Profiles

Anna Cullhed

Professor

View page in English
Arbetar vid Institutionen för kultur och estetik
E-post anna.cullhed@littvet.su.se
Besöksadress Frescativ 22B-26
Postadress Institutionen för kultur och estetik 106 91 Stockholm

Om mig

Om mig

Jag är professor i litteraturvetenskap sedan augusti 2017. Tidigare har jag varit verksam vid Linköpings universitet och Uppsala universitet. Efter studier i Uppsala och i Tübingen disputerade jag i Uppsala 2001. Jag är engagerad i 1700-talsforskningen, nationellt och internationellt, och har tillsammans med kolleger från alla IKE:s ämnen skapat tvärområdet Portal 1700-tal.

 

Undervisning

Jag har undervisat på alla nivåer inom litteraturvetenskap och inom lärarutbildningen. På IKE undervisar jag regelbundet om den äldre litteraturen, från antiken till och med 1700-talet.

 

Forskning

”Medeas rörelse” är ett projekt om Medea på 1700-talet, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond (2015-2018). Det handlar om gräsliga saker som barnamord och hämnd, men också om moderskärlek, främlingskap och kvinnlig makt. Under perioden 1750-1800 skrevs i Europa många dramer om den antika mytens Medea. Jag vill jämföra hur hon gestaltats i London, i Paris, i de tysktalande områdena och i Sverige under slutet av 1700-talet. Intressant nog har ingen har frågat sig hur en brittisk Medea förhåller sig till en tysk eller svensk. De författare som behandlas är främst Richard Glover, Jean-Marie-Bernard Clément, Friedrich Wilhelm Gotter, Friedrich Maximilian von Klinger och François-Benoît Hoffmann. Projektet utgår från spatial teori. Platsens betydelse kombineras med genusteori – i många av dramerna är det tydligt att platsen förknippas med föreställningar om maskulinitet och femininitet. Ytterligare en fråga berör Medea som ett transkulturellt fenomen, alltså förflyttningen från antikens Aten och Rom till 1700-talets teaterscener i de europeiska huvudstäderna. Därför är begreppet klassicism också viktigt för projektet – hur hanterar 1700-talets författare sina antika förebilder, Euripides och Seneca? Men Medea spelar också en roll i diskussionen om slaveriet under 1700-talet. Hon jämförs med slavkvinnor som i desperation dödar sina egna barn för att rädda dem från ett grymt öde. Därför rör sig Medea inte bara mellan antikens huvudstäder utan i en global 1700-talsekonomi med framväxande imperier.

 

Tidigare har jag skrivit en bok om den svenske 1700-talsdiktaren Bengt Lidner, han med knäppen (se https://sv.wikipedia.org/wiki/Lidnersk_kn%C3%A4pp). Lidner har lästs biografiskt, men jag menar att hans sentimentala tårar och våldsamma jordbävningar är lika medvetna som hans bitska satirer. Jag studerar också förhållandet mellan litteraturteori och litterär praktik i Sverige under 16-1700-talet (projekt som Akademiforskare, Uppsala universitet). Min doktorsavhandling The Language of Passion (Uppsala universitet, tr. 2002) handlar om lyrikgenrens ställning i europeisk litteraturteori under sent 1700-tal och tidigt 1800-tal.

Tillsammans med mina kolleger i Linköping har jag skrivit Grundbok i litteraturvetenskap. Historia, praktik, teori (2015, kapitlet ”Språk”). Jag handleder doktorander vid Stockholms universitet och Linköpings universitet.

Som ordförande i Sällskapet för 1700-talsstudier och inom ISECS (International Society for Eighteenth-Century Studies) har jag engagerat mig för att föra ut och stärka kunskapen om 1700-talet både nationellt och internationellt. Jag medverkar för närvarande i nationella och internationella tvärvetenskapliga forskarnätverk med inriktning mot 1700-talet. Min undervisning, min forskning och min samverkan med det övriga samhället syftar till att öka intresset för äldre litteratur, inte minst intresset för det passionerade och omvälvande 1700-talet.

Senast uppdaterad: 17 september 2018

Bokmärk och dela Tipsa