Stockholms universitet logo, länk till startsida

Vad möjliggör förtryck? Ny bok om #metoo-rörelsen i Sverige

"Maktordningar och motstånd" visar hur #metoo-aktivismen utvecklades, vad som utgör grogrund för förtryck och hur förändring är möjlig.

Maktordningar och motstånd. Forskarperspektiv på #metoo i Sverige. Nordic Academic Press, 2022.

Den svenska #metoo-rörelsen samlade under sina första två år (2017-2019) mer än 100 000 deltagare från över 70 olika yrken och samhällsområden. I "Maktordningar och motstånd. Forskarperspektiv på #metoo i Sverige" belyser en grupp forskare rörelsen ur olika perspektiv och tecknar en flerdimensionell bild av hur #metoo-aktivismen i Sverige utvecklades i samspelet mellan teknik och kultur, sociala och traditionella medier, och enskilda aktörers initiativ.

 

Bruten tystnadskultur

Hillevi Ganetz är professor i genusvetenskap och en av redaktörerna bakom boken.

Upplever du att #metoo fått det genomslag som aktivisterna hoppades på?

- Den stora framgången för #metoo-rörelsen är att man lyckats lyfta upp frågan om sexuella trakasserier, sexuellt våld och sexism till en talbar nivå. Det har länge funnits forskning som pekat på problemet, men det är först med #metoo-rörelsen som medvetenheten sipprat ut till en bredare allmänhet. Tystnadskulturen kring dessa frågor är med andra ord bruten.

Hillevi Ganetz. Foto: Jessica Arneback.

Vilka slutsatser har arbetsgivarna dragit av uppropen? Ser det väldigt olika ut inom de olika branscherna, eller finns det gemensamma nämnare?

- Variationen är stor. Till exempel har statliga myndigheter varit duktiga på att uppdatera sina policydokument, inrätta visselblåsarfunktioner och uppdatera sina chefer i hur man ska handskas med anmälningar om sexuella trakasserier som ju faktiskt är ett brott. Samtidigt finns det många exempel på branscher och företag som inte gjort något alls. Också vad det gäller facken finns det variation: några har jobbat stenhårt med frågan medan andra inte brytt sig nämnvärt.

Kulturbranschen och även akademin har stor tolerans för sina manliga genier.

Hur skulle du önska att er bok mottogs och användes?

- Eftersom det är den första vetenskapliga djupdykningen i den svenska #metoo-rörelsen vill vi naturligtvis att alla berörda ska läsa. Inte minst som boken innehåller många iakttagelser som kan vara till nytta för både arbetsgivare och arbetstagare. Som t ex att vissa grupper är mer utsatta än andra, nämligen unga kvinnor som arbetar på tillfälliga anställningar. Dessutom ser vi tydligt att varje bransch måste undersöka sina egna unika förutsättningar för att sexuella trakasserier, sexism och sexuellt våld ska kunna existera. Ett exempel är att kulturbranschen och även akademin har stor tolerans för sina manliga genier, något som inte finns i exempelvis byggbranschen där det snarare handlar om att komma till rätta med en machokultur.

"Maktordningar och motstånd. Forskarperspektiv på #metoo i Sverige" är utgiven på Nordic Academic Press och finns både i tryckt form och som open access på nätet. Redaktörer är Hillevi Ganetz, Karin Hansson och Malin Sveningsson.

Mer information om boken hos förlaget