Stockholms universitet logo, länk till startsida

FN:s miljöchef: Vi har inte tid att slösa med!

Vetenskapen har en viktig roll att spela i omställningen till ett hållbart samhälle. Men det krävs mer samarbete och att beslutsfattare snabbare agerar på forskningsresultat. Det var huvudbudskapen vid en internationell hållbarhetskonferens i Albano den 1 juni.

 

Inger Andersen, chef för FN:s miljöprogram UNEP, sade att vetenskapen är som en kanariefågel i en kolgruva. Tiden mellan kanariefågeln varnar oss och att vi reagerar är lång. Foto: Jens Olof Lasthein
 

Den 2–3 juni stod Stockholm värd för den internationella klimatkonferensen Stockholm+50. I samband med den konferensen arrangerade universitetsalliansen Stockholm trio – Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet – tillsammans med Stockholm Environment Institute den 1 juni en internationell konferens, ”Sustainable planet, sustainable health – how science-based solutions can drive transformative change” Konferensen fokuserade på hur vetenskap kan bidra till lösningar och den förändring som behövs för att nå de globala hållbarhetsmålen.

Ungefär 400 personer deltog i konferensen som hölls på Albanoområdet vid Stockholms universitets och konferensen följdes även digitalt av deltagare från olika håll i världen.

 

Razmus Nyström och Melinda Kinnaman från Dramaten framförde delar ur pjäsen We hear you - a climate archive, med text av bland andra Greta Thunberg.

Konferensen inleddes med att två skådespelare från Dramaten framförde delar av pjäsen ”We Hear You – A Climate Archive” med texter av bland annat klimataktivisten Greta Thunberg. I föreställningen lyftes hennes berömda fråga "Can you hear me?”. De tre universitetens rektorer och biträdande direktören för Stockholm Environment Institute Åsa Persson besvarade frågan. Deras budskap var – Ja, vi hör dig! Åsa Persson tillade också, att hon kände sig obekväm med det hon hörde.

 

Stockholmsinitiativ för hållbarhet

Rektorer på scenen
Universitetens rektorer och SEI:s forskningschef Åsa Persson tillsammans med moderatorerna Noura Berrouba och Annika Dopping.

Rektorerna för Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet lanserade även ett gemensamt Stockholmsinitiativ för hållbart arbete under namnet Stockholm Trio for Sustainable Actions. Det syftar till att Stockholm ska bli ett vetenskapligt nav i världsklass inom hållbarhet.
Universitetsrektorerna betonade att vi som universitet har ett ansvar att agera i enlighet med de globala målen. De tre universiteten har forskning och expertis inom många discipliner som kan samverka. Vidare finns stora möjligheter att påverka samhället genom det som lärs ut till studenterna och de samarbeten universiteten har med externa parter.
Se även Gemensam Stockholmsatsning för hållbara lösningar.

 

Behov av en ny grön revolution

Arunabha Ghosh, grundare och VD för Council on Energy, Environment and Water i Indien,
Arunabha Ghosh, grundare och VD för indiska Council on Energy, Environment and Water.

Arunabha Ghosh, grundare och VD för Council on Energy, Environment and Water i Indien, var först ut bland huvudtalarna. Han tog utgångspunkt i Svante Arrhenius, Nobelpristagare och professor vid Stockholms högskola/Stockholms universitet, som var en av de första forskarna som beskrev växthuseffekten i slutet av 1800-talet. Vetenskapen har sedan dess hjälpt oss att förstå hur mänskligheten påverkar klimatet och miljön. Den ständiga produktionen av vetenskapliga data kan därför hjälpa oss att övervinna de problem vi står inför.

Arunabha Ghosh gav flera exempel från Indien, bland annat på miljövänlig energi för matlagning och arbetet med en karta över områden i Indien som är extra utsatta för klimatrelaterade risker. Hans budskap om hur vi kan stödja samhällsomställningen var att vi behöver en ny grön revolution, att vi borde investera där det är mest effektivt och att vi borde återknyta kontakten med naturen.

 

Demografiska utmaningar i Afrika

Nyovani Madise, chef för African Institute for Development Policy i Malawi, talade om den demografis
Nyovani Madise talade om den demografiska situationen i Afrika.

Nyovani Madise, chef för African Institute for Development Policy i Malawi, talade om den demografiska situationen i Afrika. Hög fertilitet, snabb befolkningstillväxt och oförmåga att bygga ordentlig infrastruktur orsakar samhällsproblem och miljöförstöring. Nyovani Madise gav exempel på projekt i flera afrikanska länder för att komma till rätta med dessa problem. Enligt henne är de viktigaste åtgärderna att minska barnadödligheten/stödja familjeplanering, öka kompetensen bland ungdomar, främja jämställdhet, skapa en möjliggörande ekonomisk miljö och att skydda miljön.

 

Klimatförändringarna ger stora hälsoeffekter

Andy Haines, professor med inriktning på miljöförändringar och folkhälsa, vid London School of Hygiene and Tropical Medicine, höll ett föredrag via länk. Han listade de utmaningar som finns för forskning och politiskt agerande, som komplexa system, fördröjda effekter och ”silotänkande”. Han visade också att klimatförändringarna redan har haft enorma effekter på hälsan. Så kan till exempel mer än 35 procent av de totala dödsfallen i ohälsa 1990 – 2018 tillskrivas klimatförändringar orsakade av människor, enligt data från 43 länder.
Förutom klimatförändringar finns det flera sammankopplade faktorer som sätter press på miljön, som förlust av biologisk mångfald och överfiske. Andy Hines sade att vi måste förlita oss mer på naturbaserade lösningar, till exempel att behålla och återställa ekosystem. Han betonade också att vetenskapen har stora möjligheter att bidra till samhällsomställningen.

 

Ungdomar måste engageras i omställningen

Botswanas president Mokgweetsi E.K Masisi,
Botswanas president Mokgweetsi E.K Masisi.

Nästa talare, Botswanas president Mokgweetsi E.K Masisi, lyfte flera exempel på hur vetenskapen hjälpt till att hantera samhällsproblem, som att utrota sjukdomar och i kampen mot covid. Presidenten betonade också vikten av att engagera ungdomar i hållbar omvandling och betydelsen av samarbete. I den följande paneldiskussionen fick president Mokgweetsi E.K Masisi sällskap av Teruo Fujii, rektor vid University of Tokyo, och Noura Berrouba, ordförande för Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationers (LSU).

Noura Berrouba berättade att vetenskapen har stort stöd bland unga. "Vi ser det vetenskapliga samfundet som vår allierade." Hon efterfrågade fler plattformar för att koppla samman ungdomar och det vetenskapliga samhället.  Vid University of Tokyo betraktas dialog som ett kärnvärde, sade rektor Teruo Fujii och tillade att det finns ett behov av att involvera fler i dialogen mellan vetenskap och samhälle.

På en fråga om hur akademin bör agera i omställningen till ett mer hållbart samhälle svarade Noura Berrouba ”Var en allierad till oss, som vi är en allierad till er. Det behövs dialog!”

 

Hållbarhet och lönsamhet går hand i hand

Henrik Henriksson
Henrik Henriksson är VD på nystartade företaget H2 Green Steel och tidigare VD på Scania.

Henrik Henriksson gav ett företagsperspektiv på omställningen till hållbarhet. Han är tidigare VD på Scania med 50 000 anställda och nu VD på H2 Green Steel, ett nystartat företag som bygger ett fossilfritt stålverk i norra Sverige. Enligt honom går hållbarhet och lönsamhet hand i hand. Företag måste idag bygga in hållbarhet i sina kärnvärden. Han tillade att vetenskap är nödvändig som grund för omställningen och att företag måste ha både samhälle och vår planet i åtanke i sitt arbete.

 

Inger Andersen: Vi har inte tid att slösa med!

Inger Andersen, undergeneralsekreterare för FN och chef för FN:s miljöprogram UNEP, höll ett tal mellan sessionerna på Stockholm+50-konferensen och möten med premiärministrar och andra dignitärer. Hon höll ett passionerat tal om vetenskapens roll. Vetenskapen har givit mänskligheten mycket, men vi måste också vara medvetna om problem som skapas av vetenskapen, och att det finns behov av snabbt agerande, enligt henne. "Vetenskapen är som en kanariefågel i en kolgruva. Tiden mellan kanariefågeln varnar oss och att vi reagerar är lång."

Inger Andersen sade att vi måste använda vetenskap och teknik klokt. Det finns också ett behov av att göra vetenskapen mer tillgänglig (som öppen vetenskap) och förbättra kontakten mellan vetenskapen och politiken. Hon betonade behovet av mer tvärvetenskap och bättre samarbete med andra delar av samhället. För att vetenskapen ska stödja en hållbar omvandling behövs det enligt Inger Andersen att tiden kortas mellan vetenskapliga upptäckter och att åtgärder vidtas. Vi behöver även tillhandahålla lösningar som fungerar i enlighet med hur naturen fungerar. "Vi har inte tid att slösa med!".

 

Unga kan driva förändring

Hörsalen i Albano
Konferensen hölls i det nya campus Albano i Stockholm.

En panel bestående av studenter och Henrik Henriksson diskuterade nästa generations ledarskap och hur akademin kan stödja hållbar omställning. En fråga som togs upp var behovet av samspel mellan olika discipliner. En student bad om mer vägledning från universiteten för att få studenter att vidga sina perspektiv till andra discipliner.
Henrik Henriksson efterfrågade bättre samverkan mellan akademi och näringsliv. Han tillade att studenterna har krav som företagen måste uppfylla för att bli attraktiva, ett sådant krav är hållbarhet. "Ett företag med kärnvärden rotade i 1940-talet är idag inte attraktivt som arbetsgivare."

Panelen betonade att den unga generationen kan driva förändring. Eller som Ossian Ahlkvist från Studentkåren på KTH sammanfattade: "Vi måste komma ihåg att vi kan förändra världen – och att vi måste agera!"

Under dagen gavs även fyra parallella sessioner:
Parallell session 1: Accelerating the transition to sustainable production and consumption
Parallell session 2: Transformation towards sustainable and healthy food systems
Parallell session 3: Acceleration, Accountability & Agency
Parallell Session 4: Governing sustainability transformations

Text: Per Larsson
Samtliga foton: Jens Olof Lasthein

 

Ta del av fler nyheter från Stockholms universitet
Vill du läsa mer om aktuell forskning vid Stockholms universitet hittar du våra forskningsnyheter här. Du kan även prenumerera på universitetets nyhetsbrev. Läs tidigare nummer och prenumerera här.