Fördjupad information om kvalitetsarbete forskning

 

Roller och ansvar

Rektor ansvarar för Stockholms universitets kvalitetssäkringssystem för forskning. Det löpande arbetet med att utveckla systemet leds av en, av rektor utsedd, arbetsgrupp. Frågor som rör kvalitetssäkringssystemet drivs i dialog med universitetsledning, de vetenskapliga områdena, fakulteter och institutioner. Det operativa kvalitetsarbetet utförs till största del på institutionerna under ledning av universitetets prefekter. 

Viktigt för universitetets kvalitetssäkringsarbete kring forskning är att ha en enkel och tydlig linjeorganisation med kort avstånd mellan institution och universitetsledning samt ett tillitsbaserat arbetssätt. Detta i syfte att främja en kollegial diskussion och att skapa en förståelse på ledningsnivå för institutionernas varierande förutsättningar och möjligheter. Detta möjliggör en effektiv utveckling av verksamheten. 

Universitetets organisation

Arbetsordning respektive Besluts- och delegationsordning för Stockholms universitet

---

 

Uppföljning och utveckling

Grunden i kvalitetssäkringsarbetet kring forskning finns i den löpande verksamheten genom en kontinuerlig dialog inom universitetets institutioner samt mellan institutioner, fakulteter, vetenskapsområden och universitetsledning. I den löpande verksamheten sker också merparten av verksamhetens sakkunniggranskning. Detta genom granskning av publikationer, bidragsansökningar, disputationer, rekryteringsärenden, befordringar m.m. Tematiska utvärderingar genom tredje part, såsom exempelvis forskningsråden, är också återkommande.

Utöver denna kontinuerliga kvalitetsgranskning finns formaliserade och återkommande arbetsprocesser med bäring på kvalitetssäkringsarbetet. Strategier som omarbetas vart fjärde år realiseras genom konkreta tvååriga åtgärdsplaner. Årligen sker en kvantitativ uppföljning av forskningen genom institutionsvisa indikatorrapporter vilka syftar till att främja den interna diskussionen och skapa en samsyn över beslutsnivåer kring verksamheten och dess utveckling. Även universitetsstyrelsen tillhandahålls en universitetsövergripande indikatorrapport som analyserar forskningsverksamheten och ställer den i relation till den övriga svenska högskolesektorn. Vart tredje år hålls kvalitetsdialoger kring forskningen i vilka prefekt, dekanus och överordnad vicerektor diskuterar varje institutions forskningsverksamhet med verksamhetsuppföljningen som utgångspunkt.

Instruktion för kvalitetsdialog om forskning (65 Kb)

Samling av viktiga dokument och länkar kring kvalitetsarbete forskning

---

 

Sakkunniggranskning

Institutionernas indikatorrapporter visar såväl omfattningen och utfallet av den sakkunniggranskning som sker i den löpande verksamheten vid varje institution. En låg omfattning av sakkunniggranskning inom ett forskningsområde kan föranleda en universitetsinitierad extern granskning av detsamma. Egeninitierade externa granskningar kan även riktas mot miljöer där möjligheter, eller problem, identifieras. Även arbetsprocesser och stödfunktioner vid universitetet kan vara föremål för egeninitierad extern granskning när en utvecklingspotential har identifierats. 

Instruktion för egeninitierad extern utvärdering av forskning vid SU (in english) (131 Kb)

Instruktion för ansvarig institutions självvärdering i samband med fokusutvärdering (122 Kb)

---

 

God forskningssed och hantering av oredlighet

En viktig del av Stockholms universitets kvalitetssäkringsarbete kring forskning rör arbetet kring forskningsetik och misstänkt oredlighet i forskning. Etikstödsfunktionen vid Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd ger via seminarier och informationsmöten råd och stöd samt internutbildningar i forskningsetiska frågor. Misstanke om avvikelse från god forskningssed hanteras genom fastlagd handläggningsordning av Rådet för god forskningssed som är organisatoriskt direkt underställt rektor.

Etikstödsfunktionen

Rådet för god forskningssed

Handläggningsordning för hantering av misstanke om avvikelse från god forskningssed

Stockholms universitets forskningsetiska policy

---

 

Forskningens utveckling, förnyelse och frihet

Långsiktig säkring av forskningens kvalitet kräver en förmåga att skapa förutsättningar för utveckling och förnyelse, något som sker både genom individuella initiativ och organisatoriskt arbete. Detta arbete underlättas genom att säkerställa att institutioner har en tillräcklig storlek för att kunna agera strategiskt. Kritiskt ur detta hänseende är förmågan att attrahera och rekrytera forskare av högsta kvalitet. Huruvida man lyckas med detta följs upp årligen i institutionernas indikatorrapporter. Vidare är det centralt att beslutsnivån för utlysning av nya tjänster är förlagd till fakultetsnivå för att stärka möjligheterna till strategiska satsningar på nya områden. Externa bidrag spelar också en viktig roll i forskningens utveckling då de ökar forskarnas möjligheter att förverkliga sina idéer. Med anledning av detta bedrivs ett aktivt arbete för att Stockholms universitets forskare ska vara framgångsrika i konkurrensen om externa bidrag . Detta både genom praktiskt stöd och genom principiella ställningstaganden som tydliggör när och i vilken grad universitetet frigör anslagsmedel för medfinansiering m.m. Slutligen säkras forskningens förmåga att utvecklas genom att säkerställa att medarbetarna har tid för högkvalitativ forskning och utveckling. Detta genom att sträva efter att begränsa den administrativa bördan på forskarna och samtidigt erbjuda ett välfungerande forskarstöd från administrationen.

Rekrytering vid Stockholms universitet

Riktlinjer för medfinansiering av externfinansierade forskningsprojekt

---

 

Koppling mellan utbildning och forskning

Ett nära band mellan utbildning och forskning gynnar båda och i enlighet med universitetets kvalitetspolicy utvecklas de i nära samspel genom kollegialt arbete vid institutionerna i tät dialog med fakulteter, vetenskapsområden, universitetsledning och studenter. Vid Stockholms universitet används icke-disputerade lärare endast i undantagsfall och regelbundet använder man sig av adjungerade lärare samt gästlärare och gästprofessorer vilka bidrar med erfarenheter från verksamheter utanför Stockholms universitet. Universitetets internationella nätverk ger även de egna lärarna möjlighet att medverka vid undervisning och forskning vid andra nationella och internationella lärosäten.

---

 

Samverkan och ömsesidigt lärande

Utöver egenvärdet med samverkan och övriga utåtriktade aktiviteter så är samverkan ett sätt att kvalitetssäkra forskningen genom att öppet kommunicera den till en bredareallmänhet. Stockholms universitets samverkan är mångfacetterad och riktar sig mot såväl kultur- som företagssektorn, kommun, region, stat och den intresserade allmänheten. Det operativa arbetet med samverkan är till stor del förlagt till institutionerna i samarbete med Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd. Stockholms universitets nätverk för alumner fyller en viktig funktion i att bibehålla kontakten med tidigare studenter och forskare. Nätverket fungerar som ett verktyg för att öka kompetensutbytet mellan universitet och utanförliggande verksamhet, rörande såväl utbildning som forskning.

Samverkan och innovation vid Stockholms universitet
 

---

 

Kompetensförsörjning och utveckling

Forskningsverksamheten utvecklas och kvalitetssäkras genom de individuella forskarna. Tillsättning av tillsvidareanställningar vid Stockholms universitet har långvarig påverkan på verksamheten och är därför en av de viktigaste kvalitetssäkrande processerna. Utlysning av anställningar görs brett och en gedigen sakkunniggranskning av kandidater genomförs vid samtliga rekryteringar. Det är av yttersta vikt att säkerställa att universitetet kan attrahera de mest kompetenta kandidaterna och erbjuda anställningsvillkor som är konkurrenskraftiga och attraktiva.

De anställda erbjuds olika kompetensutvecklingsmöjligheter såsom interna kurser och seminarier. En stor del av kompetensutvecklingen av universitetets högt specialiserade personal ligger i forskningsarbetet självt. Stöd och etablerade nätverk såsom ERASMUS, Nordplus och CIVIS underlättar för forskarna att samarbeta och samverka såväl nationellt som internationellt. Möjligheten att ta emot internationella gästforskare och lärare inom samma nätverk bidrar även till personalens kompetensutveckling. Stockholms universitets stödfunktioner, mentorskap m.m. underlättar för forskarna och bidrar till att utveckla individer till självständiga forskare med goda möjligheter att påverka sin egen arbetssituation.

Stockholms universitet inledde 2023 implementeringen av HRS4R, Human Resources Strategy for Researchers, och har uttryckt sitt stöd för European Charter for Researchers och Code of Conduct for the Recruitment of Researchers. Allt i avsikt att ytterligare skärpa och tydliggöra universitetets kvalitetsarbete.

Kompetensutveckling vid Stockholms universitet

---

 

Forskningsstöd och infrastrukturer

Forskningsstöd finns i flertalet former vid Stockholms universitet och bidrar till kvalitetsarbetet kring forskning. Bland de centrala funktionerna har Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd samt universitetsbiblioteket viktiga roller. Stödfunktioner finns för såväl etiska som forskningsfinansiella frågor, avtalsfrågor, personalfrågor, uppföljningsfrågor, samverkan, forskningsdata och vetenskaplig publicering m.m.

Forskningsinfrastruktur är en fråga som kräver ett långsiktigt arbete. Direkt underställd rektor finns rektorsrådet för forskningsinfrastruktur med operativt ansvar för dylika frågor. Rektorsrådet arbetar brett med infrastrukturfrågan, genom Stockholms universitet men även i nationella och internationella organ.

Avdelningen för forsknings- och samverkansstöd 

Stockholms universitetsbibliotek

Riktlinjer för forskningsinfrastruktur vid Stockholms universitet

Forskningsinfrastruktur vid Stockholms universitet

---

 

Jämställdhet

Jämställdhet och lika villkor är inte bara en rättvisefråga utan även en kvalitetsfråga. Arbetet på detta område vilar på universitetets Arbetsmiljö- och lika villkorpolicy. Det yttersta ansvaret vilar på rektor som arbetar med stöd av Rådet för arbetsmiljö och lika villkor som i enlighet med universitetets strategi har som uppdrag att verka för jämställdhet, jämlikhet och likabehandling. Ett stort ansvar ligger på institutionernas prefekter som ansvararar för jämställdhets- och jämlikhetsarbetet inom respektive institution. I detta ingår att upprätta en jämställdhetsplan riktad till institutionens anställda. Stöd till institutioner och chefer kring detta arbete tillhandahålls av Personalavdelningen. Samma avdelning ansvarar även för att utreda oegentligheter inom området.

Arbetsmiljö och lika villkor