1. Victoria Van Orden Martínez: Jewish and non-Jewish Survivors of Nazi persecution negotiating trauma and Holocaust memory in Sweden, 1945-46

In Sweden in 1945 and 1946, a small group of Jewish and non-Jewish Polish survivors of Nazi persecution interviewed one another about their experiences for the sake of justice and history. It was an unusual dynamic, perhaps even singular, among the many historical commissions and documentation centers that gathered evidence and testimony of the Nazi atrocities during and after the Second World War. This was due, in part, to the fact that the approximately 13,000 Polish survivors who came to Sweden in 1945, of whom between 4,000 and 7,000 were Jewish, had to contend with the tensions and conflicts that had existed before and during the Holocaust, including antisemitism, complicity, national identity, and experiences of persecution. Victoria will present and discuss the findings of her analysis of 43 Polish Research Institute in Lund (Polska Källinstitutet i Lund, ‘PIZ’) witness testimonies that were constructed in interviews between Jewish and non-Jewish Polish survivors of Nazi persecution, which took place in Sweden in 1945 and 1946. These findings were published in her article Witnessing against a divide? An analysis of early Holocaust testimonies constructed in interviews between Jewish and non-Jewish Poles, published in Holocaust Studies, and provide insight into how Jewish and non-Jewish survivors were together negotiating both the traumatic memories of Nazi persecution and their own conflicted history, which included antisemitism, collaboration and bystanderism, and competing claims to trauma and persecution, in the immediate aftermath of the Holocaust.

Victoria Van Orden Martínez, Ph.D, is a Researcher in the Department of History at Lund University in Sweden, where she is associated with the North European Center for Research on Antisemitism and the Holocaust (NORAH). Her research is at the confluence of several areas of focus, including Holocaust research and remembrance, forced migration studies, gender history, the history of medicine, among others. She defended her dissertation, Afterlives: Jewish and Non-Jewish Polish Survivors of Nazi Persecution in Sweden Documenting Nazi Atrocities, 1945-1946, at Linköping University in January 2024. She has published research articles in publications such as Holocaust and Genocide Studies, Holocaust Studies: A Journal of Culture and History, History of Intellectual Culture, Nordisk judaistik/Scandinavian Jewish Studies, and Zagłada Żydów. Studia i Materiały/Holocaust Studies and Materials, as well as chapters in anthologies such as Forced Migrants in Nordic Histories (Helsinki University Press, 2025), winner of the Nordic History Book Award 2025 and Fallen Monuments and Contested Memorials (Routledge, 2023).

2. Martin Englund: Historiska erfarenheter hos polska judar som kom till Sverige 1967-1972

Martin Englund presenterar insamlings- och avhandlingsprojektet Vi, de fördrivna som har samlat och beforskat historiska erfarenheter hos de polska judar som kom till Sverige på grund av den antisemitiska kampanjen som inleddes 1967. Ungefär hälften av Polens judar fördrevs från landet under perioden 1967–1972. Detta skedde bara drygt två decennier efter att nittio procent av judarna mördats i Förintelsen. Efter kriget lämnade en majoritet av de överlevande polska judarna Polen. De som fördrevs i anslutning till den antisemitiska kampanjen var alltså en spillra, av en spillra, av en spillra av den tidigare så omfattande polskjudiska kulturen. Av dessa fördrivna kom cirka 3 000 till Sverige och skapade sig nya liv.
Denna grupp polska judar i Sverige bär på historiska erfarenheter av Förintelsen, Sovjetunionen under Stalin, kalla kriget och att komma till Sverige under välfärdsstatens glansperiod. Utifrån biografier, levnadsberättelser och intervjuer presenteras en erfarenhetskronologi som delas av två brytpunkter. Den första och mest betydelsefulla brytpunkten är Förintelsen. Den andra brytpunkten utgörs av den antisemitiska kampanjen vars följd blev flykten till Sverige. De två brytpunkterna avgränsar en tid före, en tid emellan och en tid efter i deras erfarenhetskronologi. På flera olika sätt utmanar deras erfarenheter historiekulturens tongivande narrativ. Genom att synliggöra denna grupps förhållningssätt till det förflutna bidrar Vi, de fördrivna med ett svenskpolskjudiskt perspektiv på några av den europeiska modernitetens mest centrala historiska erfarenheter.

Språk: svenska och engelska

Alla välkomna!

Kan räknas som forskarföreläsning för studenter som har detta kurskrav i sin kursplan.