Stockholms universitet

Forskare avslöjar naturligt läckage av olja och gas utanför nordöstra Grönland

Ny forskning har för första gången dokumenterat hur metan och olja läcker ut från havsbotten utanför nordöstra Grönland. Utsläppet av kolväten från havsbotten påverkar marina ekosystem och förändrar kolcykeln i Arktis. Studien dokumenterar tydligt att gashydrater finns på nordöstra Grönlands sockel och nu utsätts för det allt varmare Arktiska havet.

Research vessel Prins Haakon
Fältstudierna genomförs från forskningsfartyg, som här Prins Håkon. Området kännetecknas av extrema arktiska förhållanden: havsis, mörka polarnätter, isberg och brist på infrastruktur, vilket gör fältstudier logistiskt mycket svåra. Foto: Daniel Albert (SINTEF)

En stor forskningsstudie av ett internationellt forskarteam lett av Christoph Böttner från Aarhus universitet, och nu vid institutionen för geologiska vetenskaper vid Stockholms universitet, visar tydliga bevis på omfattande naturligt läckage av kolväte längs nordöstra Grönlands kust – enav jordens minst utforskade områden. De nya upptäckterna av utbrett naturligt läckage och gashydrater utgör ett betydande framsteg i vår förståelse av naturligt läckage i hela Arktis. Detta är viktigt med tanke på det snabbt föränderliga klimatet i Arktis och Antarktis.

– Vi kan nu ge en detaljerad bild av hur olja och gas förflyttar sig från djupt under havsbotten i nordöstra Grönland och deras utsläpp i havet, säger Christoph Böttner, biträdande lektor i marin seismisk sedimentologi vid Stockholms universitet och huvudförfattare till studien, som utförde arbetet under sitt Marie Skłodowska-Curie-stipendium vid Aarhus universitet. 

 

Värdefulla data om hur gaser rör sig

Forskningsstudien kombinerar nya fältstudier i vattnen utanför nordöstra Grönland med geovetenskapliga data från tidigare industriexpeditioner. Detta har gjort det möjligt att i detalj se hur gaserna rör sig från källan till platsen där de hamnar i havet.

Christoph Böttner
Christoph Böttner. Foto: Christof Pearce, Aarhus University

– Den stora datamängden har gett oss nya insikter i hur naturliga metanutsläpp bidrar till Arktis kolcykel. Det innebär att vi nu har bättre sätt att skilja mellan det läckage som pågått i tusentals år och den potentiella ökade utsläppet vi ser på grund av klimatförändringar och stigande havstemperaturer, säger Christoph Böttner. 

 

Nordöstra Grönland viktigt för klimatforskning

Studien, som nyligen har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications Earth & Environment, är en av de första att systematiskt kartlägga olje- och gasläckage från havsbotten utanför nordöstra Grönland. Enligt Christoph Böttner är nordöstra Grönland en särskilt intressant plats eftersom det är en av de minst utforskade och mest otillgängliga regionerna på jorden. Det är också en gräns för den förändring av arktisk som sker under de pågående klimatförändringarna. Detta gör området till ett unikt laboratorium för att studera naturlig metan- och oljeläckage samt dess respons på förändringar i miljön.  

 

Kartläggningen bör användas i klimatmodeller

Forskarna har beräknat att mellan 677 och 1 460 miljoner ton gas – motsvarande 0,5–1,1 miljarder ton kol – har släppts ut i havet sedan isen drog sig tillbaka från sockeln för cirka 15 000 år sedan. Detta belyser att naturligt kolväteläckage, inklusive metanläckage, har pågått i området i tusentals år. Studien antyder också att mer gas kan släppas ut i framtiden när havstemperaturerna stiger. Det är viktigt att förstå det aktuella tillståndet för läckaget för att kunna förutsäga framtida beteende, påpekar Christoph Böttner.

– Klimatförändringarna värmer redan upp Arktis i hög takt, och vi vet inte ens hur det är med läckage i många områden. Vår studie täpper till ett viktigt gap när det gäller naturligt läckage av olja och gas men också gashydrater på de grunda arktiska socklarna. Fortfarande saknas till stor del kunskap om konsekvenserna av det observerade läckaget och konsekvenserna för det globala klimatet och ekosystemet. 

Han rekommenderar att resultaten bör tas med i de modeller som forskare använder för att förutsäga framtidens klimat.  

– Våra beräkningar och datamängder visar att det finns källor till växthusgaser i Arktis, som ännu inte är dokumenterade. Polarregioner förändras snabbt under klimatförändringar med starka konsekvenser för det globala klimatet och ekosystemen, så det är viktigt att kunna förstå och beräkna de naturliga metanutsläppen och att ta hänsyn till dem i våra beräkningar av framtida växthusgaseffekter, säger Christoph Böttner. 

Läs en längre engelsk version av artikeln
Läs vetenskapliga artikeln i Nature Communications Earth & Environment
Läs mer om Christoph Böttner
 

Tema
Geologi, geografi och landskap - Temasida Klimat och miljö - Temasida Sjöar och hav - Temasida
Forskningsämne
Maringeologi

Senast uppdaterad: 17 november 2025

Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen

eventNewsArticle

standard-article

false

{
  "dimensions": [
    {
      "id": "department.categorydimension.subject",
      "name": "Global categories",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Keywords",
      "name": "Keywords",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Person",
      "name": "Person",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Tag",
      "name": "Tag",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "localcategorytree.su.se",
      "name": "Lokala kategorier för www.su.se",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Category",
      "name": "News Category (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.forskning_nyheter",
          "name": "Forskning",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.om_oss_nyheter",
          "name": "Om universitetet",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label",
      "name": "Etiketter (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.geologi_geografi_landskap",
          "name": "Geologi, geografi och landskap",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.examen",
          "name": "Klimat och miljö",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.Sjöar",
          "name": "Sjöar och hav",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label.en",
      "name": "Labels (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Keyword",
      "name": "Keywords (Webb 2021)",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    }
  ]
}