Forskare har funnit antik grekisk hamn
Marinarkeologer från bland annat Stockholms universitet kan nu bekräfta att en antik hamn i Asine på Peloponnesos har existerat.

Asine var en grekisk bosättning bebodd från sen stenålder i landskapet Argolis på Peloponnesos. På en udde som sträcker sig ut mot Argolis-bukten och på en intilliggande kulle har rester av bebyggelse påträffats i arkeologiska undersökningar. Asine nämns bland annat i antika källor och på 700-talet f.Kr. invaderades Asine av stadsstaten Sparta. Asine har haft en strategisk betydelse genom historien. Under hellenismen konstruerades en befästning på platsen som förstärktes under venetiansk tid. Platsen har undersökts av svenska arkeologer sedan 1922 under medverkan av den dåvarande kronprinsen Gustaf Adolf. Det skulle sedan dröja ända till 1970-talet då arkeologiska utgrävningar återupptogs på platsen under ledning av Svenska institutet i Athen.
I fyra år har nu Ann-Louise Schallin, professor i antikens kultur och samhällsliv och Niklas Eriksson, docent i arkeologi och specialiserad på marinarkeologi; båda på Institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Stockholms universitet, i samarbete med Svenska Institutet i Aten, Göteborgs universitet, grekiska myndigheten för undervattensarkeologi och marinarkeologifirman Nordic Maritime Group gjort marinarkeologiska undersökningar vid Asine. Undersökningarna har finansierats av Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien och Svenska institutet i Athen.
Utgrävningar visar på hamn
Inledningsvis inventerades fornlämningar under vattnet inom ett större område. De två senaste åren har insatserna koncentreras till en hamnanläggning som skjuter ut från stranden i anslutning till Asinebosättningen. Plattformen anlades ursprungligen ovan vatten och har eventuellt varit bebyggd med små hus eller bodar. De dykningar och utgrävningar av havsbotten som gjordes hösten 2024 visar att det som många arkeologer länge trott varit en möjlig hamn verkligen är det. Det rör sig om en stor uppbyggd plattform som sträcker sig upp till 70 meter ut från den nuvarande stranden. Genom olika geologiska processer har denna hamnplattform hamnat under vatten. Det som ursprungligen var ”marknivån” när plattformen anlades återfinns nu på knappt två meters djup.
– Nu när vi konstaterat att plattformen under vattnet är artificiell, ställer man sig osökt frågan om hur gammal den är? På platsen finns spår av mänsklig aktivitet från stenåldern fram till idag, frågan är när och i vilket sammanhang som denna ganska omfattande hamnanläggning uppfördes, säger Niklas Eriksson.
Lerkärl kan datera hamnens ålder

De mest spännande fynden som gjordes var delar av amforor (lerkärl) inkilade bland stenarna i den uppbyggda plattformen.
– Dessa fynd kanske inte ser så mycket ut för världen men de är intressanta ledtrådar för att datera hamnanläggningen. Med en mer precis datering kan vi förstå under vilket skeende i Asines långa historia som hamnanläggningen uppfördes, säger Niklas Eriksson.
Hamnen har varit den lokala porten mot omvärlden. Genom att studera hamnanläggningen och det omgivande maritima landskapet kan forskarna bättre förstå hur en plats som Asine fungerade med avseende på handel och transporter, men också krigföring. Det äldsta omnämnandet av Asine i text är från Homeros skeppskatalog där Asine omnämns som deltagare i det trojanska kriget.
Analyser och fältarbete fortsätter

Fältarbetet har omfattat kartering av bottenområden med bland annat sonarutrustning samt dokumentation av hamnanläggningen under vatten med fotogrammetri. Därutöver pågår studier av fynden för att kunna fastställa en datering av hamnplattformen.
I slutet av september planerar forskarna att fortsätta arbetet med att gräva ut, datera och bättre förstå hur Asines sjunkna hamn fungerade och när den anlades.
Läs tidningsartikel om de senaste fynden ”Greek-Swedish collaboration reveals submerged ancient port in Argolis, Greece”
Lyssna till Vetenskapsradion Historia: Svenskar dyker vid Homeros Asine
Lyssna till Vetenskapradion Historia: Myternas Mykene
Läs mer om forskningsprojektet i tidskriften Populär arkeologi: Asine från Sjösidan
Läs mer om Niklas Erikssons forskning
Läs mer om Ann-Louise Schallins forskning
Läs mer om Asine på Wikipedia
Senast uppdaterad: 21 mars 2025
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen