Vad vet vi om glaciärernas historia – och om deras framtid? Det senaste avsnittet av Bildningspodden handlar om glaciärer och deras betydelse för människa och miljö. I avsnittet samtalar Gunhild Rosqvist, professor i geografi, med naturgeografisk inriktning vid Stockholms universitet, med Sverker Sörlin, idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid KTH.
Glaciärer är ismassor som bildas genom att snölager packas under tusentals år.
Glaciärerna smälter och det går snabbt. Den snabba avsmältningen kan få katastrofala konsekvenser för miljö och klimat, med havsnivåhöjning, påverkan på vattenförsörjningen och påverkan på kulturer som är beroende av snön.
Hur uppstod glaciologin som vetenskap? Hur många istider har det funnits? Och när föll den första snön på planeten Jorden? Detta är några av de frågor som diskuteras när Bildningspodden undersöker det lika glödheta som iskalla fenomenet, glaciärer.
Gunhild Rosqvist är professor i geografi, med naturgeografisk inriktning vid Stockholms universitet. Hon forskar om effekter av klimatförändringar i alpina och polära miljöer, med fokus på snö, glaciärer och vatten, samt om hur snabba förändringar i klimat och markanvändning påverkar fjällen och ger ändrade förutsättningar för bland annat renskötseln.
Sverker Sörlin är idéhistoriker och professor i miljöhistoria vid Kungliga Tekniska Högskolan. Han forskar bland annat om vetenskap och politik kring kryosfären, klimatförändringar och Antropocen. Han utkom 2024 med boken Snö – en historia (Volante).
Bildningspodden görs vid Humanistiska fakulteten, Stockholms universitet och bjuder på ett timslångt samtal varannan vecka, med syfte att sprida akademisk kunskap till en bred allmänhet. Podden är en del av det digitala bildningsmagasinet Anekdot.
