Stockholms universitet logo, länk till startsida

DNA från arkeologiska lämningar visar stor migration till Skandinavien under vikingatiden

Genom att analysera gener från 297 individer funna i arkeologiska lämningar i Skandinavien tillsammans med data om gener från 16 638 i dag levande skandinaver har forskare lyckats påvisa intressanta samband mellan geografi, härkomst och genetiskt utbyte i Skandinavien från romartiden och framåt. Studien visar bland annat att den genetiska variationen ökade under vikingatiden, vilket tyder på att inflyttningen till Skandinavien var särskilt intensiv under denna period.

Arkeologiska utgrävningar av Sandby borg på Öland.
Arkeologiska utgrävningar av Sandby borg på Öland. Foto: Daniel Lindskog

I en internationell studie koordinerad från Stockholm och Reykjavik har utvecklingen av den skandinaviska genpoolen under de senaste 2000 åren undersökts. I arbetet förlitade sig forskarna på historisk och förhistorisk arvsmassa (genom) från material som grävts ut i Skandinavien. Dessa genom jämfördes med genomiska data från 16 638 samtida skandinaver. Eftersom det geografiska ursprunget och dateringarna var kända för alla dessa individer, var det möjligt att kartlägga utvecklingen av denna genpool i en utsträckning som tidigare inte varit möjligt.

Ricardo Rodríguez Varela
Ricardo Rodríguez Varela Foto: Mónica Rodríguez Varela

Ricardo Rodríguez Varela vid Centrum för paleogenetik* analyserade all data och extraherade en del av det gamla DNA som användes i studien:
– Med våra högupplösta resultat kan vi inte enbart bekräfta att det skedde migration under vikingatiden. Vi kan också spåra migration till den östra Östersjöregionen, de brittisk-irländska öarna och södra Europa. Men alla delar av Skandinavien fick inte lika mycket inflöde av gener från dessa områden. Medan brittisk-irländsk härkomst blev utbredd i hela Skandinavien, var det främst på Gotland och mellersta Sverige som den östliga-baltiska härkomsten blev utbredd.

Utifrån studien kan forskarna inte exakt säga vilka det var som kom till Skandinavien under vikingatiden. Det kan ha rört sig om slavar/trälar, köpmän eller diplomater som inte hade tänkt stanna eller personer i kyrkliga positioner som inte tilläts få barn och bilda familj.

 

Genetiska variationen minskade efter vikingatiden

En annan ny upptäckt i studien var vad som hände med den genetiska variationen (genpoolen) efter vikingatiden. Forskarna blev förvånade när de upptäckte att den ”studsade tillbaka” i riktning mot hur den såg ut före vikingatidens migration.

Anders Götherström
Anders Götherström
Foto: Rickard Kilström

Anders Götherström, professor vid Centrum för paleogenetik och senior författare av studien, säger att det här ett spännande resultat:
– Intressant nog når den icke-lokala härkomsten sin topp under vikingatiden samtidigt som den genetiska variationen är lägre före och efter. Minskningen av nuvarande nivåer av yttre härkomst tyder på att migranterna under vikingatiden fick färre barn, eller på något sätt bidrog proportionellt mindre till genpoolen än de människor som redan var i Skandinavien.

Ytterligare en ny upptäckt är historien om genpoolen i norra Skandinavien. Där finns en genetisk komponent som är sällsynt i centrala och västra Europa. Forskarna har kunnat spåra denna komponent i norra Skandinavien under de senaste 1000 åren.

 

Fynd från kända svenska arkeologiska platser

Från utgrävningen av skeppet Kronan.
Från utgrävningen av skeppet Kronan. Foto: Lars Einarsson.

Studien bygger på fynd från flera välkända svenska arkeologiska platser. Det finns till exempel genom från 1600-talets örlogsfartyg Kronan, från vikinga- och vendeltidens båtbegravningar i Mälardalen och från folkvandringstidens ringfästning Sandby borg på Öland.

– Vi arbetade med ett antal mindre studier på olika arkeologiska platser. Vi kom då på att det skulle gå att kombinera dem till en större studie om utvecklingen av den skandinaviska genpoolen, säger Anders Götherström.

Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell, är en internationell satsning med flera samarbetspartners. Den leddes av Ricardo Rodríguez Varela och Anders Götherström vid Stockholms universitet, samt professor Agnar Helgason och Kristján Moore vid företaget Decode i Reykjavik.

Läs artikeln i Cell: “The genetic history of Scandinavia from the Roman Iron Age to the present”.

Läs artikel i The Conversation: ”DNA reveals large migration into Scandinavia during the Viking age”


*Centrum för paleogenetik (CPG) är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet.

Forskningen finansierades av Riksbankens Jubileumsfond, Project ID 2019-00849_VR och ATLAS.