"Förslagen är varken ändamålsenliga eller proportionerliga"
Kriminologiska institutionen är starkt kritisk till Straffreformutredningen. I sitt remissvar avstyrker institutionen flertalet av förslagen i utredningen, vars innehåll skulle innebära en av de största reformerna av det svenska straffsystemet i modern tid.

Den straffreform som regeringens utredare föreslår i En straffreform (SOU 2025:66) skulle innebära stora kostnader; 17 miljarder kronor, fördubbla antalet intagna och framför allt saknar förslagen en tydlig brottsförebyggande effekt. Det skriver Kriminologiska institutionen i sitt remissvar, som färdigställdes i veckan och avstyrker samtliga punkter som handlar om att höja straffnivåerna.
– Skälen till att vi förkastar den här utredningen är flera, säger professor emeritus Henrik Tham. Sammanfattningsvis är förslagen varken ändamålsenliga eller proportionerliga.
Forskningsstöd saknas
Av remissvaret framgår bland annat att utredningen inte visar att samhällets syn på brottsligheten har skärpts. De straffskalor som utredningen föreslår stämmer enligt institutionen inte med hur domstolar faktiskt bedömer straffvärdet. Dessutom stödjer inte forskning att det krävs skärpta straff för att brottsoffer ska uppfatta att de fått upprättelse.
– Utredningen tar i själva verket påtagligt lite hänsyn till vad brottsoffret faktiskt önskar, konstaterar Henrik Tham. Att utredningens förslag skulle innebära ett perspektivskifte från gärningsmannen till brottsoffret stämmer inte. Ett sådant skifte startade för över 30 år sedan, och brottsoffer har sedan dess stått i centrum för strafflagstiftningen.
Osäker effekt på antal brott
Han menar att utredningen inte heller kan visa att förslagen skulle ge någon minskning av antalet brott i Sverige och tillägger:
– En sådan här straffreform framstår som ett såväl kostsamt som riskabelt populistiskt utspel.
Om utredningen
Utredningen En straffreform (SOU 2025:66) är en av de största reformerna av straffsystemet i modern tid och enligt justitieminister Gunnar Strömmer innebär det presenterade förslaget ett perspektivskifte från gärningsmannen, till brottsoffer. Bakgrunden till utredningen var att regeringens vill att straffens längd och de påföljder som döms ut på ett bättre sätt än idag ska återspegla brottens allvar och framstå som rimliga och rättvisa. Utredningen föreslår att reformen ska träda i kraft den 1 januari 2028.
Senast uppdaterad: 2 oktober 2025
Sidansvarig: Kriminologiska institutionen