Stockholms universitet

Klimatförändringar och universums första tid – två projekt får drygt 200 miljoner kronor

Två forskare vid Stockholms universitet har beviljats Europeiska forskningsrådets mest prestigefyllda bidrag, ERC Synergy Grant 2025. Gustaf Hugelius, professor i naturgeografi vid Stockholms universitet, koordinerar ett projekt som beviljats drygt 12,5 miljoner euro under sex år. Axel Brandenburg, professor vid Nordita, ingår i ett projekt som beviljats nästan 10 miljoner euro, också det under sex år. Gustaf Hugelius är den förste forskaren vid Stockholms universitet som är administrativ koordinator för ett ERC Synergy Grant-projekt.

 

Torvmark och klimatförändringar

Gustaf Hugelius driver tillsammans med Christina Biasi, Universität Innsbruck, Pierre Friedlingstein, University of Exeter och Philippe Ciais, Laboratoire des Sciences du Climat – CEA ett projekt som ska undersöka hur torvmossar på norra halvklotet reagerar på klimatförändringar och framtida uppvärmning. Dessa torvmarker innehåller enorma mängder kol och kväve, som om de släpps ut riskerar att förstärka kilmatuppvärmningen och göra det betydligt svårare att uppnå klimatmålen än vad nuvarande modeller förutspår.

Gustaf Hugelius
Gustaf Hugelius. Foto: Niklas Björling.

– Det är otroligt spännande att få den här möjligheten! Ett ERC Synergy Grant gör det möjligt att designa ett ambitiöst och långsiktigt projekt där vi arbetar tillsammans för att lösa forskningsfrågor som vore för komplexa för enskilda forskargrupper, säger Gustaf Hugelius, Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet.

I ERC-projektet Northern Peatlands in the face of climate warming and abrupt changes (CLIMPEAT) ska forskarna utnyttja expertis från många olika vetenskapliga fält för att bland annat skapa detaljerade kartor som också visar de egenskaper som gör torvmarkerna extra sårbara för klimatförändringar. De ska också genomföra det mest omfattande fältexperimentet någonsin där frusna myrmarker i norra Finland tinas och övervakas. Genom att kombinera stora mängder data från fältprovtagning och satelliter med AI konstrueras nya modeller vilka används för att återskapa tidigare och framtida förändringar i nordliga torvmarker. Allt för att förbättra förståelsen av hur dessa områden påverkar det globala klimatet.

Torvmark som delvis rasat ner i en liten sjö
Tinande permafrosttorvmark som kollapsar i en sjö. Rogovaya, nordvästra ryska Arktis. Foto: Gustaf Hugelius.
 

Universums första mikrosekunder

Axel Brandenburg leder tillsammans med Andrii Neronov, Université Paris Cité och École Polytechnique Fédérale de Lausanne, Franco Vazza, Universitetet i Bologna, och Chiara Caprini, CERN och Universitetet i Genève, ett projekt som undersöker universums första mikrosekunder. Denna tidiga fas är central för att förstå några av de mest grundläggande fysikaliska processerna, som exempelvis hur universum blev hett och homogent efter universums första snabba expansion, hur de fundamentala naturkrafterna delades upp och hur materia, antimateria och mörk materia först uppstod.

Axel Brandenburg
Axel Brandenburg. Foto: privat.

– Anslaget gör det möjligt för oss att med hjälp av kosmologiska magnetfält undersöka universums första mikrosekunder, ett företag som är så omfattande att ingen av oss skulle kunna nå resultat på egen hand, säger Axel Brandenburg, Nordita (Nordiska institutet för teoretisk fysik), Stockholms universitet.

I ERC-projektet Probe of the first microseconds of the Universe with cosmological magnetic fields (COSMOMAG) ska forskarna utveckla en ny metod för att med hjälp av kosmologiska magnetfält få klarhet i universums första mikrosekunder. Dessa magnetfält kan innehålla information om fysiska processer som ägde rum strax efter Big Bang. Forskargruppen kommer att kombinera data från olika typer av observationer – inklusive radiostrålning, gammastrålning och gravitationsvågor – med avancerade simuleringar för att koppla samman dagens kosmologiska magnetfält med de fysiska processer som skapade dem i universums första ögonblick.

Projektet COSMOMAG är ett av de projekt som presenteras närmare ERC:s webb (engelska)

 

Om ERC Synergy Grant

Europeiska forskningsrådet (European Research Council, ERC) ger omfattande och långsiktig finansiering till banbrytande forskning inom alla vetenskapsområden. ERC ingår i EU:s ramprogram för forskning och innovation Horisont 2020. ERC Synergy Grant riktar sig till mindre grupper av framstående forskare med forskningsprojekt med stora synergieffekter. Ett Synergy Grant är ett bidrag på upp till 14 miljoner euro för en period på upp till sex år.

Läs mer om ERC Synergy Grant 2025 (engelska)
 

Tema
Astronomi och kosmologi - Temasida Klimat och miljö - Temasida Geologi, geografi och landskap - Temasida

Senast uppdaterad: 6 november 2025

Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen

eventNewsArticle

standard-article

false

{
  "dimensions": [
    {
      "id": "department.categorydimension.subject",
      "name": "Global categories",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Keywords",
      "name": "Keywords",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Person",
      "name": "Person",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "department.categorydimension.tag.Tag",
      "name": "Tag",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "localcategorytree.su.se",
      "name": "Lokala kategorier för www.su.se",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Category",
      "name": "News Category (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Category.forskning_nyheter",
          "name": "Forskning",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label",
      "name": "Etiketter (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.Astronomi",
          "name": "Astronomi och kosmologi",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.examen",
          "name": "Klimat och miljö",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        },
        {
          "id": "webb2021.categorydimension.Label.geologi_geografi_landskap",
          "name": "Geologi, geografi och landskap",
          "entities": [],
          "attributes": [],
          "childrenOmitted": false,
          "localizations": {}
        }
      ],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Label.en",
      "name": "Labels (Webb 2021)",
      "enumerable": true,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    },
    {
      "id": "webb2021.categorydimension.Keyword",
      "name": "Keywords (Webb 2021)",
      "enumerable": false,
      "entities": [],
      "localizations": {}
    }
  ]
}