Forskningsämne Östersjöns öppna hav

Östersjöns ekosystem och livet i havet utsätts för många olika påverkansfaktorer samtidigt. Forskningsprojektet BalticCAT vidareutvecklar en födovävsmodell som ska beräkna effekterna av ett stort antal naturliga och mänskliga påverkansfaktorer.

Kumulativa effekter av olika mänskliga aktiviteter på kustnära och marina ekosystem är ett angeläget problem. Havsbotten är utsatt för fysisk påverkan från till ex. konstruktioner, muddring, marin trafik och bottentrålning, vilka kan samverka både med varandra och med klimatförändringar och övergödning.

- havsbottnens integritet, vattenkvalité och skyddade områden

Projektet FuturMARES mål är att tillhandahålla socialt och ekonomiskt livskraftiga åtgärder och strategier till stöd för naturbaserade lösningar för anpassning och begränsning av klimatförändringar.

Läs mer om forskningsprojektet på engelska.

Detta forskningsprojekt utvärderar om Östersjötorskens födointag och ämnesomsättning har varierat under de senaste 85 åren.

Cyanobakterieblomningar i Östersjön ökar i och med klimatförändringar, men hur påverkar det tillväxten hos strömmingen?

Östersjön är starkt påverkad av sitt avrinningsområde och har en mer komplex pH-dynamik än öppna hav. I det här forskningsprojektet görs modellsimuleringar över Östersjöns försurning för att bredda förståelsen av den pågående försurningen såväl som att förbättra förmågan att förutspå framtida förändringar.

TRIACID-projektet har kartlagt de senaste fyrtio årens försurningstrender i Östersjön. Projektet har beskrivit rumslig variation och trender i Östersjöns pH-status och identifierat de huvudsakliga orsakerna till förändrade pH-värden.

Detta projekt undersöker populationsstrukturer hos grupper av lokalt lekande strömming längs den svenska ostkusten. Genom att kombinera genetiska metoder och kemiska analyser av fiskens hörselstenar ska studien utvärdera om hemortstrohet, där en invidid återvänder till sin födelseplats för att leka, är en populationsstrukturerande mekanism.