Stockholms universitet logo, länk till startsida

Banbrytande diabetesbehandlingar testas i kliniska försök på människor

Epidemin av typ 2-diabetes blir bara värre och värre. Tore Bengtsson vid Stockholms universitet har de senaste åren utvecklat tre nyskapande behandlingar, varav två nu ska testas i kliniska försök på människor.

Insulinspruta
Många med typ 2-diabetes behandlas med insulinsprutor. Men det finns ett stort problem, vid typ 2-diabetes reagerar kroppen dåligt på insulin. Därför har insulin aldrig fungerat särskilt bra som behandling av typ 2-diabetes.
Foto: Andrey Popov/Mostphotos

De flesta forskare skulle bli glada om de hittade ett enda nytt sätt att behandla den numera epidemiska sjukdomen typ 2-diabetes. Tore Bengtson, professor vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, arbetar parallellt med inte mindre än tre olika former av behandlingar, som alla har potential att vända sjukdomen.
– Den pågående epidemin kan beskrivas som en osynlig tågurspårning i ultrarapid, med enorma negativa hälsoeffekter för berörda individer. Jag vill bidra till att vända den trenden, säger han.

Den första behandlingsvägen upptäckte han och hans dåvarande doktorand, Anette Langebäck, av en ren slump. Under ett besök på ett laboratorium i Australien studerade de hur muskelceller suger upp socker – glukos – från sin omgivning. Det är en funktion som är viktig för att vårt blodsocker ska gå ner efter en måltid, men som fungerar dåligt vid typ 2-diabetes.

De utsatte muskelcellerna för ett ämne som egentligen var utvecklat för att stimulera fettceller. Förväntan var att det inte skulle hända något särskilt med muskelcellerna, men plötsligt började de suga i sig glukos.
– Anette kom till mig och sa att försöket var misslyckat, att något måste ha blivit fel. Men jag sa att: ”Tänk om det inte har blivit fel? Tänk om vi har upptäckt ett nytt sätt att få cellerna att ta upp glukos?” säger Tore Bengtsson.

 

Nytt sätt att sänka blodsockret vid diabetes

Och så var det. Det relativt oplanerade experimentet blev ovanligt lyckat. Tidigare har forskare trott att det enda sättet att förmå muskelceller att ta upp socker från blodet, är att stimulera dem med hormonet insulin. Därför behandlas många som har typ 2-diabetes med insulinsprutor. Men det finns ett stort problem med detta: vid typ 2-diabetes reagerar kroppen dåligt på insulin. Det ingår i sjukdomsbilden. Därför har insulin aldrig fungerat särskilt bra som behandling av typ 2-diabetes.

Den grundläggande upptäckt som Tore Bengtssons forskargrupp gjorde var att en speciell mottagare på muskelcellers yta, beta-2-adrenerga receptorn, också kan trigga cellerna att suga i sig socker.
– När man stimulerar beta-2-adrenerga receptorn ökar upptaget av glukos i musklerna, och då sjunker blodsockret, säger Tore Bengtsson.

Efter den oväntade upptäckten för över tio år sedan har forskarna visat att den nya mekanismen går att använda för att behandla typ 2-diabetes i djurförsök. Under 2022 hoppas Tore Bengtsson att läkemedelsbolaget Atrogi, som han har bidragit till att grunda, ska kunna dra i gång kliniska experiment på människor.
– Vi har en läkemedelskandidat som har genomgått toxikologiska studier. Nu håller vi på att söka godkännande för studien, säger han. 

 

Brunt fett kan omvandla socker i blodet till värme

Tore Bengtsson
Tore Bengtssons forskargrupp har utvecklat en läkemedelskandidat som genomgått toxikologiska studier. Under 2022 hoppas de att det ska gå att göra kliniska experiment på människor.

Den andra potentiella behandlingen av typ 2-diabetes som Tore Bengtsson har upptäckt bygger på en släkting till beta-2-adrenerga receptorn, kallad beta-3-adrenerga receptorn. Även den triggar celler att ta upp socker, men sitter på ytan av så kallat brunt fett. Det är celler som har frikopplat sina energikraftverk, mitokondrierna. I stället för att generera energi, skapar de värme.

När det bruna fettet stimuleras via beta-3-adrenerga receptorn, skickar cellerna ut speciella mottagare till sin yta, GLUT-1, som suger upp socker från blodet.
– De är som rena rama dammsugarna, som bara pumpar in glukos i det bruna fettet, säger Tore Bengtsson.

Hans forskargrupp har lyckats visa att denna mekanism går att använda för att sänka blodsockret hos möss. Nu letar de efter molekyler som kan användas som läkemedelskandidater i kliniska prövningar på människor.

 

Porösa partiklar av kisel kan bromsa matsmältningen

Molekylfällor
Mesoporösa kiseldioxidpartiklar. Partiklarna är ofarliga och passerar magtarmkanalen intakta och kan ges som ett fint pulver löst i till exempel vatten tillsammans med maten man äter. Partiklarna fungerar som ”molekylära fällor” i tarmen och fånga in matsmältningsenzymer. Det leder till en långsammare nedbrytning av maten och därmed till lägre glukos- och insulin-toppar i blodet.

Den tredje behandlingen som Tore Bengtsson har tagit fram för att motverka typ 2-diabetes handlar om att bromsa matsmältningen. Han har utvecklat ett slags pulver som består av porösa mikropartiklar av kisel, samma material som finns i sand. Partiklarna är fulla av minimala hål, lagom stora för att kunna fånga upp enzymer som bryter ner fett och kolhydrater i matsmältningskanalen. Om en person sväljer några gram av detta pulver till en måltid, kommer därför maten att brytas ner långsammare.
– Dagens ”fast food”, blir då till ”slow food”. Glukostopparna i blodet blir lägre och det totala energiupptaget från tarmen minskar, säger Tore Bengtsson.

En pilotstudie på 43 personer med begynnande typ 2-diabetes visar att behandlingen kan få positiva effekter, utan att ge några större biverkningar. Försöksdeltagarna fick dricka pulvret innan varje måltid under tolv veckor. Det ledde till en förbättring av en rad sjukdomssymptom och deltagarnas blodsocker sjönk.

Under 2022 ska företaget Sigrid Therapeutics, också det ett företag som Tore Bengtsson grundat, dra i gång en mer storskalig studie på pulvret. Förhoppningen är typ 2-diabetes ska kunna förebyggas hos personer som ligger i riskzonen för sjukdomen.
– Många säger: ”kan folk inte bara sluta äta och röra på sig mer”. Men folk gör inte det. För många är det svårt. Jag vill hjälpa de som inte klarar detta, så att de slipper få sjukdomen, säger Tore Bengtsson.

Läs mer om Tore Bengtssons forskning.

Text: David Finer/Ann Fernholm

Ta del av fler nyheter från Stockholms universitet
Vill du läsa mer om aktuell forskning vid universitetet besök gärna su.se/forskning. Prenumerera även gärna på universitetets nyhetsbrev.