Barn och läsning – så får vi fler barn att läsa mer
Samtala om böcker, högläsning och att bygga vidare på det som redan finns. Var läsare själv och låt läsningen ta tid. Här är några vetenskapligt underbyggda tips om läsning till föräldrar och lärare.
Att läsa tillsammans med barn och unga – hur länge ska man läsa högt, vad ska man läsa och hur ska man samtala om det man läser?
Pia Raattamaa Visén, docent i språkdidaktik med inriktning mot svenska, Institutionen för ämnesdidaktik
– Man ska läsa högt för barn och unga så länge de över huvud taget står ut med det och gärna lite till. Men framför allt ska man prata om texter.
– För att vilja bli – och bli – en läsande person kan ett sammanhang där läsande är något gemensamt, något som skapar gemenskap, vara stöttande. En sådan gemenskap kan göra att man själv vill och kan. Den gemensamma läsningen kan också utmana en till att läsa sådant man kanske inte annars skulle ha valt för att det känns svårt eller kanske främmande. I en gemensam läsning kan man också samtala om det man läser på sätt som gör att man förstår mer om världen, andra människor, och sig själv i världen genom litteraturen.
Hur ska man läsa och samtala?
– I min forskning har jag ofta undersökt samtal om olika slags texter utifrån hur samtalet rör tre olika områden. Det första området är textens innehåll som kan undersökas genom samtal om vad som händer, vad det handlar om egentligen, vad det viktigaste i texten är, vad ord betyder, vad som är svårt att förstå i texten, vad som är nytt för mig och vad jag är kritisk mot. Det andra området handlar om igenkänning – textens relation till den egna erfarenheten, egna tidigare kunskaper och andra tidigare lästa texter kan på olika sätt bidra till att förstå texten bättre. Det sista området är texten som genre, vilken funktion den har och hur det kan hänga ihop med författarrollen och -perspektivet och den egna läsarrollen. Sådana samtal kan ge ett förhållningssätt till texter, både skönlitteratur och sakprosa, som är rörligt och visar på förståelse av texten och kan också utveckla förståelsen.
Vad ska man läsa?
– Allt det som barn och unga vill läsa är värt att läsa och samtala om: bilderböcker, tidningar, dikter, tidskrifter, faktaböcker, kapitelböcker och ungdomsromaner. Texterna har olika funktioner. Genom bland annat berättelser och dikter ställer skönlitteraturen frågor om vad det är att vara människa i världen som kan hjälpa en att förstå det. I sakprosan kan man hitta information om det man är intresserad av, vill försöka göra, eller funderar på att arbeta med.
– Så läs vitt och brett och samtala om innehåll, relatera till egen erfarenhet och fundera över genre och vad som gör just den texten till den texten, för att fördjupa läsningen.
Läsning i skolan – vad handlar det om?
Sara Snoder, universitetslektor i språkdidaktik, Institutionen för ämnesdidaktik
– Ett första steg för att väcka intresset för läsning är att vara läsare själv, oavsett om du är lärare, lärarutbildare eller vårdnadshavare. Alla lärarstudenter är inte läsare – än. Men det är en del av yrket att kunna entusiasmera eleverna till läsning och att bli läsande individer. En spaning är också att fler och fler faktiskt sitter med en bok i tunnelbanan, och vi vet ännu inte allt om vad och hur det digitala påverkar hjärnan och lärande men fortfarande tyder mycket på att det analoga är det mest gynnsamma för hjärnan.
– Drömmen är en läsande nation, att ge barn och elever läsandet och läsupplevelserna och de vinster det får för fantasi, demokratiska värden och förståelsen för historia samt andras perspektiv. Det borde vara en mänsklig rättighet att få lära sig läsa – och att sedan också vilja läsa. Och dessutom att få läsa kritiskt och kunna fråga sig sådant som vems röst som gör sig hörd i texten och vem som inte hörs.
Vad gör läsning med barn – och vuxna?
– Läsning ger både emotionell och intellektuell utveckling på flera plan, men ger också en gruppgemenskap i kulturarv och världsarv. Att samtala med andra om samma text utvecklar språkliga förmågor, tankeförmågor, känsloförmågor och empati, oavsett ålder.
– Men vi lever i ett snabbt samhälle och att läsa tar tid. Läsning kan nog lätt prioriteras bort när allt ska gå fort och inget tycks få vara motigt eller kravfyllt. Att läsa kan vara långsamt, motigt och kravfullt, men också underbart! Och för att nå dit måste man först ha passerat det kämpiga. Vi lärarutbildare, lärare, skolbibliotekarier, föräldrar och andra som arbetar med barn och unga får helt enkelt inte ge oss och fortsätta jobba för läsning och för att hitta det som fungerar 2025.
Hur kan lärare bli bättre på att inkludera flerspråkiga elever som läser svenska som andraspråk i läsundervisningen?
Christina Hedman, professor i svenska som andraspråk med didaktisk inriktning, Institutionen för ämnesdidaktik.
– När det gäller den tidiga läsinlärningen är det betydelsefullt att bygga vidare på de flerspråkiga kompetenser som redan finns. Språkljud, bokstäver, ord, fraser och satser på svenska kan på ett lekfullt sätt jämföras med andra språk som eleven redan kan. Mycket tyder på att sådana jämförelser främjar läsutvecklingen, fångar elevens intresse, breddar den språkliga kompetensen och visar de flerspråkiga resurser som eleven har.
– För att eleven sedan ska socialiseras in i rollen som läsare behöver läsundervisningen få stort utrymme genom hela skolgången. Mycket tid bör ges till läsning på såväl svenska som andra språk, där samtal om skönlitteratur – inklusive barn- och ungdomslitteratur – sker regelbundet över tid. Läsningen kan även bearbetas i dramabaserad gestaltning. Lärare som konsekvent erbjuder ett sådant utrymme ger elever möjligheter att formas till läsare.
Senast uppdaterad: 12 mars 2025
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen