Disputation i lingvistik: Nora Duggan

Opponenten är Prof. Dr. Annelies Kusters från Heriot-Watt University i Edinburgh, Skottland. Dr. Kusters är professor i teckenspråk och interkulturell forskning. 

Disputationen är öppen för alla. Språk på disputationen blir internationellt tecknande, svenskt teckenspråk och engelska. Det går bra att delta vid disputationen via zoom. Använd länken https://stockholmuniversity.zoom.us/j/67545834597 eller knappen nedan.

Zoomlänk

Sammanfattning

Den här avhandlingen är en del av forskningsprojektet Döva nyanländas flerspråkiga situation i Sverige (Mulder) som finansieras av Vetenskapsrådet. Syftet med den här avhandlingen är att utforska döva migranters erfarenheter av språkinlärning med särskilt fokus på hur språkliga, sociala och kulturella faktorer påverkar deras språkinlärning och språk i användning. Avhandlingen ifrågasätter dessutom kritiskt möjligheten till ”full integration” för döva migranter i det svenska samhället.

Nora Duggan. Foto: Sören Andersson

Det är visserligen ett vanligt fenomen att migranter möter hinder när de kommer till ett nytt land, men döva migranter står ofta inför ytterligare utmaningar. En kontrast mellan döva och hörande migranter i Sverige är att det är vanligt att hörande migranter lär sig svenska för att slippa använda tolk, medan döva migranter lär sig svenska och svenskt teckenspråk för att kunna använda tolk. Detta utövar stor press på döva migranter eftersom det kan innebära att de har liten eller ingen tillgång till viktiga tjänster som sjukvård om de inte lär sig svenskt teckenspråk. En annan tydlig kontrast är att döva migranter kan ha haft begränsad tillgång till språk i sin hemmiljö under barndomen. Dessa, och många andra, skillnader medför stora utmaningar inte bara för döva migranter utan också för utbildningsanordnare och offentliga tjänsteleverantörer. Med tanke på att Sverige har lagt stor vikt vid språkinlärning när det gäller integrationen, är det avgörande att kritiskt analysera hur detta påverkar döva migranters språkinlärning och hur det i sin tur påverkar deras upplevelser av integrationen.

Med lingvistisk etnografi som utgångspunkt omfattar empirin videoinspelningar från deltagarobservationer och semistrukturerade intervjuer från fyra folkhögskolor. Utifrån analyser av dessa data består denna sammanläggningsavhandling av fyra artiklar som utforskar döva migranters språkinlärningserfarenheter och hur dessa erfarenheter påverkar migranternas möjligheter till integration i det svenska samhället. Studie I belyser hur olika språkideologier påverkar språkanvändningen i klassrummen, liksom döva migranternas motivation att lära sig svenskt teckenspråk och svenska. Studie II undersöker olika transspråkandesstrategier som används i klassrummen och hur effektiviteten hos dessa strategier är starkt beroende av individens bakgrund. Studie III undersöker de sociokulturella faktorer som påverkar språkanvändning och språkinlärning i klassrum och hur kommunikationen kan påverkas om inte hänsyn tas till de faktorer som ligger bakom språkanvändning och språkinlärning. Studie IV undersöker hur det svenska byråkratiska systemet påverkar döva migranters förmåga att integreras i det nya samhället, och hur döva migranters erfarenheter av integration står i konflikt med den svenska regeringens integrationspolitik.

Denna avhandling ger nya insikter i hur döva migranter upplever inlärningen av nya språk och belyser hur döva migranters språkbruk utmanar lingvistiska normer i det svenska samhället. Denna avhandling visar också att det finns ett behov av ett transformativt förhållningssätt till språkundervisning som omfattar olika språkbruk och som sätter mångfald och jämlikhet i förgrunden.

Läs mer om MULDER på projektets sida

Läs hela avhandlingen i DiVA