Hur löner egentligen formas: Fack, bemanning och identitetens makt
Varför väljer vissa företag att anställa direkt medan andra förlitar sig på bemanningsföretag? Hur kan en höjning av minimilönen i vissa fall faktiskt sänka lönerna? Och vad förklarar det ovanliga finansiella beteendet hos rika entreprenörer? Detta är bara några av de frågor som tas upp i en doktorsavhandling av Agneta Berge vid IIES, som med nya teoretiska verktyg undersöker hur löner bestäms, hur arbetskraft rekryteras, och hur identitet påverkar ekonomiskt beteende.
Kollektiva förhandlingars dubbla ansikte
I många länder förhandlar facken inte bara centralt (på nationell eller branschnivå) utan också lokalt, på enskilda arbetsplatser. Agneta granskar detta tvåstegsförfarande i lönebildningen och finner att det kan få överraskande och ibland motsägelsefulla effekter.
På en friktionsfylld arbetsmarknad, där företag inte omedelbart hittar arbetskraft och där arbetsutbudet ökar med lönen, är effekten av en centralt förhandlad lönebotten långt ifrån självklar. När lönebotten är hög fungerar den som riktmärke i de lokala förhandlingarna, och att höja den höjer därmed lönerna. Men när den är låg händer något oväntat: att höja lönebotten kan faktiskt sänka lönerna. Varför? Därför att en starkare lönebotten förbättrar arbetsgivarens förhandlingsläge genom att säkerställa ett stabilare arbetskraftsutbud. Företagen, som vet att arbetstagare inte kommer att säga upp sig för en något lägre lön, känner mindre press att gå med på löneökningar lokalt.
Detta resultat utmanar föreställningen att en starkare central lönebildning alltid gynnar arbetstagarna. Utfallet beror i hög grad på arbetsmarknadens struktur och hur förhandlingarna är utformade – en viktig påminnelse om att arbetsmarknadspolitik inte kan utformas med en universallösning.
Sänker bemanningsföretag lönerna? Ja, men det finns en hake
En annan fråga som avhandlingen belyser är varför bemanningsföretag har blivit så vanliga. Varför hyr så många företag in arbetskraft istället för att anställa direkt?
Agneta visar teoretiskt att när företag har avtagande avkastning på arbetskraft (det vill säga att varje nyanställd bidrar mindre än den föregående) kan bemanningslösningar faktiskt leda till både lägre löner och färre anställningar. In-house-anställda har större förhandlingsstyrka eftersom de kan hota med att säga upp sig. Men hyrd personal saknar samma styrka. Företagen föredrar denna lösning – inte för att den är mer produktiv, utan för att den håller lönekostnaderna nere.
Överraskande nog visar Agneta att i en marknad där företag fritt kan välja mellan att anställa och att hyra in personal, väljer de alltid bemanning. Det är kanske inte mest rättvist eller effektivt, men det är ett stabilt jämviktsläge.
Varför entreprenörer har svårt att släppa taget
Avhandlingens sista kapitel flyttar fokus från företagen till individen, och introducerar ett nytt begrepp: identitetskapital. För många entreprenörer handlar företagandet inte bara om vinst, det blir en central del av deras självbild. Agneta och hennes medförfattare bygger in denna psykologiska insikt i en ekonomisk modell, och visar att identitet kan ha djupgående effekter på finansiella beslut.
Entreprenörer med högt identitetskapital undviker ofta att krympa sina verksamheter, även när det vore ekonomiskt rationellt – för att sälja av sitt "livsprojekt" upplevs som en personlig förlust. Samtidigt kan de även avstå från att expandera, av rädsla för att identiteten ska spädas ut eller förloras.
Detta bidrar till att förklara varför vissa rika entreprenörer sparar mycket och har ovanligt höga andelar av riskfyllda investeringar – något som är svårt att förstå utifrån traditionell ekonomisk teori. Deras finansiella beslut handlar inte bara om avkastning, utan om att bevara sin identitet.
En ny syn på arbetsmarknaden
Sammantaget ger Agnetas avhandling en rik och nyanserad bild av dagens arbetsmarknader, där makt, psykologi och institutioner samverkar. Hennes forskning utmanar invanda föreställningar (som att “högre lönegolv alltid gynnar arbetare” eller att “individuell förhandling är sämre”) och ger en tydligare karta över de krafter som formar arbete och välstånd i det tjugoförsta århundradet.
För beslutsfattare, ekonomer och nyfikna arbetstagare är hennes insikter en viktig påminnelse: arbetsplatsen är mer än en marknadsplats, det är en plats där struktur, strategi och identitet spelar en avgörande roll.
Agneta försvarade sin avhandling "On the Formation of Wages and Wealth" den 11 juni. Opponent var Axel Gottfries vid University of Edinburgh.
Klicka här för att läsa avhandlingen i sin helhet (på engelska).
Senast uppdaterad: 12 juni 2025
Sidansvarig: Institutet för internationell ekonomi (IIES)