Samhällets "outsiders" överrepresenterade bland Sverigedemokrater

Grafen jämför storleken på sju socioekonomiska grupper bland (1) Sverigedemokraternas kommunpolitiker (svarta staplar), (2) övriga partiers kommunpolitiker (grå staplar) och (3) befolkningen 18-65 år (vita staplar). "Labor market outsiders" är personer med svag eller ingen koppling till arbetsmarknaden. "Vulnerable insiders" är personer i kärnarbetskraften, men med relativt osäkra jobb. "Received social welfare" är de som mottagit ekonomiskt bistånd under kalenderåret. Underliggande data kommer från SCB under tre valår. Figurens andelar är vägda för att spegla relationen mellan politikerna och befolkningen i en genomsnittlig kommun. Antalet observationer är 1 402 för sverigedemokraterna, 38 911 för övriga partier och 19 317 388 för befolkningen.

Forskarna använde data från 1979 till 2014 för att jämföra Sverigedemokraternas (SD:s) kommunpolitiker med övriga partiers kommunpolitiker – liksom SD:s väljare med övriga partiers väljare. SD:s politiker (både valda och nominerade) har i lägre grad stadigvarande jobb, samt en större risk att förlora jobbet*, än politiker från andra partier. De lever också oftare ensamma. Som illustreras i det bifogade diagrammet är skillnaderna mellan partierna stora, tiotals procentenheter, och rör såväl politikerna själva liksom deras föräldrar under den tid när politikerna växte upp. SD har också fått fler röster i de valkretsar där färre personer har stadigvarande jobb och har en större risk att förlora jobbet.

– Sveriges rika statistik ger en unik möjlighet att belysa dessa frågor då vi har detaljerade mått på livsbetingelserna för alla politiker, väljare och deras föräldrar, säger Torsten Persson vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet.

Under de senaste två decennierna har många demokratier sett populistiska högerradikala partier växa sig starkare. Forskarna utgår från två tydliga drag i dessa partiers politik: kritiken av samhällets etablissemang och av invandringen. De ovannämnda resultaten rimmar väl med hypotesen att etablissemangskritiken underlättar för partiet att mobilisera politiker och väljare bland individer som själva står i samhällets utkanter vad gäller jobb och familj. Däremot finner forskarna inget eller svagare stöd för en likartad hypotes: att SD:s kritiska hållning till invandring skulle göra att de som lever i områden med många utrikesfödda eller som arbetar inom yrken med många utrikesfödda i högre utsträckning röstar på SD.

SD:s inträde i svensk politik har alltså ökat andelen valda politiker med egna erfarenheter av en svagare koppling till arbetsmarknad och kärnfamilj i sitt eller föräldrarnas liv. Forskarna jämförde också SD:s politiker med dem i andra partier när det gällde flera andra personliga egenskaper. De mätte dessa egenskaper med hjälp av olika register, samt en enkätundersökning de utfört av samtliga svenska lokalpolitiker. Resultaten visar att SD:s politiker har lägre formella meriter från utbildning och arbetsmarknad, sämre tillit till andra, sämre motiv för samhällstjänst samt – i viss mån – sämre privatmoral**.   

– En tolkning av detta är att utsatta grupper blivit bättre representerade, men av politiker med färre kvalifikationer och svagare motiv för samhällstjänst—något som kan påverka hur de nya politikerna lyckas utföra sina uppdrag, säger Johanna Rickne vid Institutet för social forskning, Stockholms universitet.

Torsten Persson (Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet) och Johanna Rickne (Institutet för social forskning, Stockholms universitet) har utfört studien tillsammans med Ernesto Dal Bo (University of California, Berkeley), Federico Finan (University of California, Berkeley) och Olle Folke (Uppsala universitet).
 
Studien har nyligen webbpublicerats i tidskriften The Review of Economic Studies.

* De har i större utsträckning rutinartade yrken (se exakta definitioner i artikeln) och – enligt tidigare forskning – är deras jobb lättare att rationalisera bort eller ersätta med maskiner. Under den senaste finanskrisen till exempel gick arbetslösheten upp betydligt mer för dem med dessa yrken än för dem med andra yrken.

** Här har forskarna använt the Honesty-Humility score som ingår i HEXACO-modulen utvecklad av Lee and Ashton (2004).