprojekt om förskolepedagogik som använder nationella minoritetsspråk, ansökan om forskningsmedel till Vetenskapsrådet

Projektet undersöker revitaliseringen av de svenska nationella minoritetsspråken i en flerspråkig förskola i norra Sverige. Syftet är att utforska möjligheterna att bevara minoritetsspråken genom att undersöka pedagogers, familjers och förvaltningens språkideologier och den praktiska revitaliseringen av språken (finska, meänkieli och samiska) i förskolan. Huvudsyftet med projektet är inte bara att studera och beskriva modellen, utan också att undersöka hur revitaliseringen genomförs i praktiken. Projektet kommer att ge forskningsbaserad information som gör det möjligt för svenska kommuner att replikera modellen senare i sin egen revitalisering av nationella minoritetsspråk. Ansvariga forskare är Jenni Alisaari, Outi Oja och Karoliina Möttönen.

Bibliografi över sverigefinsk litteratur

Avdelningen för finska sammanställer en bibliografi över sverigefinsk litteratur som omfattar finskspråkig litteratur som publicerats i Sverige. Den första versionen färdigställdes sommaren 2024 av Outi Oja och Hannele Heikkinen. Bibliografin kommer att stödja skrivandet av en sverigefinsk litteraturhistoria.

VR-spel för inlärning av finska

Ett delprojekt är framtagandet av ett dataspel för inlärning av finska. Detta projekt sker i samarbete med Lapplands yrkeshögskola i Finland och Uppsala universitet. Det ettåriga projektet finansieras huvudsakligen av Nordplus, men avdelningen för finska står för den utrustning som behövs för att våra studenter ska kunna testa spelet . Vi ser detta som en del som med fördel kan ingå i den språkliga revitaliseringen av finska i Sverige eftersom spelet kommer att finnas allmänt tillgängligt. Projektet genererar även forskning. Den ansvariga forskaren är Heidi Grönstrand.

Mer information om spelet på FrostBit/Lapplands yrkeshögskolas webbsida (på engleska)

Projektmedlemmar

Projektansvariga

Heidi Grönstrand

Professor, prefekt

Institutionen för slaviska och baltiska språk finska nederländska och tyska
Bild: Mika Tolvanen

Outi Katariina Oja

Universitetslektor

Institutionen för slaviska och baltiska språk finska nederländska och tyska
Outi Oja image sept 2017

Jarmo Lainio

Professor i finska

Institutionen för slaviska och baltiska språk finska nederländska och tyska

Medlemmar

Jenni Alisaari

Universitetslektor

Institutionen för slaviska och baltiska språk finska nederländska och tyska
Jenni_alisaari

Karoliina Möttönen

Doktorand

Institutionen för slaviska och baltiska språk finska nederländska och tyska

Kristiina Anneli Savola

Adjunkt, doktorand

Institutionen för slaviska och baltiska språk finska nederländska och tyska
Kristiina Savola

Lasse Vuorsola

Biträdande lektor

Institutionen för slaviska och baltiska språk finska nederländska och tyska
Lasse Vuorsola

Nyheter

researchProjectPageLayout